Denna uppsats undersöker hur riskmedvetenhet och krisberedskap ser ut hos småföretagare i besöksnäringen, vilka förutsättningar som finns för dem och vilka behov de har. Med rätt förutsättningar blir de mer motståndskraftiga och får en bättre möjlighet att förebygga risker och hantera uppkomna krissituationer. Det finns en utsatthet i deras småskalighet vilket kan innebära behov av stöttning från sina branschorganisationer, både i hanteringen av själva krisen som i arbetet med riskmedvetenheten. Forskningen spelar en viktig roll och den är omfattande inom krishanteringens alla områden men brister i kombinationen småföretagare, besöksnäring och krishantering. Den saknar en gemensam terminologi vilket skulle underlätta och förbättra den gemensamma forskningen i framtiden, både nationellt som globalt. Dessutom behöver dagens utbildningsunderlag, krisledningsmodeller och planer nyanseras och anpassas till en mer småskalig verksamhet. Uppsatsen utgår från en pusselbitsansats och har antagit en kritisk realistisk position. Med stöd av forskningen och genom undersökningar av myndigheter, branschorganisationer och småföretagare undersöks vilka mekanismer som påverkar och vilka pusselbitar som saknas. Uppsatsens analys och slutsats bidrar med sex pusselbitar till framtida forskning och utveckling; kommunikation, nätverk, medlemsorganisationer, utbildning samverkan och forskning. / This essay examines what risk awareness and crisis preparedness look like among small business entrepreneurs in the hospitality industry, what conditions exist for them and what needs they have. With the right conditions, they become more resilient and have a better opportunity to prevent risks and handle emerging crisis situations. There is a vulnerability in their small scale, which may mean a need for support from their member organisations, both in handling the crisis itself and in the work with risk awareness. The research on this topic plays an important role and it is extensive in all areas of crisis management, but it is lacking in the combination of small business entrepreneurs, the hospitality industry and crisis management. It lacks a common terminology, which would facilitate and improve joint research in the future, both nationally and globally. In addition, today's training material, crisis management models and plans need to be nuanced and adapted to a more smallscale operation. The essay starts from a puzzle piece approach and has adopted a critical realist position. It is investigating which mechanisms have an impact and witch pieces of the puzle are missing, with the support of research and through surveys of authorities, industry organisation and small businesses. The essay's analysis and conclusion contribute six pieces of the puzzle to future research and development; communication, networks, member organisations, education, collaboration and research.

Denna studie undersöker hur svenska myndigheter bör tänka för att uppnå en stabil driftlösning vid distribuering av webbaserad krisinformation med hjälp av molntjänster. Resultatet är fyra faktorer som myndigheter kan använda sig av och ta hänsyn till för att uppnå detta. Resultatet uppnås genom intervjuer med yrkesverksamma personer inom området, både från myndigheter och privata företag, för bringa flera perspektiv på forskningsfrågan. Faktorerna härleds därefter från intervjuerna med en induktiv ansats för att sedan testas med en deduktiv ansats mot tidigare forskning som lyfter upp tio utmaningar vid införande av molntjänster hos myndigheter. För att bekräfta sin relevans och funktion testas sedan faktorerna i en historisk fallstudie av ett fall där ett falskt VMA-larm utlösts i Stockholm sommaren 2017. / This study examines what Swedish authorities should consider in order to achieve a stable operational solution when distributing web-based crisis information using Cloud Computing. The study results in four factors that authorities can use and take into account in order to achieve this. The result is achieved through interviews with professionals, both from private and public sectors, to bring multiple perspectives on the topic. The factors derive from the interviews with an inductive approach and then tested with a deductive approach to a previous research that highlights ten major challenges facing governments in implementing Cloud Computing. To confirm their relevance and function, the factors are then tested in a historical case study of a case where a false important notice to the public (VMA) was sent in Stockholm in the summer of 2017.

Syftet med denna fallstudie är att visa på en ökad förståelse kring regeringschefers förmåga att skapa förtroende sin kriskommunikation. Uppsatsen undersöker de tal till nationen som hölls av Sveriges statsminister Stefan Löfven och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid Covid-19 pandemin under våren och hösten 2020. Uppsatsen utgår från ett retoriskt perspektiv och undersöker talens innehåll utifrån dess transkriberingar. Analysen utgår från uppsatsens teoretiska perspektiv som innefattar retorikens olika delar, appellformer och stilfigurer. Den utgår även från den retoriska situationen. Metoden som används är retorisk analys och utgår från uppsatsens disposition, argumentation, stil och retoriska situation. Den retoriska analysen skapar möjligheten att analysera och tolka talen både i sin helhet men också genom meningar, ord och tecken. Vidare diskuteras resultaten utifrån tidigare forskning och teoretiska perspektiv med ett fokus på politiskt förtroende och kriskommunikation.   Uppsatsen finner resultatet att regeringscheferna använder samtliga retoriska verktyg som undersöks i sina tal. Det framgår även att dessa verktyg används av regeringscheferna i syfte att öka förtroendet för dem som regeringschefer. Utifrån tidigare forskning går det se att både Löfven och Johnson fick ett ökat förtroende en kort tid efter att de första talen genomfördes, vilket indikerar att regeringscheferna kan ha lyckats uppnå ett förtroende genom sin kriskommunikation. / The aim of this case study is to gain more understanding of the head of government's ability to create trust in their crisis communication. The essay examines speeches to the nation, given by the Swedish Prime Minister Stefan Löfven and the British Prime Minister Boris Johnson, during the Covid-19 pandemic in the spring and fall of 2020. The essay uses a rhetorical perspective and examines the content of the speeches based on their transcripts. The analysis is based on the theoretical framework of the essay, which includes the rhetorical theory, three modes of persuasion and the figures of speech. It is also based on the rhetorical situation. The rhetorical analysis is the method used in the case study which focuses on the speech's disposition, argumentation, style and rhetorical situation. The rhetorical analysis makes it possible to analyze and interpret language both in its ensemble, but also through sentences, words, and signs. Furthermore, results based on previous research and theoretical perspectives are discussed with a focus on political trust and crisis communication.   The essay concludes that both Löfven and Johnson use all the rhetorical tools that are examined in their speeches. It is also clear that these tools are used by Löfven and Johnson to gain trust as Heads of Government. Based on previous research, it can be seen that both Löfven and Johnson gained increased trust shortly after their speeches were given, which indicates that the heads of government may have succeeded in gaining confidence through their crisis communication.