Det här är en undersökning baserad på två dokument från Clas Ohlsons interna kriskommunikation, från våren 2020 under rådande Covid-19 pandemi. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en retorisk analys undersöka hur Clas Ohlson använder sig av retoriska strategier för att övertyga de butiksanställda att det är fortsatt tryggt att vistas på arbetsplatsen, trots smittorisken och restriktionerna från Folkhälsomyndigheten. De retoriska begrepp som analyserats i dokumenten är appellformerna, stil, argumentativ struktur och den retoriska situationen.  Resultatet av undersökningen är att dokumenten är av mellanstil med deduktiva resonemang som bygger på auktoritet och balanserar logosargumenten med ethos och pathos för att nå både hjärta och hjärna. Argumenten kommer inte bara som uppmaning utan även som lösning på ett eventuellt problem. Det leder till att relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare kommer gå stärkt ur krisen.

När det pandemiska coronaviruset covid-19 spred sig över jordklotet i början av 2020 konstaterade forskarvärlden relativt tidigt att äldre personer kan klassas som en riskgrupp. Om de skulle bli smittade av viruset riskerar de att drabbas av allvarliga medicinska komplikationer som till och med skulle kunna leda till en för tidig död. Under den tidiga våren hade viruset fått fäste även i Sverige. Folkhälsomyndigheten valde då att publicera en informationstext riktad mot de svenskar som är 70 år eller äldre, som bland annat handlar om de rekommendationer som myndigheten vill att riskgruppen ska efterfölja. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Folkhälsomyndigheten uttryckte sig rent textuellt i en krissituation för att informera, övertyga och övertala sin målgrupp, samt hur de balanserar mellan att tydliggöra faran med ett okänt hot och detta utan att bli alarmistiska och därmed framkalla hysteri. Efter retoriska och komparativa textanalyser samt intervjuer med personer ur målgruppen visade det sig att texten till stora delar anspelar och förlitar sig på målgruppens solidaritet gentemot övriga samhället, genom att uppmana dem att begränsa sina nära kontakter. Dock så förekommer det inte någonstans i texten en beskrivning om hur pass farligt viruset är för målgruppen. Som ett resultat av de teorier, tidigare forskning och metoder jag nyttjat utmynnade min gestaltning i en fyrsidig broschyr.

As companies are expected to take major responsibility towards their stakeholders, there are also some risks involved. Cancel culture is a new societal phenomenon that is taking an increasing part in our everyday lives. The aim of the study is to understand whether and how Swedish companies' crisis communication, and above all preventive crisis management, is affected by a business partner's crisis, in the era of cancel culture. Based on the aim, the following questions have been formulated:  "How did the company Paolo's retailers act in its crisis communication to protect and improve its reputation in connection with the crisis?"  "How did Paolo's retailers communicate the decision to distance themselves from the company externally on social media?"  To support the results of the study, Situational crisis communication theory has been applied, this is further supplemented with the crisis communication aspect preventive crisis management, as well as the phenomenon of cancel culture. The methods used are data collection of text and image, qualitative interview method, semiotic image analysis and qualitative content analysis. These have been used to collect and analyze relevant material to further answer the research questions. The results of the study clearly show that a crisis in the era of cancel culture is often difficult to stop - no matter how prepared you are. Of course, you can reduce the consequences by setting up a clear crisis plan, but depending on how transparent and accommodating you are, the consequences can be reduced. It is often said that it is not a crisis that defines the company, but how to handle it, which fits in well with this situation.  As cancel culture is still a new and unexplored field, we hope with this study to contribute to new research. Future research hopes to serve as a guide for how companies can handle cancel culture without the consequences being devastating.

The study "Governmental communication through legislation – a crisis situation in the present or in the future?" aims to examine in what way two global crises are communicated by state legislation to see if and how those in power in Sweden use their resources. The study analyzes two laws using qualitative text analysis with a theoretical framework consisting of Situational Crisis Communication Theory (SCCT), Crisis Communication Theory and Crisis and Emergency Risk Communication Model (CERC). The empirical materials are Klimatlagen (Climate Law) (SFS 2017: 720) and Lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (the law on special restrictions to prevent the spread of the covid-19 disease) (SFS 2021: 4), which came into force in 2018 and 2021. The climate crisis and the covid-19 pandemic resemble each other in a lot of ways: both transcends borders and that affects the whole world, both nationally and internationally. Since legislation communicates how individuals and the government should and should not act, it is important to examine what legislation about two global crises tells us. Given that previous research shows that resources are put into responding to crises, rather than preventing them (Ross et al., 2015). The consequence of this is that society is exposed to crises that could have been prevented. The results of the study show that the climate crisis mainly is communicated as a future crisis while the covid-19 pandemic is handled as an ongoing crisis. The strategies for crisis response also differ, the content of the Climate Act is consistently characterized by diminution and denial, but the bolstering strategy can also be interpreted. The strategies in the Pandemic Act argues to be bolstering, but elements of denial can also be interpreted.

Denna studie undersöker hur deltagarna tar in information i en krissituation baserat på personligt och opersonligt tilltal i en krissituation. Syftet med denna studien var att se hur samma information tolkades baserat på hur de sex deltagarna blev tilltalade. Studien genomfördes via två versioner av en walking simulator som utspelade sig i samma bunker där testpersonerna lyssnade på antingen en envägsradio eller tvåvägsradio som de interagerade med så att information förmedlades via en nyhetsuppläsare eller en räddningsarbetare. Resultatet av studien visar att deltagarnas svar var olika beroende på de olika versionerna, dock inte av de anledningar som studien forskade om. De som lyssnade på nyhetsuppläsaren upplevde att informationen var tydlig och pålitlig, medan några av de deltagare som istället lyssnade på räddningsarbetaren upplevde att informationen inte var lika pålitlig på grund av att talaren kändes oförberedd. En mer utvecklad artefakt och fler testdeltagare krävs för att ge tydligare resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Problemformulering och syfte: Det övergripande syftet är att undersöka en organisations kriskommunikation på sociala medier i samband med en pågående kris. Studien syftar även till att undersöka allmänhetens attityd till organisationen under krisen. Ämnet är relevant ur ett forskningsperspektiv eftersom att organisationer är vana att använda sig av traditionell kriskommunikation men i dagens samhälle krävs det mer än så. Sociala medier har förändrat dagens samhälle på många plan, däribland hur en organisation bör använda sig av kriskommunikation samt hur en organisation väljer att ta sig an allmänhetens åsikter. Metod och material: För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar formulerats och besvarats på genom två kvalitativa metoder. En kvalitativ textanalys utifrån djurparkens sociala medier och en kvalitativ intervjustudie i form av fokusgrupper. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar utifrån det teoretiska ramverket att Furuvikskris kommunikation på sociala medier gällande schimpansincidenten är bristfällig och att den inte håller måttet i förhållande till de strategier som kriskommunikationen föreslår vid hanteringen av en kris. Allmänhetens attityd mot det som har hänt är skeptisk men resultatet visar på att det inte är Furuviks kriskommunikation som ligger till grund för detta, utan hur organisationen har hanterat händelsen i stort. Studiens teoretiska ramverk påvisar att det är allmänheten som bestämmer hur mycket ansvar som läggs på Furuvik angående händelsen, och utifrån detta tyder resultatet på att Furuviks kriskommunikation har varit tillräcklig i förhållande till allmänhetens krav på organisationen.

No description available.

This study focuses on how internal crisis communications in organizations are affected by how people in a leading position, here middle managers, communicate with their employees. The theories used to discuss this phenomena are Motivating Language Theory with its three dimensions together with different leadership theories. The study was conducted in Sweden and the data was gathered through two digital questionnaires. Some questions had a set of answers to choose from, whereas some were open ended. This was in order to more deeply understand the reasoning behind the answers given. One questionnaire was aimed toward middle managers and one towards employees. However, both questionnaires studied the same variables. The study was conducted in several different organizations and questionnaires were distributed to a total of 276 people. In this study the following statements can be asserted: in a Swedish context meaning-making language is preferred for both employees and middle managers, but direction-giving language is still most commonly used.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ett företags interna kommunikation används som styrmedel inför en ekonomisk kris, för att i sin tur främja medarbetarnas engagemang, tillhörighet, medvetenhet och förståelse. Ett teoretiskt ramverk utifrån Contingency theory, intern kommunikation och intern kriskommunikation har legat till grund för att genomföra studien. Därefter har empiriska data insamlats från två huvudsakliga perspektiv inom ett företag. Studien tar avstamp i en kvalitativ metod med intervjuer på lednings- och skiftledarnivå. Därefter utformades en enkätundersökning på medarbetarnivå för att se hur ledningens vision och implementering uppfattas i praktiken. Resultatet visade att medarbetarna generellt sett är nöjda med hur företaget fungerar och presterar, och känner en känsla av trygghet, tillhörighet och engagemang. Det finns dock tendenser till informationsasymmetri, det kan leda till minskad medvetenhet och förståelse, vilket påverkar den interna kommunikationen negativt. I slutändan påverkar detta medvetenhet och förståelse negativt genom en begränsad information. Sammanfattningsvis omfattar intern kommunikation många olika aspekter och används av ledningen som ett styrmedel för att bygga och upprätthålla relationer med medarbetarna. Det är särskilt viktig att detta är på plats innan en ekonomisk kris inträffar.

Sommaren 2018 var det extremt varmt i många delar av Sverige. Stora delar av skog och mark var extremt torra och det fanns stor risk för skogsbränder att snabbt sprida sig. I mitten av juli larmades räddningstjänsten i Gävleborg, till en skogsbrand i Ljusdals kommun. Inom de kommande dagarna brann det samtidigt på flera olika ställen inom kommunens gränser.  Med denna uppsats vill vi undersöka hur en destination som drabbats av en naturkatastrof arbetar med kommunikation och marknadsföring, både innan, under och efter krisen. Studien fokuserar inte på själva krishanteringen, utan istället på hur väl offentliga och privata aktörer arbetar med kriskommunikation och destinationsmarknadsföring. Uppsatsen är av en fallstudie-form, där studien använder skogsbränderna i Ljusdals kommun 2018 som exempel.  Uppsatsen är uppdelad i teman och utifrån dessa har aktörernas arbete innan, under och efter krisen undersökts. Detta med förhoppning om att finna samband, mönster, likheter och skillnader i deras sätt att arbeta. Vidare har uppsatsen utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, med aktörer i Ljusdals kommun. Det har även gjorts dokumentanalys på dokument kopplade till skogsbränderna och turismen i området. Intervjuerna har primärt genomförts via Zoom och Teams. Under arbetets gång har studien stött på problem där det har varit svårigheter i att få tag på informanter som velat ställa upp på intervjuer. Därför blev dokumentanalys istället den primära metoden och intervjuerna den sekundära metoden. Uppsatsens författare har utifrån detta lärt sig att det finns risk för att det inte alltid blir som det först var tänkt.  Utifrån uppsatsens empiriinsamling går det tyda att det finns både likheter och skillnader i de offentliga- och privata aktörernas strategiska arbete med marknadsföring och kriskommunikation. Vidare kan uppsatsen konstatera att det sker en förändring i marknadsföringen av destinationen, när en naturkatastrof drabbar området. Avslutningsvis kan studien konstatera att förändringarna är av olika styrkor och anledningar.