Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen. För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen. Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna. Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik / Abstract The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education. To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education. Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks. Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,

Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.

Empirical research shows that a possible reason why Swedish students mathematical knowledge deteriorates can be a too big focus on imitative reasoning, i.e. recalling solutions or follow algorithms, and a lack of creative mathematical reasoning, i.e. when a student construct his/her own solution and motivates its plausibility with mathematically well-founded arguments. The purpose of this study is therefore to examine if, and in what way, lecturers can provide students an opportunity to learn creative reasoning by simulating creativity in their presentations of examples. Six lectures were observed and 22 task situations were analyzed with respect to three aspects; reflection, plausibility and mathematical foundation, which are to be present in the situation if the reasoning will be seen as simulated creative. The result shows that plausibility and mathematical foundation is present in 19 situations, while the reflection aspect is present only in three situations. The result also shows that only two situations contain all three aspects, which implies that these two situations are the only ones where simulated creative reasoning was presented. The conclusion is therefore that students are given small opportunities to learn creative reasoning during lectures.

Abstract The purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics. I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages. The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways. ”Talking maths” with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method. The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics. The biggest complaints are not having enough planning-time, being overloaded with administrative work and the difficulties of being alone in class doing practical maths. The common opinion was a desire to work differently, using many different pedagogical methods. This would be easier to do in smaller groups and pupils with another native language would easier get helped to comprehend mathematical text. Key words: Taking maths, creativeness, text capacity in mathematics, mathematics-outdoors, together

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten. Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.

Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.

Ekonomin blir alltmer global vilket leder till att företagen blir mer och mer konkurrensutsatta. Det är en ständig utmaning för företagen att hitta konkurrensfördelar för att bibehålla och stärka sin position på marknaden. Vi argumenterar för att företag måste agera mer entreprenöriellt för att lyckas i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. I Sverige finns ett flertal exempel på mycket framgångsrika entreprenörer som förändrade Sverige från att vara ett lantbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Ett handplock av personer värda att nämnas är Lars Magnus Ericsson, Henrik Cedergren och Gustaf de Laval. Ur entreprenörskap har grenen intraprenörskap fötts. Intraprenörskap kan enkelt beskrivas som entreprenörskap inom större organisationer och ämnet har fått större och större utrymme inom forskningen på senare tid. Det har visat sig att företag som agerar intraprenöriellt skapar konkurrensfördelar och når högre tillväxt. Således är intraprenöriellt beteende en viktig del av företags strategier att hantera marknadens ökande konkurrens. Idag är många företag trots detta inte intraprenöriella eftersom det finns barriärer inom deras organisationer som förhindrar en sådan utveckling. Dessa barriärer kan ta sig många olika former och är inte alltid lättigenkännliga. Detta för oss in på vår studies problemformulering: Vilka barriärer hindrar framgångsrikt intraprenörskap inom företag? Syftet är dels att skapa en teoretisk referensram om barriärer mot intraprenörskap, dels att genom en fallstudie empiriskt kartlägga vilka barriärer som hindrar framgångsrikt intraprenörskap i en medelstor tillverkningskoncern (vidare kallat företaget) beläget vid höga kusten i Ångermanland. Genom fallstudien vill vi även skapa en förståelse för vilka barriärer som kan finnas hos liknande företag inom tillverkningsindustrin. För att besvara vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med nio anställda inom den undersökta företaget. Vi har intervjuat både produktionspersonal och chefer för att få en mer nyanserad bild av företaget och dess organisation. I teorikapitlet bygger vi upp vår teoretiska referensram som huvudsakligen behandlar sex olika områden av barriärer: system, struktur, strategi, policy, personal och kultur. Vi förklarar även vad intraprenörskap är och vem intraprenören är. I empirin presenterar vi respondenternas svar utifrån våra semistrukturerade intervjuer. Vi använder oss av samma struktur som i teorin för att underlätta förståelsen av det framlagda materialet. I analysen kopplar vi ihop vårt empiriska material med vår teoretiska referensram. Vi tydliggör de barriärer mot intraprenörskap som gestaltas och klart framkommit utifrån empirin. Vårt resultat visar att det finns ett antal barriärer mot framgångsrikt intraprenörskap inom den undersökta koncernen. Några exempel på barriärer vi funnit; den toppstyrda organisationen utgör en barriär mot intraprenörskap på grund av de följdeffekter som uppstår av den specifika styrningen; härav följer även brister i kommunikationen som utgör en barriär mot intraprenörskap; toppstyrningen kopplas även samman med avsaknaden av frihet, tidsutrymme och ansvar i personalens arbetsuppgifter vilket även det innebär en barriär mot intraprenörskap.

Kreativitet och kulturella produkter får allt större betydelse i tillväxtekonomin. Det som skiljer den kulturella industri från andra, är bland annat den kreativa medarbetaren som känner ett stort intresse för det den arbetar med. Den kreativa medarbetaren har egna visioner och mål som denne strävar efter vilket kan uppfattas vara ett problem för företaget att leda medarbetaren i samma riktning som företagets visioner och mål. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den kreativa medarbetaren leds samtidigt som dennes kreativitet bibehålls. Vi har tagit fram en modell som behandlar samverkan mellan ledarens påverkan på vision och uppfattad kreativitetsmiljö, organisationskultur och den kreativa medarbetaren. Denna modell visar på hur den kreativa medarbetaren leds inom den kulturella industrin. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har gjorts på två företag inom musikbranschen där modellen testas i praktiken. Resultatet av undersökningen visar på att modellen stämmer överens med hur det fungerar i verkligheten. Att leda en kreativ medarbetare förutsätter att hänsyn bör tas till den frihet denne behöver för att bibehålla sin kreativitet. Den kreativa medarbetarens intresse för företagets kulturella produkt är av betydelse för att medarbetaren ska kunna relatera till företagets vision som leder denne till att arbeta i samma riktning som företaget.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lärande. Leken skall även stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer där barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptäckande.   Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod användes observationer med hjälp av videokamera som är en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola där det under studiens gång gick tretton barn. Observationerna genomfördes under tre halvdagar i en och samma förskola där barnen var mellan 1-5år gamla. I litteraturgenomgången behandlas tidigare forskning kring ämnet samt teoretikers och forskares tankar i ett utvecklingspsykologiskt, didaktiskt och pedagogiskt perspektiv.   Resultatet av undersökningen visar barnens förhållningssätt till den pedagogiska miljön genom leken, fantasin och kreativiteten. Studien visar på att barnen leker med det material de vill leka med och i de rum där de vill vara i under dagen. Barnens lek samt valet av rum varierar från dag till dag. Fantasin och kreativiteten används regelbundet under dagen av barnen under lekens gång samt att det även finns ett starkt samband mellan lek, fantasi och kreativitet. Det är viktigt att ta till vara på barnens fantasi och kreativitet. Hur ska vi då ta till vara på barnens fantasi och kreativitet i den pedagogiska innemiljön?

När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.