<p>Many design projects in industry require close collaboration between different actors in companies. Furthermore, due to globalisation and increased competition, companies have a growing need to quickly develop new innovative concepts and products. In this respect it is important to study how creative collaboration in design teams in the early phases of the design process may be stimulated and improved. The main objective of this thesis has been to develop models, tools and methods that stimulate and improve such collaboration. Factors involved in the staging for creative collaboration has been studied, and models, tools and methods have been developed. The empirical material was collected through in-depth interviews of company employees and design consultants. Furthermore, material was collected through action research in a new innovation course at NTNU in Trondheim and in 3 industrial cases. </p><p>Initially, three <i>conceptual models</i> are proposed and used as a background in the thesis.These models are visualised graphically. The first model proposes that the creative process is an ongoing cycle moving through order and chaos. The second model proposes that design is a creative activity in a dialectic tension. The third model, which is called the vision-based model, proposes that any product may be related to four levels of abstraction: the spiritual, the contextual, the principal and the material levels. All three models can function as tools for discussion and shared understanding in a team. In the innovation course the vision-based model functioned as a supporting tool for creative collaboration in the concept development process. </p><p>Further, the physical arrangement of space for creative collaboration in design teams has been studied. Two major concepts are proposed: <i>Flexible project space</i> and <i>activity zones</i>. The concept of activity zones, where different zones in the workspace are connected to different activities and modes of thinking, has been implemented in a specific case. The general conclusion is that conscious arrangement of space is one of the factors that may improve creative collaboration. </p><p>Results from the interviews show the need for a shared innovation level and focus in design team for good collaboration. It is concluded that participants in a team have different roles and perspectives and in this regard the concept of flexible role structure and the use of role-play are proposed for improving collaboration. The use of scenario play and mental visualisation exercises as tools in the concept development process have also been studied and tried out in courses and in specific industrial cases. The conclusion is that such exercises have both process and problem related effects and can help to improve creative collaboration in design teams.</p><p>Based on indicated limitations in existing methodology this thesis proposes finally, as the main contribution, a <i>vision-oriented</i> <i>methodology</i> for the early phases of the design process. It is divided into two stages: a vision-based and a specification-based stage. The vision-based stage has focus on user experience and applies visions, rather than specifications, as guidelines in the early phases of the concept development. Two types of visions are proposed in this stage: Goal visions and provocative visions. In the provocative visions elements of the goal visions are drawn to the extreme through fantasy scenarios. The methodology also integrates the physical arrangement of space and the use of scenario play, storytelling and mental visualisation exercises. It emphasises the extensive use of associative images and qualitative keywords. It also proposes the use of events, such as conceptual workshops and milestones, during the development process. Furthermore the methodology applies the vision-based model, with four levels of abstraction, as a supporting tool. Parts of the methodology (the vision-based stage) has been tried out and evaluated in the innovation course.</p><p>It is concluded that the methodology can help to improve creative collaboration in design teams, especially for projects that have a conceptual orientation and a focus on user experience. With an initial focus on visions it is argued that a design team may more easily create a shared understanding. Furthermore, with the active integration of</p><p>play and work with visions the methodology seems to be more process oriented, motivating and engaging than traditional methodology. It also integrates the active use of the body and senses and helps to avoid initial mental fixation to existing solutions. It is emphasised that it is important that the methodology is adapted to the specific company setting.</p>

<p>The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used.</p><p>The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two.</p><p>Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation.</p><p>The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically</p>

<p>Service delivery acts like a process. This can enable the possibility of attracting attention towards the company who’s making use of this, furthermore generate several opportunities. However, it’s far from easy to deliver new services. To successfully deliver a service are there many aspects to consider. The mayor attention should be appointed towards the planning of the service. In order for realization of this, the company needs to allocate resources to collect information. To minimize risks that can occur, a well planned service delivery can erase or mitigate these.</p><p>Egeryds is a company in the real estate business, with 20 years of experience. Egeryds administrate property in Örebro and Lindesberg. The vision is that the customers’ natural choice is directed towards Egeryds, in speaking of real estate. The enterprise wishes the customer’s, to take part in the development of the company. VillaService is a new service, intended to house-owners and is for the time being, in a development state. The basic idea is to render the possibility that house-owner’s, can get the same benefits as the ones living in apartments.</p><p>This survey intends to create a model for illustrating service delivery as a process. The model focuses on the planning aspect, to generate best possible conditions for a successfully delivered service. The theoretical aspect of the survey is based on Karaszis service delivery theory. The theory is modified and complimented with other theoretical aspects. The analysis and development of the model is based on empirical data, collected from the VillaService project. The empirical data is collected from qualitative, semi structured interviews. The respondents vary from the director of Egeryds to the house-owners. The interaction between empirical data and theory concurs to an interpretation state of the survey. Qualitative methods are used for analyzing collected data. Recommendations on the planning for the continuing service delivery for future success can arise from the finally established theoretical model.</p><p>For a totally successful service delivery, the authors think that the planning of delivery needs more and deeper knowledge. One central recommendation is that a more extensive research is carried out, to reach the whole target group (every house-owner in Örebro).</p>

No description available.

<p>När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.</p><p>För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.</p><p>Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna.</p><p>Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education.</p><p>To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education.</p><p>Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks.</p><p>Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.</p><p>Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.</p><p>Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,</p> / <p>Sammanfattning</p><p>I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.</p><p>Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.</p><p>Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics.</p><p>I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages.</p><p>The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways.</p><p>”Talking maths” with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method.</p><p>The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics. The biggest complaints are not having enough planning-time, being overloaded with administrative work and the difficulties of being alone in class doing practical maths. The common opinion was a desire to work differently, using many different pedagogical methods. This would be easier to do in smaller groups and pupils with another native language would easier get helped to comprehend mathematical text.</p><p>Key words:</p><p>Taking maths, creativeness, text capacity in mathematics, mathematics-outdoors, together</p>

<p>På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna. Ämnesintegrerat arbete medför dock betungande administration, både i planerings och i utvärderingsstadiet. Hindren tycks vara djupt rotade i den moderna kursskolans struktur och kan därför kännas svåröverstigliga. För framgångsrik ämnesintegrering krävs tydliga beröringspunkter mellan, samt planerad måluppfyllelse för, samtliga samverkansämnen.</p> / Bilaga på 1 sid. ej med i fulltexten.

<p>Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för <em>hur </em>och <em>varför</em> något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast <em>hur</em> något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: <em>Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? </em>Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.</p>