Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur några lärare uppfattar sig själva som ledare samt hur de uppfattar att de hanterar elevers icke önskvärda beteenden i klassrummet. Då vi undersökte uppfattningar valde vi att tillämpa det fenomenografiska perspektivet, men också ledarskapsteori. Intervjuer användes som kvalitativ metod och vi kunde därigenom ta reda på verksamma lärares uppfattningar. Intervjuerna analyserades sedan utifrån en fenomenografisk analysmodell omfattandes sju steg för att kunna upptäcka likheter och skillnader i intervjusvaren, dessa mynnade sedan ut i beskrivningskategorier. Kategorierna utgjorde i sin tur underlag för koppling till ledarskapsteorin vilken inbegriper tre olika ledarstilar. Resultatet visade att en ledarstil dominerade bland lärarnas uppfattningar om hur de är som ledare, utifrån deras uppfattningar framkom emellertid att de hanterar icke önskvärda beteenden genom en kombinerad ledarstil.

Ledarskap inom förskolans verksamhet är ett komplext ämne. Det finns forskning om ledarskap med barngrupp, något som vittnar om att man är överens om att förskollärare ska leda barnen. Hur ledarskapet ska se ut är däremot mer diffust. Det finns mindre forskning om ledarskap i arbetslag, något som vittnar om att man inte är överens om att förskollärare ska leda arbetslagskollegor och hur detta eventuella ledarskap ska genomföras. Syftet med den här studien var att undersöka och försöka förstå om förskollärare anser att de är ledare i arbetslaget. Vi ville också undersöka och försöka förstå om det råder samsyn över vad som är bra ledarskap i barngrupp och med kollegor i arbetslaget. För att undersöka det här genomförde vi en enkätstudie med 78 förskollärare. I analysen av vår insamlade data utgick vi från den situationsanpassade ledarskapsteorin vars innebörd är att ledarskapet måste vara flexibelt och se olika ut i skilda situationer. Studiens resultat visade att det inte råder samsyn bland förskollärarna över vad som är bra ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Många av förskollärarna ansåg att ledarskapet handlar om att leda unika individer. Att det inte råder samsyn beror också på att de sällan pratar om det och att samtalen försvåras på grund av de olika utbildningsbakgrunder, ibland ingen utbildning alls, som finns inom ett arbetslag. Förskollärarnas förtydligade ansvar blev ibland sekundärt till vikten av att ha en demokratisk arbetsplats. Förskollärarna i vår studie upplevde ledarskap gentemot barnen som enklare och tydligare, vilket sannolikt beror på att det är det de har utbildning för. De egenskaper som förskollärarna i studien tillskrev ett bra ledarskap såg mycket lika ut när det gäller ledarskap gentemot barngrupp respektive kollegor. Vad vi slutligen har dragit för slutsats utifrån studiens resultat är att ledarskapet inom förskolans verksamhet är komplext.

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre, vilket kan bidra till ett ökat behov av särskilda boenden och därför ett ökat krav på personalen. Sjuksköterskan på ett särskilt boende är ytterst ansvarig för omvårdnaden, men undersköterskor står för det patientnära arbetet och utför de flesta praktiska uppgifterna. Sjuksköterskan är inte heller alltid på plats på boendet och har därför andra förutsättningar för att leda undersköterskorna. Sjuksköterskans ledarskap innehåller aspekter som att vara en expert på omvårdnad, en teamledare, ett stöd för undersköterskor samt förekommer det i ledarskapet att delegera uppgifter. I den karitativa ledarskapsteorin beskrivs ledarskapet utgå ifrån relationer och gemensamma visioner där patienten står i centrum. Syfte: Syftet var att beskriva undersköterskors erfarenheter av sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta undersköterskor på två särskilda boenden i samma kommun intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att undersköterskorna erfarenheter var likartade när det gällde sjuksköterskan ledarskap för omvårdnadsarbetet. Tre kategorier framkom utifrån undersköterskornas erfarenhet, Kommunikation påverkar ledarskapet, Relationer påverkar ledarskapet samt Delegering ett sätt att leda. Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter av sjuksköterskans ledarskap visade på att det var viktigt att kommunikationen, relationerna och delegationerna fungerade för att omvårdnadsarbetet skulle fungera. Det framkom att dessa aspekter påverkade varandra och därför behövdes alla. Ledarskapet påverkades enligt undersköterskorna av både påverkbara saker som bemötande och beteende men även av för sköterskan opåverkbara organisatoriska saker som att sjuksköterskorna var placerade på andra ställen, inte hade tid och hade flera andra uppgifter.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt ledaruppdrag i förhållande till annan förskolepersonal. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, med åtta yrkesverksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsteori använts. Resultatet visade att förskollärarna uppgav att de till viss del känner sig säkra i hur de kan tolka och utföra sitt ledaruppdrag samtidigt som det till viss del finns en osäkerhet kring hur ledarskapsuppdraget kan tolkas. Ledaruppdraget i relation till annan förskolepersonal ansågs tidskrävande och det uttrycktes en önskan om att få mer reflektionstid till uppdraget. Där lyftes rektorn som en avgörande roll för vilka förutsättningar och vilken organisation de får i sitt ledarskap. Vidare lyfte informanterna olika kvaliteter som påverkar deras ledarskap, som bland annat relationens kvalitet i förhållande till kollegor.

This study focuses on how internal crisis communications in organizations are affected by how people in a leading position, here middle managers, communicate with their employees. The theories used to discuss this phenomena are Motivating Language Theory with its three dimensions together with different leadership theories. The study was conducted in Sweden and the data was gathered through two digital questionnaires. Some questions had a set of answers to choose from, whereas some were open ended. This was in order to more deeply understand the reasoning behind the answers given. One questionnaire was aimed toward middle managers and one towards employees. However, both questionnaires studied the same variables. The study was conducted in several different organizations and questionnaires were distributed to a total of 276 people. In this study the following statements can be asserted: in a Swedish context meaning-making language is preferred for both employees and middle managers, but direction-giving language is still most commonly used.

Inom ledningsteorin och ledarskap diskuteras effekterna av en decentraliserad ledning. Vilka fördelar och nackdelar påvisar ett distribuerat ansvar i förhållande till en centraliserad ledningsprocess? Forskningsfältet har tidigare varit delat mellan två paradigm, ledarskapsteorins humanistiska och organisationsteorins strukturella perspektiv. Nutida forskning påvisar att en balans med förmågan till perspektivering mellan forskningsidealen skapar en konstruktiv ledningsprocess som kan hantera dagens militära komplexa problem. För att balans skall uppnås behöver den professionella expertisen öka förståelsen för hur handlingsutrymmet inom en decentraliserad organisation påverkar verksamheten och ledningsprocessen. Hur handlingsutrymmet som fenomen förstås beskrivs av forskningen som relativt outvecklat vilket skapar denna uppsats induktiva syfte.  Studiens teoretiska bidrag är en normativ modell som konceptuellt beskriver faktorer som påverkar handlingsutrymmet inom en militär beslutsprocess, faktorer som både begränsar och möjliggör ett avdelat ansvar. Resultatet visar att Försvarsmakten som organisation behöver öka förståelsen för det strukturella perspektivet för att uppnå en balans inom ledningssystemet. Genom kommunikation och relationsskapande processer skapas ett situationsanpassat dynamiskt förhållningsätt till kontroll som möjliggör en decentraliserad ledningsfilosofi. Studiens resultat erbjuder Försvarsmakten en militär nytta som på kort sikt kan bidra till en ökad operativ effekt.