Purpose: The purpose of the study is to deepen the understanding of how crisis communication on Instagram is conducted and how it influences consumers' perceptions of a company following a scandal. Method: This study is based on a qualitative research method. The findings in the study are derived from observations, semiotic analysis, and semi-structured interviews with nine different informants. Conclusion: Through Instagram, companies facing scandals actively address brand crises using detailed image posts that constitute their crisis communication. Their strategy is focused on responding to public criticism and demonstrating an understanding of the crisis's cause and their own responsibility. Through transparency and honesty in their communication, the company aims to rebuild trust and present themselves as credible and reliable in the eyes of consumers. The company's statements and actions are formulated to reshape their reputation and reduce negative attitudes among consumers. By means of the visual representation on Instagram, the company reinforces their message in a way that enhances consumers' trust and aids in reshaping their attitudes after the crisis has occurred.

This bachelor's thesis examines the phenomenon of consumer boycotts and its correlation between strategies in crisis communication and news framing in written media. When the Swedish chocolate brand Marabou was targeted by news media in late May of 2023 as consumers started to boycott the brand, its parent company Mondelez International faced a challenge trying to repair its brand. Utilizing a mixed-methods approach, data were collected through three major written news sources, as well as the affected product’s owner company’s press releases, with two relevant debate articles. The findings suggest a possible correlation between how organizations manage crisis communication with how media outlets frame stories. However, the extent of this impact may vary across different boycotts, as this thesis only analyzes a single event. Furthermore, while this study analyzes a correlation between crisis communication and news framing from written media channels, new technology, such as social media, facilitates new forms of participation, which have not been analyzed in this case. This research contributes to a deeper understanding of the evolving relationship between crisis communication and news framing from media channels.

Kriskommunikation kräver att alla inblandade förstår olika termer och ord som kan användas ien kris. När övningar äger rum på gränsen mellan Sverige och Norge kan vissa språkbarriäreruppstå. Därför har en parlör med kristermer och ord för de två språken tagits fram. Syftet medföreliggande studie är att skapa en webbaserad interaktiv introduktion till parlöranvändningsom kan hjälpa fackfolk att bekanta sig med parlörens uppläggning och sökmöjligheter. Arbetetgenomfördes som en designstudie med fokus på implementationsfasen eftersom innehåll ochinteraktionsdesignen var utvärderad i tidigare studier. Denna studie identifierar och belysersvårigheter som finns när man går från en design till implementation och hur man anpassar dedesignmönster som finns tillgängliga. Den interaktiva introduktionen finns upplagd påwww.criseit.org.

The study examines the crisis communication of football personality Luis Rubiales in relation to the media-covered scandal that occurred during the 2023 Women's World Cup when the Spanish women's national team emerged victorious. During the medal ceremony, Luis Rubiales, the then-president of the Spanish Football Federation, took hold of player Jennifer Hermoso's head and kissed her on the mouth. Later, Hermoso revealed that the kiss was non-consensual, leading to a media frenzy surrounding Rubiales' actions. The purpose of the study is to examine how a person with significant power in the football world utilizes crisis communication to rebuild their reputation. The study employs a qualitative content analysis and draws on the Image Repair Theory and aspects of Foucault's theory of power. The analysis focuses on a transcription of Rubiales' speech during a 2023 press conference, translated from Spanish to Swedish and transcribed. The study's results show that Rubiales employs several defense strategies in his crisis communication and often leverages his position of power to insert himself into another existing discourse advantageous to him. The analysis reveals that the strategies of excuse, downplaying the offensiveness of the event, and denial are present in the text, in various ways and to varying degrees. Rubiales attempts to rebuild his reputation in various ways, as evidenced by interpretations of how different strategies can be applied to his speech. By applying Foucault's theories on discourses, the analysis also demonstrates that Rubiales shifts from the current discourse and inserts himself into other discourses to cast the event in a favorable light. This reshaping of the discourse occurs frequently in the speech, influencing the construction of truth in the event.

Den här uppsatsen undersöker om det finns en konflikt i kriskommunikation mellan att ha tempo i kommunikationen eller att ha en korrekt lägesbild. Finns det skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå? Tidigare forskning har fokuserat på relationen mellan sändaren och mottagaren av kriskommunikationen som Ann Enander tar upp i sin forskning. Även hur man ändrar ett beteende under en kris för att få önskad effekt. Det har forskats på intern och extern kriskommunikation som Mats Heide tar upp i sin forskning. Ingen av dessa forskare tar upp om det finns en konflikt mellan tempo och lägesbild. Det finns även en forskningslucka gällande skillnader och likheter i beslutsprocesser gällande kriskommunikation på nationella, regionala och kommunala nivåer. Teorin som användes i den här uppsatsen är Kahneman och Tverskys Prospect theory den handlar om att människor alltid försöker minska sina förluster än att maximera sina vinster. Metoden som har använts är en intervjustudie och databearbetningsmetoden är en tematisk analys. Resultatet visar att det inte fanns någon konflikt mellan tempo och ha korrekt lägesbild, att det är beroende av hur krisen ser ut. Men även visar resultatet att det är svårt avgör vad som är en korrekt lägesbild. kriskommunikation på nationell, regional och kommunal nivå. Resultatet i uppsatsen visar att det inte är så stora skillnader mellan dessa nivåer. Organisationerna har staber och organisationerna och individerna var lärande. Detta innebar att kriskommunikationen på dessa nivåer utvecklades och erfarenheten ökade efter varje kris. Även framkom det i studien att upprättande av lathundar och spårande av tidstjuvar påverkar effektiviteten av kriskommunikationen.

• Problemformulering och syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersökavarumärket Caia cosmetics kontra delägaren och influencern Bianca Ingrossos krishantering.Eftersom många förknippar varumärket Caia med Bianca Ingrosso så vill vi se hur både Caiaoch Bianca hanterar krisen och om de använder sig av samma strategiska kommunikativainsatser eller inte.Denna studie är intressant ur ett samhällsperspektiv då det nämligen inte skrivits så mycketom influencers egna företags krishantering. Under tiden som vi sökt material har vi då ocksåinsett att detta faller under en så kallad vit fläck i vetenskapen. När det skrivs om influencerskrishantering bedömer vi att det oftare handlar om självständiga varumärken med influencerssom ambassadörer. Frågeställningarna har besvarats utifrån väletablerade teorier och tidigareforskning, detta för att få svar på själva syftet i studien. Studien innefattar teorier så somapologia, SCCT, image repair theory, krishanteringsstrategier, allmänna råd inomkriskommunikation samt tidigare forskning.• Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med hjälp avkodscheman. För att få svar på studiens frågeställningar har teorier och tidigare forskningkopplats på uttalanden och citat från Caia cosmetic och Bianca Ingrosso. Materialet somanalyseras är 2 artiklar i Aftonbladet, 1 i Expressen, 2 i tidningen Market, 1 från Nyheter24, 1från Resumé och 1 instagramvideo.• Huvudresultat: Resultatet visar vilka strategiska kommunikativa insatser Caia och Biancaanvänder när de svarar på kritiken mot julkalendern. Utöver detta ger studien också svar påvad de största skillnaderna är mellan Caia och Biancas kriskommunikation.

Problemformulering och syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka Nent Groups förtroende ur ett postkris kommunikativt perspektiv i och med nylanseringen avParadise samt förutsättningarna för det nya formatet utifrån tidigare tittare av Paradise Hotel. Denna studie är intressant ur ett vetenskapligt och samhällsperspektiv då det inte gjorts många studier på denna kris och det är intressant att undersöka detta då Nent group gjort stora åtgärder efter krisen vilket är vetenskapligt intressant och viktigt ur ett post-kriskommunikativt perspektiv. Det är även intressant ur ett samhällsperspektiv då det blev en stor kritikstorm mot Nent group på sociala medier på grund av de sexuella ofredanden som uppstod. Vi har även tagit hjälp utav den potentiella publiken med fokusgrupper för att få deras attityder kring händelsen och för att analysera förutsättningarna för den nya programskissen. Allt detta har gjorts med grund i gestaltningsteorin, kriskommunikation, image repair theory och reputation theory. Metod och material: Vår empiri har vi fått genom att ha haft kvalitativa intervjuer i form avfokusgrupper. Vi har haft tre fokusgrupper och respondenternas svar har sedan analyserats utifrån teman och sedan kopplats till vårt teoretiska ramverk. Resultat: Vårt huvudresultat visar på att Nent group skött krisen bra enligt teorierna och utifrån respondenternas attityder så är förutsättningarna positiva för det nya programmet även om det finns tveksamheter inom fokusgrupperna om det faktiskt kommer bli någonförändring.

This study aims to analyze the crisis communication conveyed on social media by the Swedish government and public authorities in connection to the crisis concerning the burnings of the Quran in Sweden in the summer 2023. The study maps the messages and framings conveyed by the government, as well as which stakeholders they addressed. Furthermore, the study outlines the crisis response strategies found in the communication, and assesses which level of responsibility the government took on. The study found that messages highlighted the government’s limited room for manoeuver in the crisis, although also framing the government as actionable. Messages also focused on the importance of dialogue with foreign muslim communities, even though communication was mostly directed towards Swedish-speaking stakeholders. The Swedish government used crisis response strategies that implied both rejection and acceptance of blame. This suggests that they took responsibility for the consequences of the crisis, although not taking responsibility for the crisis itself. Furthermore, we conclude that the crisis has become complex, as it has turned into both a reputational and a societal crisis. The actionable steps that the government communicates about revolve more around the societal crisis, and ensuring citizens safety, than around the reputational crisis, and distancing themselves from the burnings, although this was done as well. This study shows that social media has become a central arena for crisis communication and highlights the complexities of navigating both are putational and societal crisis with multiple multicultural stakeholders.

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna. Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat. Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.

Kriser är händelser som sker alltmer frekvent i dagens samhälle och de bidrar ofta till förödande konsekvenser för företag. Trots krisers aktualitet och dess påverkan på företags dagliga verksamhet anser en majoritet av företagsledare runt om i världen att deras organisation inte besitter de verktyg som krävs i krisberedskapen för att hantera kriser. Detta innebär att krisberedskap är ett arbetsområde som kan vara av vikt att implementera och utveckla i organisationen för att säkerställa att det finns rätt resurser för att kunna minimera krisens påverkan. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska organisationer arbetar med krisberedskap i deras verksamhet. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod där nio respondenter från sex olika organisationer intervjuas där studien har anammat en induktiv ansats. Studiens resultat mynnar ut i en modell för att besvara forskningsfrågan: Hur förebygger, förbereder och hanterar svenska organisationer kriser? Slutsatsen i denna studie har lett fram till tre olika faser inom krisberedskap; före krisen, under krisen och efter krisen. Före en kris arbetar svenska organisationer med riskidentifiering och omvärldsanalyser som det primära verktyget i det förebyggande arbetet för att upptäcka och analysera potentiella risker som kan bli en organisatorisk kris. Samtliga organisationer arbetar med kontinuitetsplaner i både det förebyggande och förberedande arbetet inför en potentiell kris. Centrala fynd betonar vikten av att dessa planer hålls uppdaterade och utvärderade för att säkerställa aktualiteten. Även utbildning i form av att praktiskt träna på hypotetiska krissituationer är en viktig del av det förberedande arbetet. Under en kris används kommunikationsplaner delvis för hur intern och extern kommunikation ska hanteras, med fokus på att förhindra ryktesspridning och stärka varumärket. Ett centraliserat beslutsfattande och en sund företagskultur bidrar till effektiv krishantering. Dessutom betonas viktiga krisledaregenskaper såsom lugn, tydlighet, kommunikativ förmåga, stöd gentemot medarbetare och att vara uthållig. Efter en kris är lärdomar viktiga att utvärdera för att kunna förbättra krisberedskapen. Slutligen är förebyggande arbete, uppdatering av kontinuitetsplaner och implementering av lösningar på lärdomar något som främjar organisatorisk resiliens. Denna studie bidrar till den befintliga teorin genom att undersöka ett nytt geografiskt område i form av den svenska kontexten, och utöka förståelsen för krisarbetets olika aspekter genom att redogöra mer detaljerat för hur svenska organisationer arbetar. Studiens praktiska rekommendation är att beslutsfattare och ledare i organisationer kan använda sig av studien vid eget krisberedskapsarbete. Vidare kan ett förbättrat krisberedskapsarbete bidra till en minskad påverkan på samhällets resurser under kristider.