Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

The purpose of this paper was to examine, through a crisis communication approach, how the UN intergovernmental organization acts during a crisis and whether their strategies are in symbiosis with their core values and conventions. As the majority of crisis communication research is based on governmental or commercial organizations, there is a lack of knowledge in how intergovernmental organizations behave during a crisis. The authors have chosen to juxtapose the organization's conventions with their crisis communication in order to analyze whether this is a factor that plays a role in the aftermath of the crisis.  In this study, the authors have used the 2014 UN sex scandal in the Central African Republic as the foundation to this thesis where a number of children were sexually abused by UN forces. The conventions that the authors have applied to the study are the UN Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment and the UN Convention on the Rights of the Child. The study shows that the UN chooses to handle the crisis differently depending on who the recipient is. Three distinct communicative crisis strategies emerged from the findings.  UN internal management - Internal communication within the UN's inner circle shows a culture of silence and trying to hide evidence to prevent the crisis from coming out to the public. They are going against their conventions and their own charters on transparency and their convention on the rights of the child. This is demonstrated on several occasions in their internal communications.  Internal UN - internally, the UN admits that the crisis and scandal in the Central African Republic has happened. By sending out newsletters and holding crisis meetings about what has happened, the UN is meeting its own conventions and demonstrating transparency within the organization while trying to prevent the crisis from leaking out to the public. Public - The UN chooses not to face the crisis in public. Instead, they choose to highlight their good work and build on the illusion of truth that exists in the public.  If an organization is harping on the crisis as the UN has done, then according to the prominent Crisis Communication Theories, they should not be able to get away with it without it affecting their reputation. This happens because the UN has a monopoly as a peacekeeping organization. Thanks to this monopoly, they do not have to deal with crises in public as their stakeholders and brand identity are tightly knit. This, together with their active efforts to highlight all the good work they do, ensures that there are no major issues in the organization when scandals occur. / Syftet med denna uppsats var att genom ett kriskommunikativ ansats undersöka hur den mellanstatlig organisationen FN agerar under en kris och om deras strategier är i symbios med deras grundvärderingar och konventioner. Då majoriteten av kriskommunikationsforskningen utgår från statliga eller kommersiella företag så finns en viss kunskapslucka i hur mellanstatliga organisationer beter sig under en kris. Författarna har valt att ställa organisationens konventioner mot deras kriskommunikation för att kunna analysera om det är en inspelande faktor som spelar roll i krisens efterföljder.  Författarna har i denna studie utgått från FNs sexskandal från 2014 i Centralafrikanska republiken där ett flertal barn blev sexuellt utnyttjade av FNs styrkor. Konventionerna som författarna har applicerat på studien är FNs konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och FNs barnkonvention. Studien visar på att FN väljer att hantera krisen olika beroende på vem mottagaren är. Tre tydliga kommunikativa krisstrategier framträdde i resultatet.  FNs interna ledning - Den interna kommunikationen inom FNs inre krets visar på en tysthetskultur och försök till röja undan bevis för att förhindra att krisen kommer ut till allmänheten. De går emot sina konventioner och egna stadgar om transparens och om barns rättigheter. Detta påvisas vid flera tillfällen i deras interna kommunikation.  Internt FN - internt medger FN att krisen och skandalen i Centralafrikanska republiken har skett. Genom att skicka ut nyhetsbrev och ha krismöten om det som skett möter FN sina egna konventioner och visar på en transparens inom organisationen samtidigt som de försöker förhindra krisen.  Allmänhet - FN väljer att inte möta krisen i allmänheten. De väljer istället att belysa sitt goda arbete och bygger på den sannings illusion som finns hos allmänheten.  Om en organisation hanterar krisen som FN har gjort så ska de enligt Kriskommunikationsforskningen inte kunna komma undan utan att de märks på deras anseende. Detta sker eftersom FN har monopol som fredsbevarande organisation. Tack vare monopolet behöver de inte hantera kriser offentligt då deras stakeholders och brand identity är hårt sammansvetsade. Det tillsammans med deras aktiva arbetet att belysa allt bra arbete de gör, inger att det inte blir stora sprickor för organisationen när skandaler sker.

In recent years, research has focused more on the importance of language in crisis communication instead of just developing frameworks and strategies. A phenomenon that has recently become a relevant part of this is Framing theory and how this tool can change individual behaviors in situations that require such input. This paper aims to investigate the use of framing within a swedish region’s, Region Västerbotten, crisis communication during covid-19. This in order to underline the importance of language in communication for crises with uncertain time courses. This study examines the region’s press conferences and press releases in order to crystallize important themes related to framing. The method used for this purpose is qualitative content analysis. The results of this study show that the region has used framing to a large extent in terms of measures and facts. This communication has changed over time from being more individual-oriented and rational during the pre-crisis stage, to focus more on measures and used emotional stories during the acute and chronic phases of the crisis. In resolving the crisis, the region has hardly used this type of framing at all. This can be explained by the fact that the communication followed the development of the crisis and used more measures when the individuals in society needed to change their behavior.

Bakgrund och syfte: Sociala mediers framväxt har lett till uppkomsten av en ny yrkesgrupp kallad influencer. Detta yrke innebär en betydande uppmärksamhet och ett visst ansvar gentemot både sin publik och samhället. För att undvika att skada förtroendet och riskera negativa konsekvenser för sin karriär är det viktigt att agera med eftertanke och vara medveten om konsekvenserna av ens handlingar och uttryck. Denna studie fokuserar på influencern Margaux Dietz, som hamnade i en kontrovers efter att ha publicerat en YouTube-video där hon filmar och dehumaniserar en medvetslös man. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig person använder kriskommunikation för att återupprätta sitt anseende efter en kris. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod i form av en innehålls- och textanalys, samt de retoriska appellerna ethos, pathos och logos och den retoriska teorin/metoden apologia. Detta är för att undersöka hur hon försöker återupprätta sitt anseende med hjälp av retoriska strategier. Primärdatan består av en dokumentär, en YouTube-video och ett Instagram-inlägg. Resultat och Slutsats: Utifrån innehållsanalysen framgår det att de retoriska argumenten ethos, pathos, och logos är ofta förekommande i hennes argumentation. Samtidigt som hon delvis uppfyller kraven för en idealisk apologia genom dess strategier. Studien visar att Dietz använder sig frekvent av retoriska argumenteringar för att framföra ett meddelande som kan återställa hennes anseende. Däremot tyder studien på att hennes försök till att återupprätta sitt anseende inte lyckats utifrån de strategier hon har använt, eftersom det förekommer för många motsägelser som dementerar hennes ansats. / Background and Purpose: The emergence of social media has led to the rise of a new profession called influencers. This profession entails significant attention and a certain responsibility towards both their audience and society. To avoid damaging trust and risking negative consequences for their career, it is important to act thoughtfully and be aware of the consequences of one's actions and expressions. This study focuses on the influencer Margaux Dietz, who found herself in controversy after posting a YouTube video where she films and dehumanizes an unconscious man. The purpose of the study is to examine how a public figure uses crisis communication to restore their reputation after a crisis. Method: The study employs a qualitative method in the form of content and text analysis, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos, and the rhetorical theory/method of apologia. This is done to investigate how she attempts to restore her reputation using rhetorical strategies. The primary data consists of a documentary, a YouTube video, and an Instagram post. Results and Conclusion: Based on the content analysis, it is evident that the rhetorical arguments of ethos, pathos, and logos are frequently employed in her arguments. At the same time, she partially meets the requirements of an ideal apologia through its strategies. The study demonstrates that Dietz frequently uses rhetorical arguments to convey a message that can restore her reputation. However, the study suggests that her attempts to restore her reputation have not been successful based on the strategies she has employed, as there are too many contradictions that contradict her approach.

"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messages. The sender of these crisis messages, and in other words the experiment's stimuli, consists of a fictitious influencer and a fictitious organization. This is in order to measure the recipients' perceived trust in the different groups after they have received the crisis message. The result of the study showed that the actor behind a crisis message has no effect on the recipients' perceived trust based on the five trust dimensions measured by the study. The conclusion of the study thus states that within the framework of trust influence, there is no indication that there is a need to develop crisis management strategies adapted for influencers. Instead, they seem to be able to use the strategies and theories that are basically developed for organizational crisis management. / ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer?  Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga kriser som följs av identiska krismeddelanden. Avsändaren av dessa krismeddelanden, och med andra ord experimentets stimuli, utgörs av en fiktiv influencer och en fiktiv organisation. Detta för att kunna mäta mottagarnas upplevda förtroende i de olika grupperna efter att de tagit del av krismeddelandet. Resultatet av studien visade att aktören bakom ett krismeddelande inte har någon effekt på mottagarnas upplevda förtroende baserat på de fem förtroendedimensioner som studien mäter. Studiens slutsats konstaterar därmed att det inom ramen för förtroendepåverkan inte tyder på att det finns ett behov av att utveckla krishanteringsstrategier anpassade för influencers. Istället verkar de kunna använda sig av de strategier och teorier som i grunden är utvecklade för organisatorisk krishantering.

BakgrundI drygt två år har världen levt och anpassat sig till Covid-19. Ett virus slog ut och skakade om hela det globala samhället på ett sätt som ingen kunde förutse. Myndigheter, regioner och kommuner har genomfört olika insatser sedan pandemin blev allt mer omfattande och folkhälsomyndigheten i Sverige bar det övergripande ansvaret för att skydda befolkningen från smittsamma sjukdomar på ett effektivt sätt (Folkhälsomyndigheten, 2021). Inom sjukvården har Covid-19 medfört omställningar iresurser och nya förutsättningar har gjorts för att kunna anpassa sig. Samverkan och förnyelse har varit två ledande begrepp inom hälso- och sjukvården, för att bland annat kunna göra snabba förändringar i organiseringen och arbetssättet. (Skr, 2021). SyfteSyftet med studien är att skapa en tydligare förståelse om hur covid-19 har påverkat och förändrat ledarskapet inom sjukvården. Detta inkluderar hur ledarskapet såg ut innan pandemin samt hur det ser ut just nu. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur sjukhusen hanterar en kris och att i förebyggande syfte kunna använda sig av arbetets resultat inför kommande kriser. Metod I studien har en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer använts. Syftet och frågeställningarna som studien grundar sig på kräver djupa och utförliga svar från respondenterna och med det förklaras valet av metoden. I jämförelse med kvantitativa undersökningsmetoder som fokuserar på statistiska siffror och förklaringar av det, så fokuserar kvalitativa undersökningsmetoder mer på den sociala verkligheten och dess förståelse (Bryman och Bell, 2017) Resultat/Slutsats En av sakerna som respondenterna hade gemensamt var förmågan att få med sig sina medarbetare i förändringen och engagera dem. Förändringen som skedde i samband med pandemin var ingen självvald förändring utan de var tvungna att anpassa sig och omstrukturera för att sjukhusen skulle kunna ta hand om covidpatienter.Den genomgående förändringen som alla respondenter uppgav under intervjun var den snabba omställningen. / BackgroundFor just over two years, the world has been living and adapting to Covid-19. A virus struck out and shook the entire global community in a way that no one could foresee. Authorities, regions and municipalities have implemented various measures since the pandemic became increasingly extensive and the Public Health Agency of Sweden bore the overall responsibility for protecting the population from infectious diseases in an effective way (Folkhälsomyndigheten, 2021). In healthcare, Covid-19 has led to changes in resources and new conditions have been made to be able to adapt. Collaboration and renewal have been two leading concepts in health and medical care, in order to, among other things, be able to make rapid changes in organization and working methods. (Skr, 2021) Purpose The purpose of the study is to create a clearer understanding of how COVID-19 has affected and changed leadership in healthcare. This includes what leadership looked like before the pandemic as well as what it looks like right now. The study aims to contribute with knowledge about how hospitals handle a crisis and to be able to use the results of the work for future crises for preventive purposes. Method In the study, a qualitative survey method in the form of interviews has been used. The purpose and questions on which the study is based require deep and detailed answers from the respondents and this explains the choice of the method. In comparison with quantitative survey methods that focus on statistical figures and explanations of it, qualitative survey methods focus more on social reality and its understanding. (Bryman and Bell, 2017) Results/ Conclusion One of the things the respondents had in common was the ability to bring their employees into the change and engage them. The change that took place in the context of the pandemic was not a self-selected change, but they had to adapt and restructure in order for hospitals to be able to take care of covid patients. The consistent change that all respondents stated during the interview was the rapid change.

Companies get engaged in crisis management when things do not go as planned or when something unexpected happens. There is a constant need for companies to be prepared for any crises that might arise. In organizational crises and crisis management, communication is an increasingly important process. By focusing on the consumer perspective and their perception it enables the understanding of the effect of crisis communication strategies to conduct better communication in the future. The purpose of this thesis is to develop a better understanding of consumer perceptions of brands and their communication during a crisis on social media and its effect on the brand's reputation. To do this, qualitative interviews were conducted. Findings show that consumers perceive crisis communication better when it is adapted to the situation and the company takes responsibility, while crisis communication appears to better reach consumers through social media. The key factor in regards to consumers' perception of the crisis communication is based on the perceived level of the company's responsibility by the amount of responsibility taken when communication, times passed, and the emotions that the initial crisis and the communication sparked. / Företag behöver implementera krishantering då saker inte går som planerat eller när något oväntat händer. Det är ett ständigt behov att företag är förberedda på eventuella kriser som kan uppstå. Inom organisatoriska kriser är kommunikation en viktig process.  Genom att fokusera på konsumenternas perspektiv och deras uppfattning, kan vi lättare förstå effekten av kris kommunikationsstrategier för att bättre kunna bedriva kommunikationen i framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att utveckla en bättre förståelse av konsumenternas uppfattning om organisationers varumärken och deras kriskommunikation på sociala medier, samt dess effekt på organisationens rykte. För att förstå detta genomfördes kvalitativa intervjuer. Upptäckterna av denna studie visar att konsumenter uppfattar kriskommunikation bättre när den är anpassad till situationen och då företagen tar ansvar för krisen. Samtidigt ser det ut som att kriskommunikation når ut till konsumenterna bättre då den görs via sociala medier. Nyckelfaktorerna när det kommer till konsumenternas uppfattning om kriskommunikationen är baserad på den upplevda nivån av företagets ansvar, i samband med hur mycket ansvar som tagits då kommunikationen, tidsaspekten, och känslorna som krisen och kommunikationen väckte.

Under Oscarsgalan 2022 uppstod ett mediadrev mot den folkkära artisten Will Smith efter att han under sändningstid steg upp på scenen och slog komikern Chris Rock i ansiktet. Händelsen orsakade massiv kritik mot Smith och klassades som en skandal för både honom och hans karriär. Efter skandalen har Smith uttalat sig om händelsen och bett om ursäkt till de berörda parterna. Syftet med denna undersökning är att studera Will Smiths kriskommunikation och analysera om han använder sig av några försvarsstrategier för att rädda sitt anseende och undvika att bli cancelled. Undersökningen bygger på ett retoriskt teoretiskt ramverk, där teorier om kriskommunikation, apologia-strategier, image repair theory samt de tre retoriska appellerna ethos, pathos och logos har använts. Dessa teorier har tillämpats i metod momentet genom en kvalitativ innehållsanalys med ett retoriskt perspektiv. Resultatet formades genom fördefinierade kvalitativa frågeställningar som applicerades på materialet, där utvalda ord och meningsuppbyggnader transkriberades för analys. Slutsatsen visade att Will Smith använde flera strategier från apologia och image repair, men det mest framträdande var att be om ursäkt. Resultatet visar även att Smith uppfyller många utav kraven för en idealistisk apologia. Dessutom försökte han genom de tre retoriska appellerna, främst ethos och pathos, skapa förtroende hos mottagarna. / During the 2022 Oscarsgala, the popular moviestar Will Smith found himself thrown into the media spotlight after walking onto the stage during comedian Chris Rock’s dialog and slapped him in the face. The incident led to massive criticism against Smith and was regarded as a scandal for both him and his career. Following the scandal, Smith addressed the incident and apologized to both Rock and his family but also his own family and colleagues.  The purpose of this study is to analyze Smith's crisis communication and determine whether he incorporates any defense strategies to repair his image and avoid being cancelled. The study is based on a rhetorical theoretical framework, incorporating theories of crisis communication, apologia strategies, image repair theory, as well as the rhetorical appeals of ethos, pathos, and logos. These theories are implemented through a qualitative content analysis with a rhetorical perspective. Results were formulated through predefined qualitative inquiries applied to the material. Selected words and sentence structures were transcribed for analysis. The conclusion revealed that Will Smith implemented numerous strategies from apologia and image repair, with the most prominent strategy being issuing an apology. Results also indicate that Smith meets many criteria for an idealistic apologia. Additionally, he attempted to build up trust with the recipients through the rhetorical appeals, primarily ethos and pathos.

I denna studie analyseras kung Carl XVI Gustafs kommunikation och hantering av media i samband med den kris som utspelade sig efter att boken Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken publicerats. Utifrån den post som kung Carl XVI Gustaf besitter och som finansieras av svenska skattemedel finns det ett samhällsintresse i att studera och granska kungahuset närmare. Denna studie tar upp ett tämligen outforskat perspektiv nämligen kung Carl XVI Gustafs kriskommunikation. Det material som ligger till grund för analysen är de tre tillfällen där han mötte media i samband med utgivandet av boken. De teorier som ligger till grund för denna studie är faller inom kriskommunikation och retorik. Eftersom boken behandlar kung Carl XVI Gustafs privatliv diskuteras också gränsdragningen mellan privat och offentligt samt hur kriser kan påverka förtroendet. Den metod som brukas är Karlberg och Mrals retoriska analysmodell. Studien visar att kung Carl XVI Gustaf till en början har en mer avslappnad och humoristisk ton i sin retorik. Detta står i kontrast med den mer formella och ansträngda retoriken som kung Carl XVI Gustaf brukar senare i sin krishantering. Utifrån rådande riktlinjer inom kriskommunikation rekommenderas att agera snabbt och föra en tydlig dialog vilka är två aspekter som kung Carl XVI Gustaf bryter mot. Av Benoits försvarsstrategier använder kung Carl XVI Gustaf ett flertal men förnekelsestrategin är den som brukas i högst utsträckning. / This study analyzes how His Majesty the King Carl XVI Gustaf communicated and managed media concerning the crisis that took place in connection with the publication of the book Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken. Due to the fact that he is king of Sweden and that his work is financed by Swedish taxpayers there is a public interest in studying him and the royal family closer. This study touches on a rather unexplored perspective, namely His Majesty the King Carl XVI Gustaf’s crisis communication. The material that creates the foundation for this study is the three times where he meets media in connection with the publication of the book. The theories used to create the foundation in this study are rhetoric and crisis communication. Due to the fact that the book mentions things from his private life a discussion concerning private and public will be held and how crises might have an impact on trust. The method that will be used is Karlberg and Mral’s rhetorical analysis model. The study shows that His Majesty the King Carl XVI Gustaf at first has a more relaxed and humorous rhetoric. This stands in contrast to the more formal and strained rhetoric used later in his crisis management. According to current guidelines in crisis communication organizations are recommended to act fast and keep a clear communication, two aspects that he seems to go against. Of Benoit’s defense strategies His Majesty the King Carl XVI Gustaf seems to use several, although the denial strategy seems to be the most frequently used.

Carema Care (numera Vardaga) är ett privat ägt vårdföretag med verksamhet inom äldreomsorgen. Under hösten och vintern 2011 utsattes företaget för en intensiv mediebevakning där de anklagades för besparingar och vanvård. I denna uppsats undersöks Carema Cares externa kriskommunikation under mediedrevet. Kriskommunikationen analyseras utifrån situational crisis communication theory. Teorin beskriver vilka försvarsstrategier som ett företag kan och bör använda för att rädda sitt anseende. Teorin gör gällande att den viktigaste faktorn vid val av försvarsstrategi bör vara typ av kris som uppstått. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys med systematiserande frågeställningar och klassificering som tillvägagångssätt. Först analyserades nio nyhetsartiklar för att försöka fastställa vilken typ av kris som ägt rum. Därefter studerades Carema Cares pressmeddelanden för att identifiera vilka försvarsstrategier som Carema Care använt sig av och om dessa överensstämmer med vad som föreskrivs inom situational crisis communication theory. Resultatet visar på att Carema Care inte i något pressmeddelande använt sig av de försvarsstrategier som föreskrivs i situational crisis communication theory. / Carema Care (now by the name Vardaga) is a privately owned company within the field of elder care. During the autumn and winter of 2011, the company was the focal point of an intense media reporting. The company was accused of budget cuts and neglected care. This thesis investigates the external crisis communication from Carema Care during the intense media reporting. The crisis communication is analyzed using situational crisis communication theory. The theory describes which crisis response strategies that a company can and shall use when faced with a crisis in order to restore its image. The theory claims that the most important factor when choosing crisis response strategy is what type of crisis that has occurred. The investigation was carried out using qualitative text analysis, more specifically the method systematic questions and classification was used. In the first step, nine news articles were analyzed in order to determine what type of crisis that had occurred. In the second step, the press releases following each news article were analyzed in order to determine what response strategy that had been used and how it compared to what the theory recommended. The study shows that Carema Care did not use the response strategy recommended from situational crisis communication theory in any of its press releases.