Uppsatsen syftar till att undersöka kopplingen mellan koranbränningar, mediepubliceringar, den förhöjda terrorhotnivån och journalisters publicistiska ansvar och nyhetsvärderingar. Val av uppsatsämne grundar sig i att koranbränningar fått en stor medial uppmärksamhet, och koranbränningar kan enligt Säkerhetspolisen vara hotdrivande. Eftersom Sverige idag är ett prioriterat mål för terrorattentat blir forskningen därför aktuell.Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöker vi hur svensk dags- och kvällspress har rapporterat om koranbränningar före och efter att Säkerhetspolisen valde att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala. Gestaltningsramar har varit avgörande för att kunna analysera hur medierna rapporterar om koranbränningar, och jämförelsen mellan två olika tidsperioder har gett oss möjlighet till att observera skillnaderna i rapportering före och efter att terrorhotnivån höjdes.Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma journalister undersöker vi deras syn på sitt publicistiska ansvar samt hur de har resonerat kring nyhetsvärdering vid publiceringar om koranbränningar. Vi undersöker även hur de ser på relationen till Säkerhetspolisen.Resultatet i den kvantitativa undersökningen visar att rapporteringen skiljer sig mellan tidsperioderna, inte minst vad gäller gestaltning i rapporteringen. Vi kan med hjälp av resultatet också konstatera att medierna frekvent använder sig av ordet terror i samband med publiceringar om koranbränningar.Resultaten från intervjuerna visar att deras relation till Säkerhetspolisen är fåordig samt att deras jobb handlar om att vara konsekvensneutrala, och inte ansvara över landets säkerhet.

This study aims to research how crisis situations are visualized. The study will research theboardgame Klarar du krisen? made by Svenska Lottakåren. Based on theories in visualcommunication and crisis communication the study does a visual analysis of a board game.The board game is then compared to a brochure that treats the same topic. The comparisondiscusses how a crisis is produced in different media and how the user is put into differentcrisis situations, but also how the composition and relation between text and image differsbetween the medias. The result shows the cards are simplistic and use a question-and-answerstructure. The icons are mostly designed for game design instead of crisis preparation andthere is a lack of relevance between text and image in the boardgame. The game sacrificesdesign for educational purposes but there is a clear orientation because of its simplicity andcomposition.

Varumärkesaktivism är en allt mer uppmärksammad marknadsföringsstrategi som har utvecklats till följd av en turbulent och polariserad samtid med globala, regionala och lokala utmaningar. Den har gett upphov till sociopolitiska diskussioner och ökade krav från konsumenter gentemot företag. Vad som inte är helt klarlagt är vad som händer om ett varumärkesaktivistiskt företag drabbas av en kris och hur de kommunicerar för att upprätthålla sin trovärdighet. Studiens övergripande syfte är att analysera hur varumärkesaktivism och kriskommunikation kan samverka för att upprätthålla ett varumärkesaktivistiskt företags trovärdighet i händelse av kris. Uppsatsen strävar således efter att generera insikter om och konkretisera dynamiken mellan varumärkesaktivism och kriskommunikation. Studien tar avstamp i en kvalitativ innehållsanalys av den kommunikation som publicerats av havredrycksföretaget Oatly under den kris som uppstod till följd av att de tog emot en finansiell investering av investeringsbolaget Blackstone. Studien visar att varumärkesaktivistiska kommunikationsstrategier och kriskommunikation kan samverka med det gemensamma målet att upprätthålla trovärdighet. Sociopolitiska ställningstaganden i samband med en strävan efter samhällsförändring kan, genom att ta stöd i förtroendeingivande organisationer, användas och förstärkas genom att som företag upprätthålla en enhetlig och transparent kommunikation.  Därmed kan ytterligare indikationer ges inom den akademiska diskursen om varumärkesaktivism och kristeori samt hur de två teorierna samspelar med varandra.

The purpose of this study is to compare social media's role in the proactive crisis communication planning in two administrations, two companies and two non-profit organizations. A qualitative comparative study method has been used and people familiar with social media and crisis communications work from each business has been interviewed. The interviews have been transcribed and analyzed to discover the opinions and reasoning about how businesses work with proactive crisis communication and the role they give social media. The interviews were analyzed based on selected theories and previous research in strategic crisis communications, where issues management and crisis communication plans have a significant role. Also research on the pros and cons of social media and crisis communications channels have been used. The results showed that all areas of crisis communication plans are designed in a reactive way for how to act when a crisis has already occurred. However all operations conducts external environment monitoring intelligence and say that they are trying to be proactive in crisis situations by building relationships and addressing the highlighted problems. All activities except LKAB stated that they work a lot with social media to build relationships and address problems. Businesses also see social medias speed and ability to reach many people as a great advantage. However, they also point out that the speed can be a risk when rumors and misinformation can spread quickly. It appears that businesses are seeing more benefits of social media than disadvantages. They also indicate that there is an advantage to using traditional media as a crisis communications channel when they have an immense impact that social media can´t match. All but LKAB are positive about the use of social media and intend to use them in combination with other channels in crisis situations, which means that social media is given a major role in relation to other channels. Their work with external environment monitoring and addressing the issues they highlighted suggests that they try to be proactive. However, it is worth pointing out that all defined crises as external events and their reactive crisis communications plans nonetheless suggests that they did not put a clear emphasis on actively work to proactively prevent crises to arise.

Kommunikationsdirektör vid Sundsvalls kommun önskade undersöka hur man på bästa sätt kommunicerar vid kris med personer som inte talar svenska. Detta eftersom att Sundsvalls kommun ansåg att man saknade tillräckliga språkkunskaper för att hantera kriser. Enligt forskningen är det just personer av annat ursprung än landet det bor i som är mer utsatta vid kris (Olofsson, 2007:7), varför det är viktigt att anpassa kommunikationen så att den når ut till och kan hjälpa alla medborgare. Jag fann det därför intressant att undersöka Sundsvalls kommun och dess kriskommunikativa anpassning genom att intervjua de som inom kommunen är ansvariga för kriskommunikationen samt undersöka hur det ser ut i landet i stort. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Sveriges kommuner anpassar sin kriskommunikation för medborgare med utländsk bakgrund med huvudfokus på hur Sundsvalls kommun arbetar strategiskt med sin kriskommunikation.   Metod och material: Kvalitativ samtalsintervju med Camilla Nilzén och Ulf Wallin vid Sundsvalls kommun med kompletterande kvantitativ webbenkät till 121 svenska kommuner. Huvudresultat: Sundsvalls kommun är inte anpassade i sin kriskommunikation till medborgare med utländskbakgrund vilket även antas gälla en större del av landets kommuner. Däremot visar resultatet på att kunskapen om att kommunicera på ett anpassat sätt finns varför Sundsvalls kommun och de av landets kommuner som inte är anpassade på ett enkelt sätt kan bli bättre på att anpassa sin

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en idrottsförening från en allvarlig kris. Avsikten med undersökningen är även att få fram hur brister i kriskommunikation och kommunikationsstrategier kan drabba idrottsföreningars hantering av allvarliga krissituationer och därmed orsaka ekonomisk skada för föreningen.  Metod: Detta är en kvalitativ studie som har undersökts genom fyra intervjuer. Forskningsmetoden är fallstudie. Synsättet som används i uppsatsen är hermeneutik, då personerna som intervjuas har angett information om hur de tolkar situationen och hur detta påverkar föreningen genom deras tolkning.   Slutsats: Studien har visat hur idrottsföreningar kan tillämpa kriskommunikation och kommunikationsstrategier för att återhämta en förening från en allvarlig kris. Studien har konstaterat att Helsingborgs IF har hanterat krisen dåligt. En stor anledning var att föreningen saknade krisplan och att kommunikationsstrategin inte var väl inarbetad samt att ledningens hade försvarsställning mot media. Deras styrkor var bland annat att föreningen tog in en extern expert inom krishantering och att föreningen hade ett bra förhållande med sina sponsorer sedan tidigare, vilket fick sponsorerna att stanna kvar under krisen.

Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009),  Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.

The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the discourse present in the written communication from the Supreme Commander (SC) of the Swedish Armed Forces (SAF) to SAF employees in situations of crisis where the employees are affected. The intention is also to clarify how power relations are expressed in the analyzed texts. The method used is critical discourse analysis (CDA). Strategic communication and crisis communication are the study’s theoretical foundations. The material consists of texts from four editorials from the SAF staff magazine Försvarets forum from December 2015 to October 2018. Because of the focus on crisis situations, two themes have been chosen in the analyzed material named ”special events” and ”internal issues”. These themes include events in which SAF employees have been attacked, injured or killed as well as occurrences of violation or harassment. The results of the study show an emphasis on equality and thus a lack of hierarchical power claims from the SC over the employees, as well as an effort to boost moral by heightening the status of the military profession. Lastly, the explicit mention of problematic occurrences like death or sexual harassment is either toned down or absent. In conclusion, the texts of the SC are very much in concordance with the strategic communication guidelines of the SAF.

The focus of this study is such that it intends to investigate whether the communication that reached Helahälsingland.se regarding the forest fires in the summer of 2018 came from MSB.se through Krisinformation.se and the government in charge, MSB, and through that fulfilled their duty to the Swedish public. The theoretical framework underlying the study is partly the theory of media logic but also Lasswell's communication model. The method that will be used for the survey is content analysis, with emphasis on quantitative analysis, which is a method of text analysis which is used to answer predetermined research questions by systematically breaking down and categorizing parts of text content (Boréus & Kohl, 2018). Another reason why the content analysis is chosen as a method is because it is suitable for finding patterns in materials and comparing different kinds of texts (Boréus & Kohl, 2018) and is thus relevant to the study. A clear conclusion that could be made early in the survey is that the information on Krisinformation.se, which has come from MSB, has not been the information that formed the basis of three of the five articles in the selection, but that information has come from elsewhere. As it appears in the results section that Helahälsingland.se, most likely, received its information from elsewhere than MSB.se and Krisinformation.se, is followed by a discussion of what responsibility really lies where and how it relates.

No description available.