Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar. Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet. Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet. Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS. Metoden var en kvantitativ beskrivande komparativ studie med frågeformulär. Base-line data från den pågående studien ”Symtom And Function Study” har använts. Resultatet visade att KOL- patienterna i större utsträckning än patienterna med KHS var fysiskt inaktiva. Gällande self-efficacy till fysisk aktivitet framkom mestadels likheter mellan diagnosgrupperna och mellan könen. Endast ett påstående, att kunna vara fysiskt aktiv även vid nedstämdhet, påvisade att männen med KOL hade en signifikant lägre tilltro än kvinnorna med KOL. Slutsats: I det hälsofrämjande mötet borde betydelsen av self-efficacy delges mer uppmärksamhet. Därmed skulle sannolikt en framgångsfaktor för ökad fysisk aktivitet hos patienter med KOL och KHS skapas.

No description available.

Bakgrund: Egenvård vid kronisk hjärtsvikt utgör en central del i behandlingen eftersom personen behöver genomföra en livsstilsförändring. Medicinsk behandling, fysisk aktivitet och hälsosam kost är betydelsefulla komponenter i förändringen av livsstilen. Egenvård utförs i hemmet med stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt uppfattar sin förmåga att hantera egenvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes som utgick från 12 artiklar där resultatet utformades utifrån personers perspektiv. Artiklar till resultatet var publicerade mellan 2012–2022. Databaserna Cinahl och Medline användes vid datainsamlingen som vidare analyserades med Fribergs beskrivning av kvalitativ analys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier. Kategorin Behov av kunskap, information och råd beskrevs av personerna som att de uppfattade att de hade bristande kunskap och att det hade positiva effekter då de erhöll kunskap och information. Kategorin Motivationens betydelse handlade om att det fanns faktorer som motiverade personen till egenvård men att det också fanns hinder för motivation. I kategorin Behov av stöd och delaktighet beskrevs att stöd från sjukvård och familj var av betydelse men att det också fanns hämmande faktorer för att kunna vara delaktig och utföra egenvården. Kategorin Förmågan att kunna utföra egenvård handlade om uppfattning om följsamheten till egenvård men också om hinder för att utföra egenvård. Slutsats: Litteraturöversikten visar att ökad förståelse kring uppfattningar om egenvård är viktigt för att främja följsamhet och efterlevnad av egenvård. Vidare forskningsförslag är att utforska hur digitalisering och e-hälsa kan effektivisera egenvård i framtiden. / Background: Self-care in chronic heart failure is a central part of the treatment where people need to implement a lifestyle change. Medical treatment, physical activity and a healthy diet are important components in changing your lifestyle. Self-care is performed at home with the support of health care professionals. Aim: The aim was to describe how people with chronic heart failure perceive their ability to handle self-care. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including 12 scientific articles where the result was designed from a person's perspective. The included articles to the result were published between 2012–2022. The databases Cinahl and Medline were used in the data collection, which was further analyzed using Friberg's analysis method. Results: The results revealed four categories. The category Need for knowledge, information and advice was described by the persons as perceiving that they had a lack of knowledge and that it had positive effects when they received knowledge and information. The category The importance of motivation was that there were factors that motivated the person to self-care but that there were also obstacles to motivation. In the category Need for support and participation, it was described that support from healthcare and family was important, but that there were also inhibiting factors to be able to participate and perform self-care. The category Ability to perform self-care was about the perception of compliance with self-care but also about obstacles to performing self-care. Conclusion: The literature review shows the importance of increasing the understanding of the perception in self-care, for promoting compliance and adherence. Further research proposals are to explore how digitalization and e-health can make self-care more efficient in the future.

Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och utgör ett stort folkhälsoproblem världen över. Det är även förknippat med frekventa sjukhusinläggningar. Egenvård har en stor betydelse för hjärtsviktspatienters hälsa och livskvalité. Brister i egenvård kan innebära att patienten saknar motivation eller har otillräcklig kunskap kring sin sjukdom. Det kan leda till en försämring av deras tillstånd vilket resulterar i återinläggningar. E-hälsa kan vara ett stöd och en trygghet för att underlätta egenvården och utveckla sjukdomsinsikt. E-hälsa ger kunskap och utbildning från vårdpersonal och förstärker kommunikationen och patientens självständighet. Syfte: Syftet var att belysa aspekter på användningen av e-hälsoverktyg för egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Metod: Metoden som valdes var en integrativ litteraturöversikt. Analysen utfördes enligt Fribergs (2017) fem analyssteg. Litteraturöversikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Resultat: Resultatet visade att e-hälsoverktyg har en stor fördel i egenvården hos patienter med hjärtsvikt. Deras symtomkännedom förbättrades och patienterna kunde därmed känna igen symtomförsämring och koppla det till sin sjukdom. I resultatet framkom fem teman, Inblick i sin egenvård, Uppmärksamhet på förändrande symtom, Behov av bekräftelse, Behov av struktur i vardagen och Belysa tekniska svårigheter. Slutsats: Resultatet visar att e-hälsoverktyg kan göra patienterna mer uppmärksamma på sina symtom vid försämring. Medvetenheten hos patienterna skapar möjlighet att vidta förebyggande åtgärder som förhindrar att sjukdomen förvärras vilket kan leda till minskade sjukhusinläggningar.

Bakgrund: I världen dör ca 41 miljoner människor årligen av kroniska sjukdomar. En av dessa är kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär otillräcklig blodcirkulation med försämrad perfusion. Detta leder till besvärliga symtom som i sin tur påverkar patientens livskvalitet. Kronisk hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som innebär mycket egenvård för patienten. Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan möter överallt inom vården. Genom att sammankoppla världen och subjektet kan en helhetssyn skapas om livsvärlden. Om patientens verklighet, upplevelser och erfarenheter bekräftas kan ett vårdande förhållningssätt tillämpas.Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där resultatet bestod av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar som togs fram via CHINAL och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes.Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre teman; Upplevd symtombörda med underkategorier; Upplevelse av fysiska symtom; Upplevelse av psykologiska symtom; Upplevelse av sociala symtom, Vikten av professionell information & stöd och En förändrad kropp & livsstil. Många patienter upplevde att de var tvungna att göra en livsstilsförändring som kunde påverka livskvaliteten negativt. Slutsatser: Studiens resultat visade att patienten som lever med kronisk hjärtsvikt står inför en känslomässig och påfrestande livsstilsförändring. Vissa patienter upplevde en försämrad livskvalitet, bristande kunskap och bristfälligt stöd. Genom att sjuksköterskan är lyhörd för patientens behov kan en förbättrad livskvalitet upplevas.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar allt fler människor över världen och är en vanlig orsak till sjukhusinläggningar. Tillståndet påverkar patienters livsvärld till följd av besvärliga symtom och leder därmed till en förändrad vardag. Genom en kombination av både medicinsk och icke-medicinsk behandling kan hjärtsviktspatienterna lindra sjukdomens påverkan i deras dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats utefter en granskningsmall för att säkerställa god kvalitet till studien. Artiklarna sammanställdes och analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Två teman med tillhörande sex underteman identifierades i studiens resultat. Dessa teman var följande: Att vara i behov av stöd och Att leva ett förändrat liv. Slutsats: Livet med kronisk hjärtsvikt påverkar patienter på flera olika sätt och leder till konsekvenser som följd. Exempelvis minskad fysiska förmågor till följd av andfåddhet som symtom. Resultatet påvisar en variation av patienternas upplevelser där stöd, information och relation med närstående samt vården har en stor betydelse för deras sjukdomstillstånd. Därför är det viktigt att sjuksköterskor ge en personcentrerad vård genom att ta del av hjärtsviktspatienternas berättelser och anpassa vården utefter deras individuella behov för att kunna ge dem en god vårdande.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär förändringar i dagliga livet som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Genom personcentrerad vård och omvårdnad bör sjuksköterskans fokus ligga på att förstå personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt och därmed identifiera deras behov, främja hälsa, lindra lidande samt öka livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade i sju huvudkategorier: ‘Att uppleva fysiska begränsningar till följd av symtom’, ‘Att uppleva social isolering och ensamhet’, ‘Att uppleva emotionella reaktioner till följd av sjukdomen’, ‘Att känna sig som en börda och ha skuldkänslor’, ‘Att leva med informationsbrist om sjukdomen’, ‘Att känna att relationer har betydelse för känsla av trygghet och säkerhet’, ‘Att acceptera sjukdomen och utveckla nya strategier’. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt kan sjuksköterskan få förutsättningar att personcentrera vård och omvårdnad. Resultatet i studien ger en ökad förståelse för en sjuksköterska om hur personer med kronisk hjärtsvikt upplevde av att leva med sjukdomen.

Sammanfattning Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som drabbar många människor i Sverige och världen. Patientens livsvärld påverkas på grund av de anpassningar som patienterna behöver göra och de begränsningar sjukdomen för med sig. Sjuksköterskor har en viktig roll i behandlingen som består av både farmakologisk- och icke farmakologisk behandling som båda syftar till att lindra symtomen och bevara livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa vetenskapliga originalartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats med inspiration av Fribergs (2022b) analysmodell för integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman När livet förändras och När behovet av stöd ökar med sex tillhörande underteman beskrevs i studiens resultat. Där det första temat speglade hur patienterna hanterade de komplexa symtomen, den begränsade vardagen och egenvården samt att livet behövde anpassas till en ny tillvaro. Det andra temat fokuserade på hur patienterna upplevde stöd från anhöriga samt hur vården upplevdes vårdande men även ibland som icke-vårdande. Slutsats: Hjärtsviktspatienters livsvärld förändras relaterat till sjukdomsbilden och symtomen gör att patienternas vardag begränsas och de kan inte leva som de tidigare gjort. Anhöriga och vårdpersonal är viktiga delar i patienternas vardag och livsvärld. Sjuksköterskor behöver arbeta ur ett livsvärldsperspektiv för att ge patienterna möjligheten att vara delaktig i vårdandet. Att arbeta personcentrerat är viktigt för att skapa förutsättningar för att patienterna skall klara av vardagen med kronisk hjärtsvikt.