Den 28 februari år 2015 utbryter en strejk på flygbolaget Norwegian. Drygt ett år senare, den 10 juni år 2016, sker samma sak på flygbolaget SAS. Denna studie syftar till att undersöka hur de båda nämnda företagen hanterade respektive strejk kommunikativt. Företagens pressreleaser i samband med respektive strejk analyseras ur ett förtroendeperspektiv i form av det retoriska begreppet ethos, samt ett kriskommunikationsperspektiv i form av teorin imagereparerande strategier. Pressreleaserna har valts ut för att främja studiens syfte och analyseras främst genom tillämpning av närläsning och hermeneutik och därav svarar studien för kvalitativa resultat. Resultatet av studien visar att både Norwegian och SAS misslyckas med sin kriskommunikation. Inget av företagen lyckas etablera något starkt förtroende hos sin publik och väljer illa lämpade strategier för respektive rådande situation.

Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige drastiskt. Detta trots att Migrations- verket, i juli månad, prognostiserat att antalet asylsökande skulle ligga på en lägre nivå än föregående år. Redan i augusti ökade antalet asylsökningar och i början av oktober var situationen såpass ansträngd att regeringen gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppdraget att bland annat ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna kom att redogöra för aktuellt läge och peka på områden där behov av åtgärder identifierats. Genom en kvalitativ textanalys och teoretisk utgångspunkt i probleminramning och meningsskapande i enlighet med Boin et al (2005) syftar denna studie till att undersöka MSB:s probleminramning och meningsskapande av flyktingsituationen i Sverige hösten 2015. Studien visar att det stora antalet asylsökande kom att orsaka en hel del problem framförallt gällande boendebrist och omhändertagandet av ensamkommande barn. Vidare så påvisas faktorer som skulle kunna bidra till problemets lösning, exempelvis fler ankomstkommuner för ensamkommande barn.

Uppsatsen ämnar undersöka den kriskommunikativa respons som Finland respektive Ryssland gav till följd av två omfattande dopingskandaler. Det för att kunna jämföra imagereparation i två olika kulturer och kartlägga vilka imagereparerande strategier som tillämpas som en del i skapandet av ethos, samt hur de kan förstås utifrån kulturteori.Uppsatsen utgår från en hermenuetisk och retorikanalysmetod. För att utvinna ett resultat har studien tagit stöd i ett komparativt arbetssätt. Den teori som genomsyrar uppsatsen utgår ifrån den neoaristoteliska retorikteorin, krisretorik genom imagereparation samt kulturteori. Resultatet visar att imagereparationen skiljer sig i de båda länderna. Valet av imagereparerande handlingar tolkas därmed grunda sig primärt i landets egen kultur istället för en internationellt vedertagen idrottskultur. Retorikens arete och fronesis till skillnad från eunoia, verkar vara av störst betydelse för förtroendeskapandet i dessa sammanhang.

Studiens syfte är att studera hur Sveriges statsminister Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars 2020 fungerar som effektiv kommunikation under coronapandemin i Sverige. Dessutom kommer studien att undersöka hur bevismedlen ethos, logos och pathos används för att övertala. Analysmetoden som används är en kritisk retorikanalys som studerar talets språk och talar om hur det valda materialet förhåller sig i det avsedda sammanhanget. Forskning kring tal till nationen är ett outforskat område. I stället har majoriteten av forskningen fokuserat allmänt på hur retorik används i tal.Resultatet av vår studie visar på att Stefan Löfvens tal till nationen till stor del var mottagaranpassat och passande till den retoriska situationen. Dessutom använder Löfven sig av en blandning av ethos, logos och pathos i talet för att övertala publiken att lyssna på hans budskap. Då han gjorde detta lyckades han leverera ett starkt retoriskt tal, tack vare att han använde passande retoriska verktyg utifrån talets kontext och retoriska situation.

Ämnet för denna uppsats är retorik under en pågående kris. Studien syftar till att undersöka de retoriska elementen i den nationella pandemigruppens budskap under de samordnade pressträffarna till följd av covid-19-pandemin. Detta med avseende att ta reda på hur Sveriges ovanliga val av strategi för att hantera krisen legitimerades av talarna under pressträffarna. Genom en retorisk analys, av 35 pressträffar under perioden mars till och med november 2020, kommer studiens frågeställningar att besvaras. Frågorna är kopplade till de tre appellformer (ethos, logos och pathos) som återfinns i retorikvetenskapen, då studien ämnar ta reda på hur dessa används under pressträffarna för att nå fram med ett visst budskap, samt genom vilka argument detta görs. Studiens teoretiska utgångspunkter är myndigheters kriskommunikation och retorik. För att analysera materialet används en retorisk analys med en hermeneutisk ansats, där talet analyseras utifrån ethos, logos och pathos och den argumentation som ligger till grund för dessa. I analysen framgår det att precis som i den klassiska myndighetskommunikationen består talen under pressträffarna till stor del av att stärka myndigheternas logos. Det vill säga, talarna använder sig av argument baserade på fakta för att nå fram med budskapet. Talarna använder sig av upprepningar och spelar sällan på publikens känslor. I analysen framgår det dessutom att talarna bygger upp ett starkt ethos genom att visa på egen kunskap och föregå med gott exempel. Sveriges valda strategi under pandemin, som under perioden för studien är att ge medborgarna frihet under ansvar, legitimeras av talarna genom att upprepa de framtagna rekommendationerna och att skapa en gemenskap genom uttryck som “tillsammans kan vi stoppa smittspridningen”.

The study analyzes national and regional crisis communication to youth in the beginning of the Coronavirus pandemic. As early research has shown difficulties in reaching the target group youth, and in a constantly changing society, adaption is necessary in the communication towards the target group. About 83 percent of all internet users in Sweden use social media and among youth this number is even higher (Internetstiftelsen, 2019). The study uses theories in crisis communication and social media as well as early research about government’s crisis communication with children and youth online. It contains a qualitative text analysis where a semiotic and rhetoric method has been used to analyze a total of twelve Instagram posts from Krisinformation.se and Region Stockholm. The purpose of the study is to find out what messages are communicated and how these messages are adapted to youth as a target group – which includes children, youth and young adults. The result shows that both Krisinformation.se and Region Stockholm has communicated messages that, in different ways, has encouraged the receiver to follow the counsel given, to hinder the spread of the Covid-19 virus or in any way help those that have been affected by the Coronavirus pandemic. The analysis further shows that Krisinformation.se has crisis communication with messages and content that is better adapted to youth compared to Region Stockholm. It is mainly based on the preference that youth themselves have expressed – to prioritize form and graphic before content (Henningson, 2010:61). As for the rest both organizations have followed a lot of the advice given in the theories and therefore have, in many different ways, a successful crisis communication on social media. The problem is not an absence of presence on social media, but rather the use of them, in order to reach the target group youth – where their needs need to be in focus. / Studien undersöker nationell och regional kriskommunikation till unga på sociala medier i början av coronapandemin. Då tidigare forskning har visat svårigheter att nå fram till målgruppen unga, och i ett ständigt förändrande samhälle, krävs det anpassning i kommunikationen och efter målgruppen. Ungefär 83 procent av alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier och bland unga är siffran högre (Internetstiftelsen, 2019). Studien använder sig av teorier inom kriskommunikation och sociala medier samt tidigare forskning som undersöker myndigheters kriskommunikation med barn och unga på nätet. Den innehåller en kvalitativ textanalys där en semiotisk och retorisk metod har använts för att analysera totalt tolv inlägg från Instagramkonton tillhörande Krisinformation.se och Region Stockholm. Studiens syfte är att ta reda på vilka budskap som kommuniceras samt hur budskapen riktas och anpassas till målgruppen unga; det vill säga barn, ungdomar och unga vuxna. Resultatet visar att både Krisinformation.se och Region Stockholm har kommunicerat budskap som på olika sätt har uppmanat mottagaren att följa de allmänna råden, hindra smittspridningen av covid-19 eller på något sätt hjälpa de som blivit påverkade av coronapandemin. Vidare visar analysen att Krisinformation.se har kriskommunikation med budskap och innehåll som är bättre anpassade till unga, jämfört med Region Stockholm. Det baseras främst på ungas egna önskemål att prioritera form och grafik före innehåll (Henningson, 2010:61). I övrigt följer båda organisationerna många av de råd som ges i teorin och har därmed, på flera sätt, en framgångsrik kriskommunikation på sociala medier. Problemet är inte en avsaknad av närvaro på sociala medier, snarare användningen av dem, för att kunna nå fram till målgruppen unga – där ungas behov behöver stå i fokus.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt virus, så kallad Covid-19. Viruset identifierades i Wuhan, Kina, och smittspridningen lär har kommit från ett djur på en marknad som sedan överförts till människor. För att hindra och lindra effekten av coronapandemin blev kommunikation A och O. Det fanns uppmaningar, riktlinjer och rekommendationer från myndigheter som omfattas av Folkhälsomyndigheten, Kriskommunikation och 1177 som behövdes förmedlas snabbt till samhället. Det krävs dock att man utformar informationsblad som individen lätt ska kunna tolka och förstå, men även komma ihåg.

No description available.

Gestaltningar handlar om hur man förstår, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det är gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och därmed påverkat vår uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att Sverigedemokraternaavsåg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fällas vilket är en unik situation i Sverige och har inte hänt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgång 1990.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades. Detta med inriktning på regeringskrisen och dess centrala aktörer och aktörsgrupper. Vi har valt att utgå ifrån Sveriges två största morgon-respektive kvällstidningar nämligen Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladetoch Dagens Nyheter. Vår analys tar avstamp i ett kodschema med variabler och variabelvärden som är relevanta för vår undersökning. Artiklarna som vi analyserar finner vi genom dataprogrammet Retriever.Resultatet visar att mediernas bevakning av regeringskrisen var mestadels objektiv och antog en saklig gestaltning. Det fanns dock utrymme för diskussion och opinionsbildning. Undersökningen visade även att Sverigedemokraterna och dess aktörer var de som framställdes som mest negativ samt att rapporteringen av regeringskrisen var snarlikamellan de analyserade tidningarna

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Svininfluensan framställdes i två tidningar år 2009, det år då den var som mest omskriven. Undersökningen utgår ifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Den frågeställning jag utgått ifrån är: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Undersökningen fokuserar på vilka som har fått komma till tals i tidningarna och vad de fått uttala sig om. På så vis studerar jag vad läsarna fick veta om influensan. Jag har använt mig av kvantitativmetod i form av ett kodschema där jag gått igenom 71 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Expressen. Uppsatsens syfte har inte varit att jämföra tidningarna, även om en viss jämförelse förekommer, utan att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt. Resultatet har analyserats utifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Resultatet visade att allmänheten främst fick information kring hur människor ska undvika att smittan, vilka grupper som har störst risk att smittas, hur processen för vaccineringen ser ut, argument till varför man bör eller inte bör vaccinera sig och hur många som avlidit. Det framgick inte tydligt i de analyserade texterna att Svininfluensan var en pandemi, trots att WHO tidigt bedömde influensan som sådan. Tidningarna informerade inte omfattningen av de bieffekter som orsakades av vaccinet.