Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, Mid Sweden University in Östersund Spring term 2008 Title: Abolishment of statutory audit – a qualitative research on banks attitude when credit rating small businesses Author: Rima Harouki, Carina Hoffmann Supervisor: Anna-Maria Jansson Background & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished. The purpose of statutory audit is to secure the credibility in the information presented by the companies. For banks, as a credit institution, audited material is of great significant. What is their attitude towards abolishment of the statutory audit? Aim: Our aim is to find out if an abolishment of the statutory audit affects the decision process of the banks when granting credit. Method: The research continues qualitative interviews with representatives of the four largest banks in Sweden. The collection of the material has been brought together, analyzed and resulted in our conclusions. Result & conclusion: The study reveals that the banks most likely will continue to request audited economical reports in the future. Key words: Audit, mandatory audit, small businesses, credit grant, credit institutions / Examensarbete i Företagsekonomi, Mittuniversitetet i Östersund C-uppsats VT-2008 Titel: Revisionspliktens försvinnande – en kvalitativ studie om bankernas kreditbedömning av småföretag Författare: Rima Harouki, Carina Hoffmann Handledare: Anna-Maria Jansson Bakgrund & Problem: Sverige har haft revisionsplikt för samtliga aktiebolag sedan 1983. I samband med medlemskapet i EU blev det möjligt att enligt EG:s fjärde direktiv tillåta att små bolag undantas från revisionsplikten, vilket är upp till de enskilda medlemsländerna att ta ställning till. I EU är det idag få som har kvar revisionsplikten för småföretag, Sverige är en av dem. Det förs diskussioner om huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten och en utredning under ledning av justitierådet Bo Svensson presenterades nyligen, där man finner att nuvarande revisionsplikt bör avskaffas. Revisionen syfte är att ge trovärdighet åt den information som ett företag lämnar. För banker, i sin roll som kreditgivare, ingår det reviderade materialet som en del av beslutsunderlaget. Hur förhåller sig bankerna till ett eventuellt slopande av revisionsplikten? Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om avskaffad revisionsplikt påverkar kreditgivarnas beslutsprocess vid bedömning av kreditgivning. Metod: Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Underlaget har sammanställts, analyserats och resulterat i våra slutsatser. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att bankerna med största sannolikhet även fortsättningsvis kommer att begära reviderade siffror vid utlåning. Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små aktiebolag, kreditgivning, banker

Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning. Genom de intervjuer som genomförts visar de konsekvenser som den tidigare lagen haft på kreditgivningen på att en återgång var nödvändig. I dagsläget ser det inte ut som den nya lagen kommer att påverka finansiärernas syn på krediter med företagshypotek utan de alternativa finansieringsformerna kommer att bestå. / January 1st 2009 the banks priority rights were restored to once again have special rights with 100 percent at distraint and bankruptcy. The change in Law of priority rights that carried through in 2004 meant only 55 percent and general priority rights. This did not have the desired effects. Instead it became more difficult for companies to get loans from the banks. The alternative financing forms were increasing as the banks no longer had the same security at bankruptcies. The security was instead the object. After research that showed the negative effects with the change in law 2004, the government decided to restore the priority rights of the banks. The question is whether the restoration will change the banks crediting process. The conducted interviews show that a regression was necessary. It does not look like the new law will affect the creditors view on crediting with chattel mortgage, the alternative financing forms will remain.

Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen. För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner. Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs. / Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt. The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support. To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made. The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used. The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna? Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier. Sedan har fyra intervjuer genomförts med banker i Örebro stad som sedan har analyserats med hjälp av teorier om revision, intressentmodellen och principal-agentteorin. En majoritet av bankerna säger att trovärdigheten till de finansiella rapporterna påverkas om bolaget avstår från revision. Dock har de inte vidtagit åtgärder på grund av detta och har därför inte fått några konsekvenser för de bolag som inte har revision. / An exemption from the audit requirement was introduced for smaller companies affecting about 70 %, or 250,000, of the Swedish limited companies. When lending, banks need information to reduce the risk. The auditor is a way to confirm the information and increase the credibility of the accounts. This led to our problem: Is the credibility of a company's financial statements changing for the limited companies that choose not to have an auditor? What are the consequences for the companies in relation to the banks? The purpose is to get a view if the credibility of a company changes when they opt out of the audit and the consequences it may have. The study has a deductive approach, which means that we started collecting data and theories. Then, four interviews were conducted with banks in the city of Örebro, which were analyzed using the theories of audit, stakeholder theory and principal-agent theory. A majority of the banks says that the credibility of the financial statements is affected if the company refrains from audit. However, they have not taken action because of this, and it have not had any impact on the companies that do not have audit.

Sammanfattning Varför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebär högre krav på företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas är viktigt för den ekonomiska tillväxten och inte minst samhällets tillväxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sätt att bedriva produktion på. Både nya och befintliga småföretagen är beroende av banker för att få tillgång till extern finansieringen. Dock är många banker och finansiella institut inte intresserade av att låna ut till nya och befintliga företag då det är svårt att veta om företagen har kapacitet till att återbetala lånen. Detta beteende är särskilt vanligt hos banker som ägnar sig åt opersonliga relationer, alltså de ser endast finansiell information. Tidigare forskning inom företags- eller kreditbedömning har fokuserat på finansiella modeller som utgår från kvantitativ data för att undersöka kreditvärdigheten hos företag. På senare tid har dock även den mänskliga faktorn lyfts fram då individen har en viktig roll i samband med kreditbedömningsprocessen. Orsakerna till detta är bl.a. att de nya och befintliga företagen har försäljningsprognoser och budgetar baserade på en osäker framtid, vilken i sin tur leder till att kreditbedömning i princip bara kan baseras på förtroende för företagaren som person. Förtroende som ofta går under beteckningar som "personens egenskaper" eller "intuition" blir därmed viktiga aspekter vid kreditbedömning. På grund av att det finns lite objektiv information leder det till en subjektiv bedömning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och utveckla förståelsen för hur bankernas företagsrådgivare arbetar vid beslut gällande kreditgivning till nya och befintliga småföretag. Är företagsrådgivarna intresserade av hur personen är? Hur arbetar företagsrådgivarna vid kreditbedömning när det gäller personliga egenskaper hos nya och befintliga företagen? Hur kan företagsrådgivare arbeta för att fånga personliga egenskaper hos låntagare i nya eller redan befintliga företag? För att få en bra grund till problemet har författaren beskrivit kort hur bankverksamheten ser ut, därefter presenteras de teorier angående relationer, icke-finansiell information, trovärdighet och risker som författaren valt att belysa. Intervjuerna i den empiriska delen är av fokuserad karaktär och författaren har försökt att hålla intervjuerna öppna för att få ut så mycket information som möjligt av respondenterna. Författaren har kommit fram till att de nya och befintliga företagen med avsikt att erhålla extern finansiering måste vara väl förberedd, ha genomtänkta idéer och framförallt vara trovärdig och ärlig i sin presentation av material. När det gäller att bemöta företagaren spelar företagsrådgivarens personlighet, vilken erfarenhet han/hon har samt graden av intresse för företagarens material. Företagsrådgivaren måste kunna vara med och påverka, ställa frågor samt vara beredd att kompromissa. Att fånga de personliga egenskaperna är viktiga för ett lyckat företagande.

Syfte: Med start år 2009 genomförde den svenska regeringen flera åtgärder för att minska de administrativa kostnaderna för företagen, varpå revisionsplikten för mindre aktiebolag upphörde. Finansieringen för de mindre företagen är en viktig fråga för ekonomisk tillväxt i Sverige, och för att kunna utöka verksamheten krävs kapital. Det vanligaste i Sverige är att all expansion sker med lånade pengar. För dessa företag är det av yttersta vikt att kreditprövningen sker med stor aktsamhet för att undvika framtida förluster. Vi ställer oss därför frågande till hur den frivilliga revisionen påverkar företagets möjligheter till lån och i förlängningen den expansion som är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Uppsatsen vänder sig till alla aktiebolag är intresserade av hur en kreditbedömning går till samt till de mindre aktiebolag som överväger att välja bort revision. Syftet med uppsatsen är att beskriva kreditbedömningsprocessen samt likheter och skillnader i Swedbank och Handelsbankens kreditbedömning. Vi studerar de effekter ett oreviderat bolag får för beviljandet av kredit och undersöker även resultat av tidigare forskning i syfte att förstärka det aktuella läget inom ämnesområdet. Metod: Studien är genomförd med den kvalitativa metoden där vi har använt oss av en deduktiv ansats för bankernas kreditbedömning samt resultat från tidigare forskning. En deskriptiv teknik har använts för att samla in materialet. För att se effekterna av den frivilliga revisionen har vi använt en induktiv ansats med en komparativ teknik. Analys och redovisning av studiens resultat har genomförts med hjälp av Kvales (1997) sju stadier för intervjuundersökningar. Resultat & slutsats: Vi kan se tydliga fördelar för beviljandet av kredit för reviderade bolag. Bankerna anser att kostnadsbesparing inte är ett skäl att avstå från revision då många företag är beroende av den ekonomiska kompetensen som en revisor bidrar med. Bankerna spar resurser och minskar informationsövertaget då företagen är reviderade. De är medvetna om principal agentproblemet och accepterar transaktionskostnader men inte agentkostnader. Båda bankerna värdesätter en nära relation till kunden och begär ett personligt betalningsansvar av ägaren. Vi ser också att Handelbanken är mer restriktiva vid bedömning av nya kunder jämfört Swedbank. Swedbank tar större hänsyn till mjuka värden medan Handelsbanken fokuserar på siffror. Båda bankerna går främst på återbetalningsförmåga och säkerheter för att bevilja lån. Vi finner att den tidigare forskningen inom ämnesområdet till stor del står i strid med våra egna resultat varför vi vill uppmuntra andra forskare att ifrågasätta forskningsresultat. Förslag till fortsatt forskning: Studien är begränsad till bankernas perspektiv varför ett förslag till vidare forskning är huruvida kostnaden för revision överstiger nyttan för mindre aktiebolag. Det framkommer även i vår undersökning att bankerna kan komma att kräva reviderat material av de mindre aktiebolagen varför vi föreslår att en djupare forskning sker kring under vilka förutsättningar det kan tänkas ske. Vi föreslår även vidare forskning kring hur utvecklingen för de bolag som valt bort revision blir när den frivilliga revisionen fått en större genomslagskraft. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen vänder sig till alla aktiebolag som är intresserade av hur en kreditbedömning går till samt till de mindre aktiebolag som överväger att välja bort revision. / Aim: Starting in 2009, the Swedish government introduced several measures to reduce administrative costs for businesses. As a result, the legislated audit requirement for smaller companies was removed. Funding opportunities for smaller companies is an important issue for economic growth in Sweden, and to make expansion possible the business requires capital. In Sweden, the most common way to fund such expansions is through lending. For these companies it is imperative that the credit assessment is done with great care in order to avoid any future losses. With this essay we would therefore like to question how the abolished audit requirement will affect the company's possibility to acquire the funding needed in order to expand, which in extension is so important from a socio-economic perspective. The essay is addressed to all companies who are interested in credit decisions in general, and smaller companies that are considering the option not to audit in particular. The purpose of this paper is to describe the credit decision process and the similarities and differences between Swedbank and Handelsbanken's credit decisions. We study the effects of an unaudited company for the granting of credit and also examine the results of previous research in order to strengthen the current state of the subject field. Method: The study was conducted with the qualitative method, where we have used a deductive approach to banks' credit decisions together with the results from previous research. A descriptive technique was used to collect the data. To see the effects of the voluntary audit legislation, we used an inductive approach with a comparative technique. Analysis and reporting of results of the study was carried out with the help of Kvale (1997) seven stages of interview surveys. Result & Conclusions: We can see obvious benefits for the granting of credit to the audited company compared to the non-audited company. The banks believe that cost is not a valid reason to refrain from auditing when many companies are dependent on the economic competence that an auditor contributes with. Banks saves resources and reduces the information advantage with companies that have been audited. They are aware of the principal agent problem and accept the transaction costs but no agency costs. Both banks examined in this essay value a close relationship with the customer and require personal payment liability of the owner. We also see that Handelsbanken are more restrictive in the evaluation of new customers compared to Swedbank. Swedbank takes greater consideration to soft values, while Handelsbanken focuses on numbers. Both banks prioritize repayment capacity and securities for granting loans. Concludingly, we find that the previous research done within this field is in great conflict with our own results, which is why we would like to encourage other researchers to question research findings. Suggestions for future research: The study is limited to the banks' perspective, why a proposal for further research is whether the cost of the audit exceeds the benefits for smaller companies. It is found also in our investigation that the banks may require auditing of the smaller joint-stock companies which is why we propose that a deeper research is done about the conditions under which it might happen. We also suggest further research on the development for companies that refrain from auditing when the voluntary audit has been given time for a greater impact. Contribution of the thesis: The essay is addressed to all companies that are interested in how the credit decisions are made, and to the smaller companies that are considering not to be audited.

<p>Den första januari 2009 ändrades Förmånsrättslagen och bankerna har återigen fått särskild förmånsrätt med 100 procent vid utmätning och konkurs. Den lagändring som genomfördes 2004 innebar endast 55 procent och allmän förmånsrätt för bankerna och fick inte den effekt som regeringen önskat och det blev svårare för företag att låna pengar från banken. De alternativa finansieringsformerna ökade då bankerna inte längre hade samma säkerhet vid konkurser utan då fanns istället säkerheten i objektet. Genom de undersökningar som gjorts där resultat visat de negativa effekterna beslutades om att återställa bankernas förmånsrätt. Frågan är om återgången kommer att förändra bankernas kreditgivning. Genom de intervjuer som genomförts visar de konsekvenser som den tidigare lagen haft på kreditgivningen på att en återgång var nödvändig. I dagsläget ser det inte ut som den nya lagen kommer att påverka finansiärernas syn på krediter med företagshypotek utan de alternativa finansieringsformerna kommer att bestå.</p> / <p>January 1st 2009 the banks priority rights were restored to once again have special rights with 100 percent at distraint and bankruptcy. The change in Law of priority rights that carried through in 2004 meant only 55 percent and general priority rights. This did not have the desired effects. Instead it became more difficult for companies to get loans from the banks. The alternative financing forms were increasing as the banks no longer had the same security at bankruptcies. The security was instead the object. After research that showed the negative effects with the change in law 2004, the government decided to restore the priority rights of the banks. The question is whether the restoration will change the banks crediting process. The conducted interviews show that a regression was necessary. It does not look like the new law will affect the creditors view on crediting with chattel mortgage, the alternative financing forms will remain.</p>

<p>Banker lånar ut pengar till företag genom så kallade företagshypotek som också är väldigt speciellt för Sverige. Som säkerhet användes då olika tillgångar som varulager, maskiner och kundfordringar. Om företaget sedan gick i konkurs så hade banken rätt att få utdelning på 100 procent av kreditgivningen. Nu har de endast rätt att få tillbaka 55 procent av säkerheten. Andra fordringsägare står nu även högre prioriterade än vad banken gör. Syftet med lagreformen är att minska de onödiga konkurserna i form av exempelvis att leverantörerna inte får sin utbetalning av konkursboet och riskerade att gå omkull själva.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva hur bankernas agerande och krav på säkerheter vid kreditgivning till små- och medelstora företag har förändrats efter införandet av nya förmånsrättsregler och lagen om företagsinteckning. Syftet är vidare att undersöka om och hur tillverkande små- och medelstora företags krediter i banken har påverkats på grund av den nya lagen.</p><p>För att besvara syftet med rapporten så genomfördes en kvalitativ undersökning där banker intervjuades. Vidare genomfördes även en kvantitativ undersökning som bestod av en enkätundersökning som var riktad till 250 tillverkande företag i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryds kommuner.</p><p>Den nya förmånsrättslagen medför ett flertal större konsekvenser för förhållandet mellan banker och företag. De flesta av dessa konsekvenser är negativa för både banker och företag, då majoriteten av båda parterna tror att banken kommer att kräva mer säkerheter i framtiden för att säkerställa sina lån. För att komma undan detta problem så kommer nya utlåningsformer att öka, framför allt factoring och leasing. Resultatet av undersökningen visar att flera av lagsiftarnas syften med lagen inte kommer att uppfyllas. Den största förväntade positiva effekten av förändringen är att leverantörerna kommer ta en mindre smäll när en kund går i konkurs.</p> / <p>Banks lends money to companies through so called floating charges, which are significant for Sweden. Assets, such as stocks, machines and customer claims are used as collateral. If a company went bankrupt, before the new priority right law was used, the bank was in favour to get the entire loan back. Now, after the law reform, the bank only can insist on getting 55% of the given security. Other creditors are now better prioritised than the banks. The purpose with the law reform is to minimize the unnecessery bankruptencies, for example suppliers that cannot handle the loss when a big customer goes bankrupt.</p><p>The purpose of this thesis is to emphasize what expected consequenses the new law will have on the bank’s granting of credit to small and medium sized companies and how these effects will affect the companie’s credit support.</p><p>To answer the purpose with this report a qualitative research was made involving interviews with banks. Further a quantitative research, consisting of a inquiry research, addressed to 250 production companies in the Jönköping region was made.</p><p>The new priority right law brings several consequences affecting the relationship between banks and companies. Most of the consequences are negative for both banks and companies, as the majority of both parts believes that the banks will demand more securities in the future to ensure their loans. To solve this, new lending out forms, especially factoring and leasing, will be used.</p><p>The result of this research shows that most of the purposes with the law reform will not be fulfilled. The largest positive expected effect of the change is that the suppliers will take a smaller damage when a customer goes bankrupt.</p>

Revisorns roll är under förändring på grund av digitalisering samt ett möjligt avskaffande av revisionsplikten för små företag och ett möjligt förändrat utbildningskrav. Samtidigt påverkar digitaliseringen även bankbranschen, vilket även detta skulle kunna påverka revisorns roll vid kreditgivning. Att det dessutom finns ett förväntningsgap mellan revisorer och användare av reviderade rapporter är redan väl dokumenterat, men kring små företags och kreditgivares förväntningar på revisorns roll vid kreditgivning saknas det tillräckligt med forskning. Deras förväntningar spelar en väsentlig roll, om förändringarna som revisorn står inför, inträffar. Syftet med studien är därmed att beskriva de förväntningar som finns på revisorns roll vid kreditgivning, ur revisorers, kreditgivares och små företags perspektiv. Till grund för studien ligger teorier kring förväntningar, informationsasymmetri samt förtroende och deras inbördes samband. Studien bygger på en kvalitativ ansats med intervjuer genomförda på tre respondenter från varje yrkesroll. Vår forskning har kommit fram till att det kan finns skilda förväntningar på revisorns roll beroende på aktör. Likheter mellan aktörerna återfinns i att revisorns roll skall vara en trygghet, att en personlig relation mellan kreditgivare och företag minskar revisorns roll vid kreditgivning, att ett företags struktur i form av tillgångar kan påverka hur kreditgivare och företagare ser på revisorns roll, samt att förtroendet till revisorerna påverkas av den närhet kreditgivarna och företagarna har till revisorn. Skillnader kring förväntningarna ligger i att små företag efterfrågar en mer rådgivande revisor, än revisorerna själva samt att revisorerna anser att det finns större nytta av reviderade rapporter vid kreditgivning, än resterande aktörer. Med hjälp av studiens resultat, har tidigare teori kunnat appliceras på små företag i Sverige, samt utvecklat och bidragit till tidigare forskning.

Bakgrund: Kreditgivare är en av företagets viktigaste intressenter och de använder redovisning som informationskälla. Vilken information de grundar sitt beslut i och hur de använder redovisning har dock ändrats de senaste decennierna. Likaså har redovisningen i sig utvecklats då den för större företag blivit mindre konservativ. Konservatism i redovisning är ett sätt att hantera osäkerhet på vilket studier visar att kreditgivare föredrar. För att redovisningen ska vara användbar krävs att det finns förtroende för den. Förtroende har visat sig vara viktigt i affärsrelationer men är tämligen outforskat både i relation till kreditgivning och till redovisning. Detta förenas och studien ser närmare på dels redovisningens roll vid kreditgivning till större företag och hur kreditgivare påverkas av mindre konservativ redovisning, dels förtroendets roll vid kreditgivning. Syfte: Syftet är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar ett kreditbeslut. Detta uppnås genom att undersöka både vilken betydelse hårda faktorer såsom redovisningsinformation har vid kreditgivning och mjuka faktorer såsom förtroende.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats då tidigare forskning efterfrågar det. Sex intervjuer har genomförts med sju respondenter som vardera arbetat mellan 15-35 år med kreditgivning till företag. Detaljerade beskrivningar har återgetts från intervjuerna som sedan analyserats utifrån studiens analysmodell och huvudbegrepp. Slutsats: Studien visar att redovisningen har en central roll vid kreditgivning till större företag då deras årsredovisningar är så pass transparenta och informationsrika idag. Kassaflödesanalysen är det mest relevanta då företagets återbetalningsförmåga är det primära. Studien visar att kreditgivare främst baserar beslutet på bokslutsutlåning vilket visar vilken central roll redovisningen har. Kreditgivarna påverkas inte i märkbar utsträckning av att redovisningen för större företag blivit mindre konservativ då de alltid gör egna justeringar, bedömningar och analyser. De anpassar sig utefter vad de får och tillämpar alltid egna försiktighetsåtgärder vilket innebär att huruvida företaget redovisat konservativt eller ej inte är det avgörande. Vidare visar studien att förtroendet för företagetoch dess ledning samt redovisningen spelar en avgörande roll och är fundamentalt vid kreditgivning. Ärlighet och kompetens värderas högre än företagets välvilja. / Background: Creditors are one of a firm’s most important stakeholder and accounting is one of their source to information. The information on which they base their credit decision and how they use accounting has changed during the past decades. Likewise, the report itself has developed as it for larger firms become less conservative. Conservatism in accounting is a way of dealing with uncertainty, which studies show that creditors prefer. In order for accounting to be useful, trust must exist. Trust has proven to be important in business relationships but is rather unexplored both in relation to credit granting and to accounting. This is combined and the study examines partly the role of accounting in credit granting to large firms and how less conservative accounting affects creditors, partly the role of trust in credit granting. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the factors that influence a credit decision. This is achieved by examining both the importance of hard factors such as accounting information in credit granting, as well as soft factors such as trust. Method: The study has been based on a qualitative approach as previous research demands it. Six interviews were conducted with seven respondents who each have worked between 15-35 years with credit granting to companies. Detailed descriptions have been reproduced from the interviews, which has been analysed based on the study’s analysis model and main concepts. Conclusion: The study shows that accounting has a central role in credit granting to large firms as their annual reports are so transparent and rich in information today. The cash flow analysis is the most relevant as the firm’s repayment capacity is primary. The study shows that creditors mainly base their decision on financial statement lending, which shows the central role of accounting. Creditors are not significantly affected by the fact that accounting for large firms has become less conservative as they always make their own adjustments and always apply their own precautionary principle, which means that whetherthe firm has reported conservatively or not is not decisive. Furthermore, the study shows that trust in the firm and its management as well as the accounting plays a crucial role and is fundamental in credit granting. Honesty and competence are valued higher than the firm’s benevolence.