Denna studie syftade till att analysera hur krisen med pandemin Covid-19 har hanterats inom fastighetsbolaget AMF Fastigheter samt att utvärdera hur väl krishanteringsplanen har implementerats under krisens gång. Studien var av kvalitativ form där intervjuer genomfördes med personer som är i ledande positioner på AMF Fastigheter. Resultaten visade på att AMF Fastigheter har gynnats av att ha följt en förutbestämd krishanteringsplan som innehåller information om vad som ska göras och kommuniceras under krisen. Däremot har viss improvisation skett under tidens gång på grund av att de ibland ställdes inför nya främmande situationer, varför det går att argumentera för att företag bör vara öppna för viss improvisation. Vidare visade även resultaten på att personliga karaktärsdrag och tidigare erfarenhet från kriser hos medarbetarna har varit värdefullt. Dock visade resultaten på att det ibland har varit för många medarbetare inblandade i beslutprocesser, samt att det ibland togs förhastade beslut som i vissa fall även behövde förtydligas. / This study aimed to analyze how the crisis with the pandemic Covid-19 has been handled within the real estate company AMF Fastigheter and to evaluate how well the crisis management plan has been implemented during the crisis. The study was of a qualitative form where interviews were conducted with people who are in leading positions at AMF Fastigheter. The results showed that AMF Fastigheter has benefited from following a predetermined crisis management plan that contains information on what is to be done and communicated during the crisis. On the other hand, some improvisation has taken place over time since they were sometimes faced with new foreign situations, which is why it can be argued that companies should be open to certain improvisation. Furthermore, the results also showed that personal characteristics and previous experience from crises among employees have been valuable. However, the results showed that there have sometimes been too many employees involved in decision-making processes, and that hasty decisions were sometimes made, which in some cases also needed to be clarified.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar. / At the end of 2019, a new coronavirus made its appearance and in March 2020 it was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). In Sweden, the disease following infection by the virus, COVID-19, has been classified as a danger to society which have allowed the authorities to apply extraordinary measures. In April 2020, the elderly was encouraged to stay in voluntary quarantine. Knowing from earlier studies that this quarantine has resulted in deteriorating psychological well-being and great anxiety, this paper seeks to understand what factors might be contributing to this anxiety. By studying existing text answers from previous studies and analysing them with regards to a theory of psychological resilience by John Reich, results indicate that increased anxiety stems from lack of information, loss of control and a great longing for social contact. Furthermore, many of the respondents feel wrongfully lumped together in a risk category which makes it harder for them to accept decisions made by the authorities. By segmenting the group that is target for risk and crisis communication, and by giving the grounds for decisions taken by the authorities, psychological well-being and compliance to recommendations would probably be increased.

Cooperation between different actors during a crisis has in Sweden evolved over the years. Forthe transport sector this cooperation started primarily between different governmental agenciesto eventually, from 2015, also involve private actors representing different branches of thetransport sector. This study thus examines the Swedish transport sectors private-publiccooperation in the form of the cooperation forum for crisis, TP SAMS. How they work andcommunicate in the cooperation forum to grow the transport sectors preparedness to handle acrisis, as well as potential strengths, weaknesses and challenges for the private-public workahead. This has been done primarily through qualitative informant interviews with persons who,in different ways, are involved in the transport sector and crisis management. The results fromthis study shows that the reliance on conventional, largely unsecure and vulnerablecommunications systems is prevalent in the transport sector. The results have also showed aflexibility in the work of TP SAMS as it both works as a networking agent for its members atthe same time as it stands by to provide expert assistance during crisis management. The studyconcludes that even though there are weaknesses with the communications systems andchallenges with the private-public cooperation it is a vital resource for the Swedish crisismanagement, and it would be hard to organize it much different than how it is today.

Oatly and the Blackstone Crisis: A Rhetorical Analysis of Crisis Management on Instagram This study looks into the crisis that arose when Oatly announced Blackstone as their new investors. With their new investors Oatly got a backlash with a lot of criticism for the new investment, which affected Oatlys image as a sustainable company. We examine how the crisis was handled on Instagram, both by analyzing Oatly's posts and their response to recipient ́s comments. The purpose of the study is to examine Oatlys crisis management on Instagram during the Blackstone crisis. With rethorics and Image Repair Theory as a theoretical framework and the rhetoric analysis model of Renberg as method, we have been able to examine what strategies Oatly used in their communication on Instagram during the Blackstone crisis. The results showed that Oatly used different strategies in their Instagram post and in their comments to try to handle the crisis, maintain consumers' trust and save the company's reputation. Our conclusion of the study summarizes the strategies Oatly uses in their communication and discusses the importance of companies using distinct strategies on social media during a crisis.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys vars syfte är att beskriva och analysera hur CSR har använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen för att återfå sin legitimitet. Uppsatsen bidrar med kunskap kring hur CSR kan användas som ett verktyg vid en skandal hos de valda företagen för att återfå sin legitimitet. Den bidrar även med viktiga insikter kring ämnet i sig. För att besvara frågeställningen som uppsatsen haft vilket är; Hur har CSR använts som ett verktyg vid en skandal hos företagen BMW och Volkswagen, för att återfå legitimitet? Har uppsatsen studerat de två företagen BMW och Volkswagen genom att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys för att studera de två valda företagens hållbarhetsrapporter. BMW och Volkswagen har valts ut då de varit med om en omfattande skandal, vilket ger värde att studera. Med detta kan uppsatsen bidra med förståelse genom dessa två företag kring hur dessa två företag hanterat en betydande skandal genom CSR för att återfå legitimitet. Resultaten visar att CSR kan användas på olika sätt i form av hållbarhetsrapporter hos de två olika företagen för att reparera dess legitimitet, och att detta beror på företagens olika förutsättningar. Resultatet visar även på att företagen använder sig av olika strategier som bland annat går ut på att omstrukturera företaget och influera publikens attityder. Uppsatsens resultat baseras på företagens hållbarhetsrapporter och uppsatsens teori. / This essay is a qualitative content analysis whose purpose is to describe and analyze how CSR can be used as a tool during a scandal at the companies BMW and Volkswagen, to regain their legitimacy. The essay contributes with knowledge about how CSR can be used as a tool in a crisis for the selected companies to regain their legitimacy. It also contributes with important insights into the subject itself (CSR). To answer the purpose that the essay has, which is; How has CSR been used as a tool during a scandal at the company's BMW and Volkswagen, to regain legitimacy? The essay has studied the two companies BMW and Volkswagen by using a qualitative content analysis to study the sustainability reports of the two selected companies. BMW and Volkswagen have been selected as they have been involved in a significant scandal, which gives value to study. This is because the essay can contribute with understanding through these two companies about how they handled a significant scandal through CSR to regain legitimacy. The results show that CSR can be used in different ways in the form of sustainability reports, in the two different companies to repair its legitimacy, and that this depends on the companies' different conditions. The results also show that the companies use different strategies which, among other things, involve restructuring the company and influencing the public's attitudes. The essay's results are based on the companies' sustainability reports and the essay's theory.

Under sommaren 2023 präglades Sverige av koranbränningar och ett försämrat säkerhetsläge. Studien undersöker svenska partiledares kriskommunikation på plattformen Instagram under denna period och studiens syfte är således att undersöka hur svenska partiledare använde plattformen Instagram som kommunikationskanal för kriskommunikation under sommaren 2023. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, med semiotiska och retoriska inslag, har vi analyserat sju svenska partiledares Instagram-inlägg under denna tidsperiod. Analysen gjordes med hjälp av ett kodschema och endast de inlägg som var relaterade till ämnet analyserades. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori, gestaltningsteori, samt teorier om medialisering och medielogik. Med hjälp av retoriska begrepp som ethos, pathos och logos samt de semiotiska begreppen denotation, konnotation och myt kunde analysen utvecklas ytterligare. Studiens resultat visar att partiledarna främst använder Instagram för att förmedla information om krisen, upprätthålla en politisk och sakkunnig image, samt påvisa de åtgärder man gör gällande krisen. Partiledarna visar sällan upp en personlig sida utan är sakliga och opersonliga i sin kommunikation. I resultatet går det även att finna en pågående maktkamp, regeringen och oppositionen emellan. De två allianserna är i en påtaglig konflikt gällande vilka som gör mest för landet i krisen. Sammanfattningsvis går det att visa på att Instagram används av politiker för att förmedla fakta till befolkningen och detta sker genom en envägskommunikation. Även om tidigare forskning visar att det är fördelaktigt för en politiker att vara personlig och nära sin publik i en kriskommunikation, är detta inte något vi kan se hos de svenska partiledarna. / During the summer of 2023, Sweden was marked by Quran burnings and a deteriorating security situation. This study examines the crisis communication of Swedish party leaders on Instagram during this period, with the aim of investigating how Swedish party leaders used Instagram as a channel for crisis communication in the summer of 2023. Through a qualitative content analysis, with an incorporation of semiotic and rhetorical elements, we analyzed the Instagram posts of seven Swedish party leaders during this period. The analysis was conducted using a code scheme, and only posts related to the topic were analyzed. The study is based on a social constructivist theory, narrative theory, as well as theories of mediatization and media logic. Using rhetorical concepts such as ethos, pathos, and logos, as well as semiotic concepts like denotation, connation, and myth, the analysis was further developed.  The results of the study showed that Swedish party leaders primarily used Instagram to convey information about the crisis, maintain a political and knowledgeable image, and demonstrate the measures taken regarding the crisis. Party leaders rarely showed a personal side but rather maintained a factual and impersonal communication style. The results also reveal an ongoing power struggle between the government and the opposition. The two alliances are in a noticeable conflict regarding who is doing the right things for the country during the crisis. In summary, it can be shown that Instagram is used by politicans to convey facts to the population, and this occurs through one-way communication. Altough previous research indicates that it is advantageous for a politican to be personal and close to their audience in crisis communication, this is not observed among Swedish party leaders.

Crisis management encompasses a range of strategies, including crisis communication, which plays a critical role in maintaining a company’s reputation and managing stakeholders’ perceptions during challenging situaions. This study investigates the crisis communication practices employed by Red Bull GmbH during a crisis situation. The aim is to assess whether the company adheres to established guidelines outlined in the literature for effective crisis communication. The research methodology involves the collection and analysis of documentary data from various public communication channels, including social media, websites, and published articles. Content analysis is conducted inconjunction with existing research, incorporation the Situational Crisis Communication Theory and Stakeholder Theory frameworks. The findings reveal the Red Bull GmbH predominantly aligns with the literature’s recommendations, notably by demonstrating empathy in incidents, disclaiming responsibility, and emphasizing their own expertise.

Vi befinner oss just nu i mitten av 2023 som är en ekonomiskt orolig period på grund av kriget i Ukraina, corona-pandemi, energikris och inflation. Banker kan betraktas som en livsnödvändig samhällsinstitution som under denna period kan minska oron i samhället och samtidigt bygga ett starkt varumärke med hjälp av sin visuella externa kommunikation. Visuell kommunikation kan snabbt och tydligt överföra information, har en känslomässig påverkan och skapar en attraktiv och engagerande kommunikation. Problemet är att det saknas forskning som ser på bankers externa kommunikation under oroliga perioder ur ett visuellt perspektiv. Därför ämnar denna studie att fylla den forskningsluckan. Studien bidrar även med forskning som ser på bankers kommunikation ur ett nutida perspektiv i det sammanhang som aktuella samhällskriser orsakat vilket också är en forskningslucka att fylla. Studien utförs som ett kvalitativt kreativt projekt med Sparbanken som fallstudie där det undersöks hur de kan kommunicera med sina kunder och allmänheten gällande bolån under rådande inflation. I projektets designprocess skapas exempel på kampanjidéer som personer som påverkas av den höjda bolåneräntan värderar i enskilda intervjuer. Deras synpunkter tillsammans med teorier inom varumärke och visuell extern kommunikation, och tidigare forskning om bankers externa kommunikation,  ligger till grund för resultatet och en färdigställd kampanj. Resultatet visar att trygghet och pålitlighet bör genomsyra kommunikationen, vilket stöds av tidigare forskning. Men studien visar också att en symbolisk och djupare betydelse som skapar en emotionell koppling mellan mottagaren och avsändaren är betydelsefull. Studien påvisar också att visuella element som skapar igenkänning, enkelhet, tydlighet och optimism hos mottagaren ska användas i den visuella externa kommunikationen. Resultaten är användbara för banker att ta del av för att tillsammans minska oron i samhället med hjälp av visuell extern kommunikation. Både nu och under eventuella ekonomiskt oroliga perioder framöver. / We are currently in the middle of 2023 which is an economically troubled period due to the war in Ukraine, the corona pandemic, the energy crisis and inflation. Banks can be considered a vital social institution which, during this period, can reduce the worry in society, and at the same time build a strong brand with the help of visual external communication. Visual communication can quickly and clearly convey information, has an emotional impact and creates attractive and engaging communication. The problem is that there is a lack of research that looks at banks' external communication during troubled periods from a visual perspective. Therefore, this study aims to fill that research gap. The study also contributes with research that looks at banks' communication from a contemporary perspective in the context caused by current social crises, which is also a research gap to fill. The study is a qualitative creative project with Sparbanken as a case study where it is examined how they should communicate with their customers and the public regarding mortgages during prevailing inflation. In the project's design process, examples of campaign ideas are created that people who are affected by the increased mortgage interest evaluate in individual interviews Their opinions, together with theories in branding and visual external communication and previous research on banks' external communication, form the basis of the result and a completed campaign. The result shows that security and reliability should pervade communication, which is supported by previous research. But the study also shows that a symbolic and deeper meaning that creates an emotional connection between the recipient and the sender is significant. The study also demonstrates that visual elements that create recognition, simplicity, clarity and optimism should be used in visual external communication. The results are useful for banks to take part of in order to jointly reduce the worry in society with the help of visual external communication. Both now, and during any financially troubled periods ahead.

In this thesis, I delve into how Rhetorical Genre Study and Systemic-Functional Grammar can be used to assess the extent to which GPT-4 adheres to generic features and can be deemed adapted for its function. The objective is to establish a systematic model for objectively evaluating the degree to which AI-generated text is suitable for its intended purpose. To achieve this, I perform a rhetorical genre analysis on a crisis communication genre, which I subsequently quantify. I utilize the concept of topoi to pinpoint the arguments that serve to fulfill the functions of crisis communication. Subsequently, I prompt GPT-4 to produce texts within the genre and contrast them with my discoveries. Alongside this, I investigate the disparate results produced when using text and meta-text as input. The findings reveal a functional model to appraise the degree of text adaptation for its purpose within the analyzed genre. Although the model necessitates further fine-tuning, it effectively distinguishes nongeneric texts. The scope of the material selected was too limited to indicate any disparities in outcomes between different types of input. However, all input models generated texts that substantially conformed to the generic features.

2023 kunde Aftonbladet avslöja en granskning med motsägande information kring H&Ms annars utstickande hållbarhetsarbete. Det framkom i granskningen att H&Ms klädinsamling som har kommit till att bli den största i världen inte återanvänder eller återvinner kläderna på det sättet som utlovas och att flera av plaggen hamnar på platser, som världens värsta dumpningsplats i Benin. Krisen utifrån ett kommunikationsperspektiv blir således intressant att undersöka för att se hur ett multinationellt företag som H&M kriskommunicerar när deras annars utstickande varumärkesprofilering som grön ledande aktör på marknaden ifrågasätts. Följande studie syftar därav till att undersöka varumärket H&Ms kriskommunikation via tre uttalanden kring denna kris av vdn Helena Helmersson. Detta kommer göras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens två forskningsfrågor och uppfylla studiens syfte. Analysen använder Image repair theory och Situational crisis communication theory för att analysera studiens material genom att koda och kategorisera. Begreppet greenwashing applicerades vidare för att kunna synliggöra kommunikationens budskap. Studien kom fram till att Helmersson inte använder sig av de rekommenderade försvarsstrategierna utan använder sig istället av enkelt förnekande, goda avsikter, bolstering, hänvisa till ett högre syfte och attack. Vidare kom studien vidare fram till att Helmerssons kriskommunikation kan förstås i dimensionera av greenwashing som ett underliggande budskap.