The purpose of this study is to support physically disabled people in everyday life by examining which factors contribute and should be taken into account in the development of welfare technology products. Therefore, three research questions have been created that aim to identify human, technical and critical success factors. Investigating these factors that benefit the studied field is considered to be very important, as all the benefits that can come with the use of a welfare technical aid are strongly associated with user-friendliness. If the product is not useful to the end user, the benefits are also lost. These factors are intended to be identified with the help of a systematic literature study. This research method was considered the most suitable, as the amount of data that can be examined and analyzed is greater than what has emerged with alternative methods.The results of the study consist of identified factors and various benefits associated with them. On the other hand, what really emerged regardless of the type of factor was the need and willingness to include stakeholders and end users in the development. / Syftet med denna studie är att stödja fysiskt funktionsnedsatta människor i vardagen genom attundersöka vilka faktorer som bidrar och bör beaktas vid utveckling av välfärdstekniska produkter. Därför har tre forskningsfrågor skapats som ämnar att identifiera mänskliga, tekniska och kritiska framgångsfaktorer. Att undersöka dessa faktorer som gynnar det studerade fältet bedöms att vara väldigt viktigt, då alla fördelar som kan komma med användningen av ett välfärdstekniskt hjälpmedel är starkt förknippat med användarvänligheten. Ifall produkten inte är användbar för slutanvändaren förloras även fördelarna.Dessa faktorer ämnas att identifieras med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Denna forskningsmetod ansågs lämpligast, detta då mängden data som kan granskas och analyseras är större än vad som framkommit med alternativa metoder.Studiens resultat består av identifierade faktorer och olika fördelar förknippade med dessa. Däremot det som verkligen framgick oberoende av typ av faktor var behovet samt viljan att inkludera intressenter samt slutanvändare i utvecklingen.

För att hänga med och konkurrera i det allt hårdare och teknikcentrerade företagsklimatet tar organisationer olika initiativ för att digitalt transformera verksamheten. En del i organisationers arbete med den digitala transformationen härleds till implementeringen och integreringen av digitala kommunikationsverktyg, som gör det möjligt för två eller flera avlägsna personer att kommunicera med varandra. För att framgångsrikt lyckas med införandet av digital kommunikation i form av digitala möten i en organisation, har tidigare litteratur identifierat både utmaningar och framgångsfaktorer som är viktiga att ta i beaktning. Tidigare litteratur förutsätter dock att företag har tid för både planering och utvärdering av den digitala transformationen. När Covid-19 pandemin bröt ut i samhället tvingades organisationer till en acceleration inom den digitala transformationen och ett införande av digital mötesteknik var ett måste för att kunna upprätthålla kommunikation, samtidigt som ett långsiktigt tillvägagångssätt inte längre var möjligt. Denna studie undersöker vilka framgångsfaktorer som krävs eller vilka utmaningar finns när en snabb och forcerad transformation är ett måste till anledning av förändrade förutsättningar. Problemet undersöks genom frågeställningen:Vilka faktorer behöver organisationer som på kort tid behöver ställa om från fysiska till digitala möten ta hänsyn till?För att besvara studiens frågeställning genomförs en litteraturgranskning av befintliga teorier inom ämnesområdet, samt att en kvalitativ datainsamling genomförs med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Datainsamlingen sker med respondenter från små och medelstora företag (SME) inom tillverkningsindustrin som genomgått en digital transformation från fysiska till digitala möten.Studiens resultat påvisar 12 utmaningar respektive framgångsfaktorer som SME:er inom tillverkningsindustrin bör ta i beaktning, för att snabbt kunna digitalt transformeras från fysiska till digitala möten. / Organisations are taking various initiatives to digitally transform their operations to keep up and compete in the increasingly harsh and technology-centred business climate. Part of organisations work with digital transformation is derived from implementing and integrating digital communication tools, making it possible for two or more remote people to communicate. In order to successfully succeed with the introduction of digital communication in the form of digital meetings in an organisation, previous literature has identified both challenges and success factors that are important to consider. However, previous literature assumes that companies have time for both planning and evaluation of the digital transformation. When the Covid-19 pandemic broke out in society, organisations were forced to accelerate in the digital transformation and introduce digital meeting technology, while a long-term approach was no longer possible. This study examines what success factors are required and what challenges exist when a rapid and forced transformation is a must due to changing business conditions. The problem is examined through the research question:What factors do organisations that need to transform from physical to digital meetings in a short period of time need to take into account?A literature review of existing theories in the subject area is carried out to answer the research question, and a qualitative data collection is carried out with semi-structured interviews. Data collection takes place with respondents from small and medium-sized companies (SMEs) in the manufacturing industry who have undergone a digital transformation from physical to digital meetings.The result demonstrates 12 challenges and success factors that SMEs in the manufacturing industry should consider to quickly digitally transform from physical to digital meetings.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

Stockholm upplever en ökad urbanisering, en fastighetsbransch som är i ständig tillväxt, denlängsta bostadskön i historien och en vakansgrad på kontorsfastigheter som är rekordlåg. Denintensiva marknadskonkurrensen tvingar fastighetsorganisationer att anta strategier för attsäkerställa överlevnad, tillväxt och utveckling i en snabbväxande miljö. I detta avseende blirorganisatoriska metoder och tekniker ett särskilt viktigt forskningsämne. Fastighetsföretagensframgångar bör fånga samtligas uppmärksamhet då dessa är av stor vikt för ett områdesekonomiska och sociala liv.Denna studie placeras i detta teoretiska ramverk och syftar till att identifiera framgångsfaktorernaför fastighetsägande bolag i Stockholmsregionen, ur ett allmänt samt förvaltningsperspektiv.Studien siktar även på att undersöka eventuella skillnader i kritiska framgångsfaktorer beroendepå vilken typ av fastigheter företagen är specialiserade inom. Vidare lyfter studien fram eventuellaskillnader i kritiska framgångsfaktorer beroende på geografiska lägen samt om det finns enpåverkan i beslut för fastighetsägande bolag att expandera på nya orter. För att uppnå studienssyfte har författarna intervjuat sex fastighetsbolag relaterade till förvaltningssektorn i Stockholmsamt Hans Lind, f.d. professor i fastighetsekonomi på KTH. Intervjuer administrerades via telefonsamt möten med respondenter. Den studerade modellen ger en översikt som kan, på ett översiktligtsätt, användas av företag för egen analys av framgångsfaktorer.Forskningen presenteras i fyra huvuddelar. Den första delen går igenom fastighetsindustrinsegenskaper i Stockholm, specificerar forskningsproblemet samt fastställer den konceptuellaanalysen av fastighetsbranschens interna faktorer. Den andra delen består av en litteraturstudie omkritiska framgångsfaktorer i allmänhet samt i en förvaltningsmiljö. Den tredje delen fastställermetoden och tolkningen av resultaten som följer de genomförda intervjuerna. Slutligen avslutasrapporten med en allmän slutsats samt rekommendation. Slutsatsen visar att en gemensam kritiskframgångsfaktor för samtliga fastighetsägande bolag är att erbjuda en lokal närvaro inom sinabestånd. En större skillnad i kritiska framgångsfaktorer har inte visats sig finnas mellan studeradefastighetssektorer. Vidare anser samtliga bolag att det finns en skillnad i kritiska framgångsfaktorerberoende på geografiskt läge, dock påverkar det inte beslutet huruvida man ska man expandera tillnämnda läge eller inte. / The real estate industry in Stockholm is in growth, urbanization is continuous, the housing queueis longer than ever before and the vacancy rate for office spaces is at a record low. The intensivemarket competition forces real estate organizations to adopt strategies to ensure survival, growthand development in a fast-growing environment. In this regard, organizational methods andtechniques has become a prioritized field of study. The real estate companies' success should catcheveryone's attention as these are of great importance for the economic and social life of an area.This study is placed in this theoretical framework and aims to identify the critical success factorsfor property owning companies in Stockholm, both from a holistic and property managementperspective. The study also aims at investigating any differences in critical success factorsdepending on what type of real estate the company is specialized in. Furthermore, the studyhighlights if there are any differences in critical success factors depending on geographicallocations and whether it has an influence on property companies’ decisions on whether to expandin new locations. The methodology of the study includes interviews with six real estate companiesrelated to the property management sector in Stockholm, as well as Hans Lind, ex professor in realestate economics at KTH. The interviews were administered by phone calls and personal andrecorded meetings with respondents. The model studied provides an overview that can easily beused by companies for internal analysis of critical success factors.The research is presented in four main parts. The first part encompasses the characteristics of thereal estate industry in Stockholm, specifies the research problem and determines the conceptualanalysis of the real estate industry's internal factors. The second part consists of a literature studyon critical success factors in general and in a facility management environment. The third partestablishes the method and interpretation of the results that follow the conducted interviews.Finally, the report ends with a general conclusion and recommendation. Our conclusion indicatethe existence of a common critical success factor for all property-owned companies participatingin the study: to offer local presence within owned holding. There is no significant variation amongcritical success factors depending on the companies included in study. Furthermore, all companiesconsider that there is a difference in critical success factors depending on geographical location,but it does not affect the decision whether to expand to said position or not.

Many people feel anxious about a change, at the same time we live in a society that is changing at an ever-increasing rate. The changes can be big or small, and through theories from change management, it has become a well-studied topic how an organization can push through a change in a structured way. A change that many organizations choose to undergo is to implement new ERP-systems, which is considered a major change for an organization. When implementing business systems, the failure rate is high and to minimize the risk of failure, critical success factors have been developed, where one of the factors is management. Through semi-structured interviews and thematic analysis, this study has investigated what expectations there are of management before a business system change. Which resulted in 11 expectations that give a clearer picture of what, when and how management can work to reduce employees' concerns about the ERP-system change and minimize the risk of failing with its implementation. / Många människor känner oro inför en förändring, samtidigt lever vi ett samhälle som förändras i allt högre takt. Förändringarna kan vara stora som små och genom teorier från förändringsledning har det blivit ett välstuderat ämne hur en organisation på ett strukturerat sätt kan driva igenom en förändring. En förändring som många organisationer väljer att genomgå är att implementera nytt affärssystem, vilket anses vara en stor förändring för en organisation. Vid implementering av affärssystem är misslyckande graden hög och för att minimera risken för ett misslyckande har kritiska framgångsfaktorer tagits fram, där en av faktorerna är ledningen. Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersökt vilka förväntningar det finns på ledningen inför ett affärssystemsbyte. Vilket resulterade i 11 förväntningar som ger en tydligare bild över vad, när och hur ledningen kan arbeta för att minska medarbetarnas oro inför affärssystemsbytet och därmed minimera risken att misslyckas med sin implementering.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

As one result of the higher expected lifespan and lower fertility rate, an aging society has become an inevitable trend in many countries worldwide. According to the prediction of the newest census outcomes, China will confront an aging society around2022. An aging society requires the development and improvement of the domestic elderly care system to match the increasing caring need for all the aging people in China. This research aims to explore the critical success factors for a typical community-based aging care project – the Continuing Care Retirement Community (CCRC) in China from the perspectives of private developers. Based on the theory of the decision-making environment and the theory of planned behavior (TPB), qualitative method (semi-structured interviews) and quantitative method (questionnaire survey) are applied to collect and analyze the potential Critical Success Factors. Twenty-five critical success factors are identified and verified for China’s CCRC projects and categorized into three components. Furthermore, most private developers’ attitudes toward CCRC in China are positive and believe in a bright outlook. The findings might help private developers better understand the decision-making environment of developing and operating a CCRC in China. It may also inspire policymakers with more practical policies for the future development and operation of CCRC projects in China. / Som ett resultat av den högre förväntade livslängden och lägre fertiliteten har ett åldrande samhälle blivit en oundviklig trend i många länder världen över. Enligt förutsägelsen av de senaste folkräkningsresultaten kommer Kina att möta ett åldrande samhälle runt 2022. Ett åldrande samhälle kräver utveckling och förbättring av det inhemska äldreomsorgssystemet för att matcha det ökande omsorgsbehovet för alla åldrande människor i Kina. Denna forskning syftar till att utforska de kritiska framgångsfaktorerna för ett typiskt samhällsbaserat åldrandevårdsprojekt - Fortsatt vårdpensionsgemenskap (CCRC) i Kina ur privata utvecklares perspektiv. Baserat på teorin om beslutsmiljön och teorin om planerat beteende (TPB) tillämpas kvalitativ metod (semistrukturerade intervjuer) och kvantitativ metod (enkätundersökning) för att samla in och analysera potentiella kritiska framgångsfaktorer. Tjugofem kritiska framgångsfaktorer identifieras och verifieras för Kinas CCRC-projekt och kategoriseras i tre komponenter. Dessutom är de flesta privata utvecklares attityder till CCRC i Kina positiva och de tror på goda framtidsutsikter. Resultaten kan hjälpa privata utvecklare att bättre förstå den beslutsfattande miljön för att utveckla och driva ett CCRC i Kina. Det kan också inspirera beslutsfattare till mer praktisk politik för framtida utveckling och drift av CCRC i Kina.

Idag är det många företag som misslyckas med sina implementeringsprojekt av affärssystem och många forskare anser att det beror på bristande användarinvolvering. Implementeringsprojekt av affärssystem blir allt vanligare i små företag, men effekten blir dock stor om ett mindre företag misslyckas med sitt projekt. Små företags misslyckanden är oftast relaterade till finansiella och humanitära kritiska framgångsfaktorer.   Ett affärssystem kan ge ett företag en rad olika fördelar och möjligheter. Men för att ett företag ska uppnå dem krävs ett lyckat implementeringsprojekt samt att användarna omgående efter driftstart kan använda affärssystemet. Därför måste företagsledare under projektet se till en rad olika kritiska framgångsfaktorer som är relaterade till användarinvolvering. För att kunna hantera användarrelaterade kritiska framgångsfaktorer och de problem som de kan orsaka finns det angreppssätt till stöd. Ett angreppssätt vars syfte är att stödja användarinvolvering och hantera användarrelaterade problem är Participatory design (PD) och dess metod User centered design (UCD). PD och UCD bygger på att involvera användarna tidigt och ständigt under ett implementeringsprojekt och det i form av bland annat testning och utbildning. Användarinvolvering är därmed en viktig faktor vid implementeringsprojekt av affärssystem.   Syftet med studien är att göra företagsledare medvetna om vilka användarrelaterade kritiska framgångsfaktorer och problem som kan påverka ett implementeringsprojekt och dess utfall. Vi anger ett antal åtgärder, baserade på användarinvolvering, som ska stödja företagsledare att bättre och effektivare kunna förutse och hantera användarrelaterade problem vid implementeringsprojekt.   Vi har med stöd av en kvalitativ undersökning och en empirisk studie påvisat sambandet mellan områdena affärssystem, affärssystemets implementeringsprocess, användarrelaterade kritiska framgångsfaktorer och användarinvolvering. Vi har konstruerat en egen modell och tabell, 4-A Modellen och 4-A Tabellen, som illustrerar hur de olika områdena relaterar och stödjer varandra under ett affärssystems implementeringsprojekt. Vårt bidrag är ett dokument vars syfte är att stödja företagsledare vid planering innan och under ett implementeringsprojekt, främst när det gäller projektets användarinvolvering. Dokumentet ska göra företagsledare medvetna om vad bristande användarinvolvering kan leda till, samt när och hur användare bör involveras under ett implementeringsprojekt. / Today many businesses fail in their enterprise recourse planning (ERP) implementation projects and many scientists believe it is due to lack of user involvement. ERP implementation projects are becoming more common in small businesses, but the effect will be large if a small business fails in their ERP implementation projects. Small businesses failures are usually related to financial and humanitarian critical success factors.   An ERP system can give a business a number of advantages and opportunities. But it requires a successful implementation project to achieve them and also that user immediately after start-up can use the ERP. Therefore, the manager during the implementation project needs to ensure a range of critical success factors that are related to user involvement. There are a number of approaches to manage user-related critical success factors and the problems they cause. An approach which aims to support user involvement and manage user-related problems is Participatory Design (PD) and its method User centered design (UCD). PD and UCD are based on involving the users early and continuously during the ERP implementation process and that in the form of testing and training. User Involvement is therefore an important factor in ERP implementation projects.   The aim of the study is to make managers more aware of the user-related critical success factors and issues that can affect an ERP implementation projects outcome. We foresee a number of measures, based on user involvement, which will support managers to better and more efficient anticipate and manage user-related problems in ERP implementation projects.   Supported by a qualitative and an empirical study, we have demonstrated the relationship between the areas ERP, ERP implementation process, user-related critical success factors and user involvement. We have constructed our own model and table, the 4-A Model and the 4-A Table, that illustrates how the different areas influences and support each other in an ERP implementation project. Our contribution is a document whose purpose is to support managers when planning a project’s user involvement, before and during an ERP implementation project. The document will make manager aware of what the lack of user involvement can lead to, but also when and how the users should involve in an ERP implementation project.

Allt fler organisationer börjar se nyttan med Business Intelligence och varför det bör implementeras i sin verksamhet. Genom att använda sig av beslutsstödsystem kan organisationer samla ihop och bearbeta affärs-data och på så sätt få ut mer av sin verksamhet. Idag räcker det inte längre att ha tillgång till endast företagsinformationen inom verksamheten utan det behövs också kunna utnyttja realtids datan genom de mobila enheterna, detta genom Mobile Business Intelligence. Det handlar om en mobil variant av den traditionella business Intelligence (BI).  Med tanke på den mobila användningen ökade tillgängligheten samt prestandan i mobila enheter, så finns det stora möjligheter för Mobile BI ute i verksamheterna. Mobile BI som vilket nytt system som helst kommer även en viss problematik, kritiska framgångsfaktorer har analyserats och utvärderats. Inom dimensionen organisationsstöd identifierades två framgångsfaktorer som kunde styrkas vid namn managementsupport och skickligheter & kunskaper. Utöver dessa kunde även ytterligare två framgångsfaktorer styrkas som kritiska, nämligen datasäkerhet och användbarheten genom den begränsade skärm-ytan. Med denna studie ska det underlätta och göra det enklare för verksamheter att implementera Mobile BI i sin verksamhet. Studien tar upp viktiga framgångsfaktorer vid en implementation av Mobile BI och vad organisationer bör ha i åtanke. / More and more organizations are beginning to see the benefits of Business Intelligence and why it should be implemented into their business. By using decision support systems, organizations can merge and process business data and thus get more out of their business. Today, access to business information within the business is no longer sufficient, but it also needs to be able to use real-time data through the mobile devices. This through Mobile Business Intelligence, which is about a mobile variant of the traditional business intelligence (BI). Given the current mobile usage and how it has increased accessibility and mobile device performance, there are great opportunities for Mobile BI in the business. Mobile BI as any new system will also come with a certain problematic and critical success factors have been analyzed and evaluated. Within the organizational support dimension, two success factors were identified that was confirmed critical by name management support and knowledge and skills. In addition to these, another two success factors could be proved critical, named data security and usability through the limited screen area. With this study, it will facilitate and make it easier for businesses to implement Mobile BI in their operations. The study addresses key success factors in implementing Mobile BI and what organizations should keep in mind.

Offentliga företag har fått ett större intresse av att införa Business Intelligence-lösningar. Graden av framgång varierar mellan olika typer av industrier på grund av komplexa processer som är relaterade till höga kostnader. Syftet med studien var att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för att framgångsrikt införa en BI-lösning ur ett CFO-perspektiv. BI har en bred kategori av olika applikationer och teknologier som används för att samla in, lagra och analysera data för att sedan extrahera den. Denna data görs sedan tillgänglig för anställda i företaget för att hjälpa beslutsfattare att skapa professionella och informerade affärsbeslut. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer genomfördes med sju olika CFO:er för att få sina perspektiv angående vilka som är de kritiska framgångsfaktorer för att införa en BI-lösning. Innehållsanalysen genererade nio kategorier med flera underkategorier. Varje kategori och underkategori identifierar CSF ur ett CFO-perspektiv. De kategorier som identifierades var: Företagsledare med genomtänkta arbetslag, hållbar datakvalitet, slutanvändaren i fokus, extern hjälp bidrar med ett bredare perspektiv och kapacitet, mål och visioner, stöd från ledningen, iterativt tillvägagångssätt, affärsdriven expansion och agila tekniska ramar, och att ha rätt förutsättningar under hela implementeringen. Både studielitteraturen, CFO:erna och CFO:ernas rankning av CSF drar slutsatsen att alla framgångsfaktorer verkligen behövs för en framgångsrik BI-lösning. Alla CSF prioriteras däremot olika inom alla tre datakällor som fanns tillgängliga för studien. / Public companies have gotten a bigger interest in implementing Business Intelligence solutions. The level of success rate varies between various types of industries because of complex processes that are related to high costs. The aim of the study was to identify the critical success factors for implementing a BI-solution successfully from a Chief Financial Officers perspective. BI has a broad category of various applications and technologies that are used to collect, store and analyze data and then extract it and make the data available to employees in the company in order to help decision makers to create professional and informed business decisions. The study was conducted using a qualitative content analysis and semi-structured interviews making use of seven different CFO’s to follow up on their perspective on organizational critical successfactors for implementing a BI-solution. The content analysis generated nine categories with several sub-categories. Each category and sub-category defining CSF from a CFO’s point of view. The categories identified were: Business leaders with well-thought-out work teams, sustainable data quality, the end user in focus, external help contributes witha broader perspective and capacity, goals and visions, management support, iterative approach, business-driven expansion and agile technical framework, and having the right conditions through out the implementation. Both the study literature, respondents and the respondents’ ranking of the CSF conclude that all success factors are indeed CSF needed for a successful BI-implementation. However, the CSF were prioritized differently within all three data sources of material that were available for the study.