2012 respektive 2017 mister två djurskötare sina liv på två olika djurparker i Sverige, den ena efter ett rutinmässigt arbete inne hos vargarna på Kolmården och den andra i inhägnaden för björnar på Orsa Rovdjurspark. De båda djurparkerna står mitt i offentlighetens insyn och kan inte ge information om hur detta kunde ske, något som väcker känslor bland allmänheten. Denna uppsats kommer att studera de två händelser som skett på Kolmården Djurpark och Orsa Rovdjurspark där två anställda miste sina liv i samband med rutinmässiga besök inne hos vargarna på Kolmården Djurpark respektive björnarna på Orsa Rovdjurspark. Studien går ut på att undersöka de båda djurparkernas kriskommunikation efter händelserna med hjälp av pressmeddelanden från respektive organisation samt artiklar i nyhetsmedier. Vad skiljer kommunikationen åt mellan dessa djurparker och vad förmedlar medier? Genom kritisk diskursanalys har pressmeddelanden samt artiklar granskas i syfte att studera kommunikationen kring händelserna, där bland annat Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys tas upp för att grunda den data som samlats in och senare även resultatet. Uppsatsen har, som tidigare nämnt, fokuserat på pressmeddelanden och nyhetsartiklar men ett antal intervjuer har även blivit genomförda för att ge en bild av de vilda djuren jämfört med de instängda djuren. Dessa intervjuer har genomförts med forskare och organisationer som specialiserar sig på studier av vilda björnar och vargar. Både Kolmårdens djurpark och Orsa Rovdjurspark kontaktades för att delta i intervjuer men de båda djurparkerna valde att avstå från deltagande i denna studie.

På senare år har det skett en förändring av medielandskapet. De traditionella medierna har fått konkurrens i form av de sociala medierna som snabbt har växt fram och börjat ta plats. Detta har även ställt nya krav på hur företag framställer och hanterar sin kriskommunikation i samband med kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som idag är av betydelse för svenska företag i kriskommunikation genom sociala medier. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie. Studien grundar sig dels i en teoretisk modell inom kriskommunikation samt ett antal påverkansfaktorer på kriskommunikation i sociala medier. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med experter inom krishantering och kriskommunikation. I studien framkom ett antal centrala faktorer som företag idag bör beakta vid kriskommunikation genom sociala medier. Dessa faktorer är ägarskap av egna kanaler och budskap, tidspress på kriskommunikation, en låg trovärdighet samt ett hätskt medielandskap. Genom att ha kännedom av faktorerna kan företag lyckas bättre med sin kriskommunikation genom sociala medier.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången. De fördelar som upptäcktes var deneffektiva spridningsmöjligheten sociala medier bidrar till, möjligheten till dialog och uppdaterakrisinformation kontinuerligt och den avlastning det innebär för organisationer att använda socialamedier vid krisförmedling. De nackdelar som kunde skönjas var den ryktesspridning somorganisationer kan falla offer för, resursåtgången sociala medier kan kräva under pågående kris ochatt möta intressenters missnöje på sociala medier. De framgångsfaktorer för lyckad användning avsociala medier vid kriskommunikation var att upprätthålla en god relation med intressenter,organisationens förmedlingen av krisinformation samt intressenters tillit och organisationenstrovärdighet.

Syfte:Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ledarskapet inom restauranger i Malmö har använt sig av krishantering före och under Corona krisen. Metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex olika respondenter inom ledningen från olika restauranger i Malmö Kommun. Slutsats:Vår studie har visat en hög grad av okunskap samt negativa relationer till förberedning av en krishanteringsplan bland ledningen som undersöktes i restaurangbranschen i Malmö, dock har ledningen förstått det viktiga inom att skapa en krishanteringsplan efter att krisen slog ut. Restaurangerna i fråga har kämpat dagligen mot den negativa påverkan som pandemin har tillfört oavsett kunskap kring krishantering eller ej, vilket visar att ledarnas tillvägagångssätt som respondenterna har visat stämmer väl överens med egenskaperna som lyfts upp i teorikapitlet kring hur en ledare bör agera under kriser. Originalitet / värde:Denna studie har testat och jämfört tidigare studier kring krishanteringsteorier samt ledarskap under kris; Bernstein (2004), Schoenberg (2005), (Coombs &amp; Holloday, 2006).Modellerna har testats av skribenterna under den nya Coronakrisen 2020 inom restaurangbranschen. Nyckelord:Kris, krishantering, ledning, ledarskap, ledarskap under kris, kommunikation, kriskommunikation / <p>Utfördes hemmifrån PGA Corona</p>

This thesis investigates how the sports retailer XXL All sports united communicated throughtheir three crises during 2019. Considering that the crises were of different natures XXL isespecially interesting due to the possibility of comparing how different crises are handled.Within the field of crisis communication we have examined the material on the theoreticalbasis of Sturges, Benoit and Coombs &amp; Holladay. This has been done through text analysis ofXXL:s Facebook posts and comments, statements in the press and press releases. Throughthis we were able to determine what kind of strategies were used and how they controlled theflow of information. The results indicate that crisis communication within XXL is notadjusted on what kind of crisis they are facing but rather adjusted by whether the companyconsider themselves guilty to the claimed offense or not.

The main objective of this study was to investigate how it is possible to develop a new customer concept in the middle of a global crisis, in this case the corona pandemic. How can this be done based on the customer needs, in a very short time, and in collaboration between several different government authorities? The primary question I wanted to answer was how employees and leaders communicate in a government collaboration and how they can act and deliver quick results during a crisis. The secondary question was how leadership affects the work. To answer these questions, I conducted a case study on how the project group for verksamt.se Live, in the government cooperation Starting and running a business, developed a new digital customer concept. I conducted qualitative interviews with key people in the project who could give me the information I needed to be able to answer the study's questions. The interview results gave me a picture of the factors that influenced the work with verksamt.se Live. The analysis was based on theories about leadership, crisis communication and decision-making. The material for my research was mainly from books, reports, and various websites, in addition to the interviews themselves. The results of the study show that if organisations work together during a crisis, there are several success factors to consider for the work to be as good as possible. There are also certain things to pay attention to and avoid. In the final analysis, where I discuss the connection to the theory, it shows that it is possible to get a very good result in a short time if the work is done correctly. In conclusion, it comes down to communication, trust, positive feedback, commitment, courage, drive, and having a working method to lean on.

Crisis communication as a scientific field is mainly focused on organizations and profit driven companies. There is a lack of research about crisis communication for governments. There are few studies to draw conclusions from. The studies which have been made are done in 1986 after the chernobyl crisis, and after the tsunami crisis in Thailand year 2004. The world has changed since then and the way people communicate has changed as well. Social media is now the main way for people to communicate. Social media also allows people to access endless information at any time. The world has turned into an information society. In the year of 2020 Swedish authorities were facing a big crisis. The corona pandemic entered Sweden and ever since Swedish authorities have been dealing with crisis communication. The main goal is to provide the citizens of Sweden reliable information regarding the corona virus before anyone else does. The authorities themselves do not use social media to communicate. The citizens of Sweden do though. Social media is flooded by disinformation which can reach the Swedish citizens and cause the citizens to question the legitimacy of the authorities. The purpose of the present study is to investigate how Swedish government’s communication strategies have been received by users of discussion groups on Facebook. The study draws upon primary data collected from ten interviews conducted with members of selected Facebook groups that shows a critical view towards Swedish authorities. The results were analyzed using theories such as framing theory, legitimacy theory and the SMCC- framework. The results indicate that the users have a growing distrust towards Swedish authorities

I februari 2020 utmanade SAS den nationalistiska uppfattningen om vad som verkligen var skandinaviskt genom en reklamfilm. Den här filmen möttes av kritik där flera av kritikerna kritiserade utifrån ett nationalistiskt perspektiv. Detta ledde till att SAS påbörjade en kriskommunikationsprocess där man från deras kommunikation kan utläsa främst tre strategier från Benoits Image repair theory. SAS nekade till anklagelserna, de försökte att sänka trovärdigheten hos kritikerna och de ändrade om sin kampanj. Likt tidigare forskning är slutsatsen i den här studien att SAS agerat otydligt i sin kommunikation vilket grundar sig i att de använt sig av för olika strategier som säger emot varandra. Denna situation kan liknas vid en dialog mellan SAS och respondenter. Vad den här dialogen slutar i är två sidor som vill förmedla en bild om vad som är skandinaviskt, en diskussion som delat många i Skandinavien.

Den rådande coronakrisen har skapat oerhörda konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden. Ett medialt fokus i frågan har setts belysa främst privata organisationer och något utelämnat den organisatoriska påverkan krisen fått inom statliga myndigheter. Utifrån krisens oförutsägbara och snabba framfart har arbetsgivare och ledare tvingats agera emot krisen baserat på den befintliga organisatoriska krisberedskap som funnits tillhands. Syftet med studien var att analysera hur chefer inom en statlig myndighet upplever krishanteringsarbete i realtid med hjälp av frågeställningar som berörde chefers förutsättningar för krisarbete, kommunikation samt vilket lärande en pågående kris kan ge upphov till. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer valdes där chefer inom olika hierarkiska nivåer på den undersökta myndigheten deltog för att svara på studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att det inte gått att förbereda sig inför coronakrisen men att krishanteringsplaner varit viktiga för att tydliggöra chefernas agerande. Tydlig och transparent kommunikation visade sig vara en viktig del i att hantera krisens ovisshet. Resultatet visade även att de snabba beslut som tagits i linje med coronakrisen, samt digitalisering, kan skapa förutsättningar att häva den upplevda trögheten inom organisationen. Det gick även att se tendenser till att krisen gett upphov till lärande bland cheferna, men att det först i ett senare skede går att fastställa om ett organisatoriskt lärande har skett.

I slutet av 2019 verifierades ett nytt coronavirus som kan smitta människor. Viruset identifierades i staden Wuhan, Kina och smittspridningen förmodas komma från ett djur på en marknad som överförts till en människa. Kort därefter visade det sig att viruset hade förmågan att smittas från människa till människa och den 11 mars klassades viruset som en pandemi och viruset fick namnet Covid-19. Spridningen spred sig snabbt och snart hade hela världen påverkats av virusets framfart. För att hantera virusets spridning och lindra effekterna av coronapandemin är kommunikationen A och O och det finns uppmaningar att följa myndigheters råd och rekommendationer som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Krisinformation och 1177. Det krävs däremot insatser, stöd och information om viruset på en mer lokal och regional nivå ur ett medborgarperspektiv.   Syftet med studien är att granska hur olika regioner kommunicerar en pandemi i sina digitala kanaler.