Studien har syftat till att undersöka hur svenska kommuner har använt Facebook som kanal i sin kriskommunikation under en kritisk fas av pandemin covid-19. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på totalt 20 kommuner i Sverige. Urvalet har varit de, till befolkningsmängd sett, tio största och tio mindre kommunerna. Samtliga inlägg som publicerats på respektive kommuns Facebook-sida under perioden 2020-03-11 till 2020-03-24 har kodats, vilket resulterade i totalt 135 inlägg.   Sammanfattningsvis går det att utläsa att kommuner i Sverige använt Facebook på olika sätt. Med utgångspunkt från resultat och analys, kopplat till de teorier som använts går det att utläsa tre olika slutsatser från studien, vilka även utgår från frågeställningarna som varit grunden i studien.   För det första har det visat sig vara vanligt att kommunerna hellre visar att de känner oro inför pandemin och dess konsekvenser, än att följa forskningens rekommendationer. Den andra slutsatsen är att det finns utmärkande teman och innehåll bland kommunernas kommunikation på Facebook kring covid-19. Ett genomgående tema för kommunikationen på Facebook har varit envägskommunikation. Detta trots att såväl tidigare forskning och teorier visat att det mest effektiva innehållet på sociala medier vid en kris ska vara just dialog och tvåvägskommunikation. Vidare går det även att utläsa att storytelling som strategi har använts i en liten utsträckning, men givit desto större reaktioner och interaktioner. Den tredje och sista delen som går att konstatera är att de större kommunernas kommunikation via Facebook oftare ligger i linje med hur forskare inom kommunikationsvetenskap menar är det optimala viset att kommunicera på. Förutom detta är skillnaden mellan stora och små kommuner inte markant, utan den större skillnaden ligger snarare mellan kommun till kommun.

Sverige befinner sig i en pandemi i vilken Sveriges statsminister Stefan Löfven hållit tal till nationen vid två tillfällen under 2020: den 22 mars och den 22 november, vilka är det material som analyseras i studien utifrån en retorisk analysmetod. Talen är en del av den kriskommunikation vilken Sveriges regering nyttjar för att påverka mottagarna men också informera om pandemiläget i Sverige. Syftet med studien är att undersöka de retoriska argument vilka appellerar till de retoriska påverkansmedlen ethos, pathos och logos, samt hur de appellerar till de retoriska påverkansmedlen. Resultatet av analysen påvisar att Löfvens retoriska argument i båda talen appellerar till ethos främst för en etablerad vi-känsla, till pathos främst på grund av negativ känslomässig påverkan hos mottagaren och till logos utifrån övertygning samt statiska uppgifter och kontrollerbara fakta. Nyttjandet av ethos-appeller och pathos-appeller i Löfvens två tal till nationen 2020 påminner om Göran Perssons tal från 2001 gällande terrorattentatet i USA vilket påvisar att offentliga tal som en del av kriskommunikation inte har genomgått någon större förändring gällande retoriska argument under de senaste 20 åren. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och få en ökad förståelse för hur bankchefer har förändrat och anpassat sitt ledarskap och sin krishantering under covid-19. Vi vill därmed bringa klarhet kring vad bankchefer upplever är viktigt i deras krishantering och ledarskap för att fortsätta driva verksamheten på lämpligaste sätt till följd av coronapandemin. Metod: Studiens metodval har varit kvalitativ metod, där vi har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Med hjälp av teori och datainsamling har vi haft möjlighet att göra en hermeneutisk tolkning för att uppnå en förståelse och ur detta sedan dra adekvata slutsatser.  Slutsats: Studiens slutsats är att olika kriser är unika, där coronakrisen inte är ett undantag. Ur empiri och analys kunde vi utläsa särskilda ledaregenskaper som är viktiga för den här typen av kris som covid-19 är. I studien fann vi också att krishantering är en väsentlig del i ledarskapet och för bankkontorens funktionalitet under krisen. Ur vår teoretiska referensram kunde vi härleda ett antal gemensamma nyckelegenskaper som ledare bör tillämpa i sitt ledarskap, där exempelvis att vara kommunikativ, närvarande och lyhörd är viktigt.

Cancel-kultur är ett nytt begrepp som är en kultur där huvudsyftet när någon begått ett misstag, är att direkt hänga ut personen och få denne exempelvis uppsagd från sitt arbete eller utestängd från en specifik miljö. Det startar oftast med ett drev i sociala medier, vilket innebär att en person har blivit uthängd och leder till en snöbollseffekt där hatet mot denna person snabbt eskalerar. Ett drev inträffar oftast då någon sagt eller gjort något olämpligt utifrån vad som förväntas av existerande normer och värderingar. I denna studie behandlas begreppet Cancel-kultur och hur strategisk kommunikation i form av kriskommunikation antingen kan mildra eller skärpa effekten av drevet. Syftet med studien är att undersöka Cancel-kultur som fenomen ur ett kommunikativt perspektiv. Genom att utforska drev i media och på sociala medier siktar studien till att examinera kopplingen mellan samhällsdiskurser och Cancel-kultur, samt den roll kriskommunikation spelar i hanteringen av dreven. I studien har en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys, samt en diskursanalys använts. Materialet utgörs av inlägg från sociala medier baserat på tre fall, samt artiklar från tre utvalda tidningar för att studera och analysera medias rapportering om drevet. Texterna i det insamlade materialet har studerats i olika kontexter för att identifiera kommunikationsstrategier, samt analysera medias respons på personernas kriskommunikation. Därefter genomfördes en diskursanalys för att undersöka om och hur dessa fall är kopplade till rådande samhällsdiskurser. Resultatet och analysen har påvisat svårigheter att fastställa enstaka strategier som använts i de fall som studerats, utifrån det teoretiska ramverket. Det tyder på att det saknas belägg för att använda en viss strategi till en viss typ av kris. I resultatet framkommer även tydliga tecken på att hur media väljer att skildra en händelse, har stor påverkan inte bara på drevet i sig, utan även bilden av personen drevet handlar om. Personerna i samtliga fall har av media tillskrivits nya egenskaper som påverkat deras förtroende. Det resultatet och analysen också påvisat är att personerna i samtliga fall agerar motsägelsefullt till rådande diskurser. Detta kan ha varit avgörande för att drevet inträffade eftersom de agerar i motsats till de normer och värderingar som existerar rörande en viss fråga. Oavsett om frågan som drevet handlade om var på agendan vid tillfället eller inte så blev personerna i samtliga fall cancelled.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur medarbetare upplever kriskommunikationen inom organisationer, samt om detta i sin tur har någon betydelse för medarbetarnas kommunikations- och arbetstillfredsställelse. Det empiriska materialet insamlades genom tre fokusgruppsintervjuer med medarbetare som arbetar inom olika branscher och som gjort så under en pågående krissituation (i det här fallet pandemin i samband med covid-19). Genom en tematisk analys av insamlad empiri, i relation till teorier om kommunikations- och arbetstillfredsställelse samt tidigare forskning på ämnet, utmynnade följande resultat: bristande kommunikation och otydlig kommunikation framträdde som två teman som visade att bristande och otydlig kommunikation under en kris upplevs som problematiskt av medarbetare. Detta problem har i sin tur betydelse för medarbetares kommunikationstillfredsställelse. Dessa aspekter har dock inte någon nämnvärd betydelse för arbetstillfredsställelsen. Det är i stället analysens teman anställningstrygghetens roll och betydelsen av interpersonella relationer som framträder som centrala för medarbetarnas arbetstillfredsställelse under krisen. Uppsatsens slutsats är således att medarbetarna under en kris upplever bristande och otydlig kommunikation som problemfaktorer som har betydelse för deras kommunikationstillfredsställelse. Vidare behöver denna brist i kommunikationstillfredsställelsen inte ha någon betydelse för arbetstillfredsställelsen, där i stället anställningstrygghet och goda interpersonella relationer på arbetsplatsen är av större vikt.

Legitimitet är något som företag eftersträvar eftersom det kan vara avgörande för dess verksamhet. I samband med att ett företag blir föremål för en skandal kan legitimiteten ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan använda den externa redovisningen för att återfå legitimitet. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin används en kvalitativ metod för att studera vilka krishanteringsstrategier svenska företag använder för att bemöta en skandal i års- och hållbarhetsredovisningen. Genom en kvantitativ metod undersöks även förändring av ton i specifikt hållbarhetsredovisningen till följd av en skandal. Resultaten visar att svenska företag använder ett antal olika krishanteringsstrategier i sin externa redovisning, varav vissa är mer vanligt förekommande än andra. Resultaten indikerar även att tonen i hållbarhetsredovisningen blir mer pessimistisk efter en inträffad skandal.

• Problemformulering och syfte: 2018 hamnade Victoria’s Secret i en kris. Krisen bröt ut när Ed Razek, före detta marknadschef för Victoria's Secret, gjorde kontroversiella uttalanden om transpersoner och om större modeller i en intervju. Företaget fick kritik för sin förlegade syn på skönhetsideal som de presenterade i sin marknadsföring. Sedan detta har Victoria’s Secret vidtagit åtgärder för att återuppbygga varumärket. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Victoria's Secret har påverkats av krisen som uppstod 2018. Genom att analysera Victoria's Secret varumärkets image, kriskommunikation och marknadsföring under krisen, syftar denna uppsats till att ge en djupare förståelse för hur krisen påverkade Victoria's Secret som varumärke och dess relation med konsumenterna.  • Metod och material: Den metod som har valts ut för studien är en kvalitativ multimodal analys. Metoden har valts ut då studien ska tolka och analysera material från sociala medier. Genom multimodal analys så har vi kunnat analysera Victoria's Secrets kriskommunikation och förändringar som har skett. Multimodal analys kommer att fokusera på denotation och konnotation. Primärdata har samlats in från inlägg på Victoria's Secrets officiella Instagram- och Twitterkonto under perioden när krisen inträffade. • Huvudresultat: Victoria’s Secret har förändrat sin marknadsföring utefter krisen som inträffade 2018 och har arbetat för att förbättra sin varumärkesimage

Problemformulering och syfte: I slutet av 2020 drabbades organisationen CD Projekt Red (CDPR) av en förtroendekris i samband med lanseringen av den nya produkten Cyberpunk 2077. Två år senare är produkten bästsäljande och CDPR har stor ekonomisk vinst, vilket tyder på att krisen bemästrades. Denna studie grundar sig i intresse för strategier som tillämpas av organisationer vidonline-kriskommunikation i det nuvarande medielandskapet. Studiens övergripande syfte eftersträvar kunskaper om vilka kvalifikationer som krävs för att bemästra en krissituation. Metod och material: I studien undersöks inlägg på Twitterunder utvalda tidsperioder genom kvantitativ innehållsanalys och i metoddelen redogörs tillämpning av metoden. Huvudresultat: Resultatet visar att online-kriskommunikation bidrar till framgångsrik krishantering när den överensstämmer med korrigerande handlingar.

Under en kris tenderar människor att aktivt söka upp information under pågående kris och vänder sig till alternativa källor om den primära upplevs otillräcklig. Därför är det extra viktigt att information finns tillgänglig samt att den är begriplig att förstå. I denna uppsats undersöks Sveriges 21 regioners startsidor. Syftet är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka hur Sveriges regioner kommunicerar krisinformation visuellt. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys har både det totala utrymmet och frekvensen av de visuella elementen färg, typografi och bild mätts. Fokus låg på att undersöka den visuella kriskommunikationen vilket kommunicerade pandemin covid-19. För att få en bättre förståelse i hur väl respektive region visuellt kommunicerade kris, relaterat till covid-19, jämfördes värdena med övrig visuell kommunikation. Undersökningsens resultat visar på att samtliga regioner i överlag är eniga i den visuella kriskommunikatinen när det gäller typografi och färger. Det som skiljer regionerna åt är användandet av bilder, där de olika typer av bild urskiljer varandra. Där somliga regioner väljer att kommunicera med enbart eller till stor del med illustrationer väljer andra regioner att kommunicera enbart eller till stor del med fotografier.

Hur kan en skogsbrand raderas ur det historiska minnet? När skogsbränderna härjade i Västmanland 2014 var det många som följde medias rapportering med högsta intresse. Att en lika stor brand utbrutit 100 år tidigare tycks ha fallit i glömska. Spannarbodabranden i trakterna kring Lindesberg i Örebro Län var den mest omfattande under hela 1900-talet. Den här uppsatsen syftar till att ge en inblick i det brandhärjade året 1914, med fokus på branden i Spannarboda och försöker ge svar på hur händelsen sågs av sin samtid genom dagspressen. Både lokal och nationell press har använts som källor till uppsatsen och även samtida lagtexter och utbildningsmaterial har studerats. Denna uppsats visar vikten av att lära av historiska sammankopplingar mellan t.ex. människan, naturen och tekniken och se historiska händelseförlopp från fler perspektiv. Genom att vi undersöker hur människan, tåget och skogsbranden påverkade varandra, kan vi få ökad förståelse för detta historiska händelseförlopp och även ta med oss erfarenheter som kan komma till användning t.ex. i dagens krishantering.