Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande tillstånd i hela världen. Sjuksköterskan har en betydande roll i att ge kunskap och att informera kring hur det är att leva med kronisk hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva dagligt liv för patienter med kronisk hjärtsvikt, utifrån ett patientperspektiv.    Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar har inkluderats. Studien baseras på induktiv ansats. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever en förändrad livssituation efter att de har fått diagnosen kronisk hjärtsvikt. Resultatet redovisas i kategorierna: Begränsningar i vardagen, Påverkan av omgivningen och Mötet med vården. Slutsats: Resultatet visar att personer som lever med hjärtsvikt genomgår fysiologiska förändringar, men även känslomässiga, sociala och andliga förändringar. För att möta dessa personer behöver sjuksköterskan ha kunskap i att identifiera individens behov och därefter utforma omvårdnaden utefter den unika individen. / Background: Chronic heart failure is an common disease worldwide. The nurse has a significant role in providing knowledge and information about how to live with chronic heart failure. Aim: To describe daily life for patients with chronic heart failure, from a patient perspective.   Method: A literature review where thirteen qualitative articles were included. The study is based on inductive approach. Results: People with heart failure experience a changed life situation after they have been diagnosed with chronic heart failure. The results are reported in categories: Limitations in everyday life, Influence of the environment and Health Care services. Conclusion: The result shows that people living with heart failure undergo physiological changes, but also emotional, social and spiritual. In order to meet these people, the nurse needs knowledge in identifying the needs of the individual in order to design nursing according to the unique individual.

Kronisk hjärtsvikt är en allvarlig hjärtsjukdom som drabbar fler och fler människor. De svåra symtom som uppstår vid kronisk hjärtsvikt gör att dessa patienter behöver stöd. Speciellt då många av dem får vård i hemsjukvård eller/och primärvård. Begreppet stöd har ingen klar definition i vården utan något som ofta uttrycks, förmodligen med olika innebörd. Tidigare forskning har visat att stöd fås genom relationen till andra betydelsefulla människor i ens närhet. Distriktsköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation vilket är viktigt för att patienten ska uppnå hälsa. Det finns därför ett behov av att få en samlad bild över det stöd som dessa patienter erfar av distriktssköterskor/sjuksköterskor (dsk/ssk).Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med kronisk hjärtsvikt erfar stöd av distriktsköterskor/sjuksköterskor. Litteraturstudien gjordes på åtta artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom hur stöd och icke-stöd erfors. Två teman, trygghet och otrygghet samt sex kategorier bildades. Stöd upplevdes när patienter fick information och kunskap om deras tillstånd, vilket kunde bidra till att de själva tog ansvar för livssituationen. Vidare upplevdes stöd då dsk/ssk upplevdes kompetenta, när patienterna kände att de blev omhändertagna på ett professionellt sätt, samt när dsk/ssk lät patienterna vara delaktiga och de blev behandlade som individer.Icke-stöd upplevdes då patienterna kände sig utanför, men även då de upplevde dsk/ssk som inkompetenta och att de måste övervaka sin egen vård då de inte litade på dsk/ssk. När dsk/ssk behandlade patienterna som ett objekt upplevdes vården som om den skedde helt på dsk/ssk villkor och patienterna beskrev då att det upplevdes som icke-stöd. Då tidigare studier har visat att begreppet stöd i vården inte är klarlagt är det viktigt att detta begrepp utreds. Det skulle vara värdefullt om fler kvalitativa studier gjordes för att ta reda på hur stöd upplevs. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en stor folksjukdom och idag en stor bidragande orsak till inläggningar på Sveriges sjukhus. Sjukdomen medför symtom av olika svårighetsgrader där de vanligaste symtomen är energilöshet, andfåddhet och trötthet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring personer med hjärtsvikt där personcentrerad vård eftersträvas för att bevara integritet och individuella behov. Det är vanligt förekommande att anhöriga har en vårdande roll till personerna med hjärtsvikt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i det dagliga livet. Metod: Beskrivande litteraturstudie som innefattade 13 artiklar av kvalitativ ansats framsökta i PubMed och CINAHL, databaser inom omvårdnadsforskning. Huvudresultat: Personer med hjärtsvikt upplevde begränsningar, både fysiskt och psykiskt i det dagliga livet orsakat av hjärtsviktssymtomen. Begränsningarna gjorde att vissa personer var i behov av hjälp dagligen. Många uppskattade det stöd de fick, medan en del upplevde det som en börda. Känslor som rädsla, oro och ångest var något som upplevdes i samband med hjärtsvikt och personernas framtid upplevdes av många som oförutsägbar. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplevde begränsningar i sitt dagliga liv. Begränsningarna medförde att många var i behov av hjälp dagligen och det inverkade på personernas privatliv. Både positiva och negativa känslor upplevdes i samband med sjukdomen. Det är betydelsefullt för sjuksköterskan att ta del av personernas upplevelser i det dagliga livet för deras omvårdnadsarbete av dessa personer. Genom att begripa, hantera och känna meningsfullhet kan det i situationen med hjärtsvikt bidra till större förståelse för sjukdomen och ökad livskvalitet. / Background: Chronic heart failure is a big scourge and are today a contributing factor to inlay at hospitals in Sweden. The disease causes symptoms of different degrees of difficulties, where the most common is lethargy, breathlessness and fatigue. Nurses have an important role with nursing people with heart failure where person-centered care is sought to preserve integrity and see to individual needs. It’s common that family members has a caring-role for persons with heart failure. Purpose: The aim of the literature study was to describe people's experience of living with chronic heart failure in daily life. Method: A descriptive literature study comprising 13 qualitative research articles who was gathered from PubMed and CINAHL, nursing databases. Main result: People with heart failure experienced limitations in daily life, both physical and psychological caused by chronic heart failure symptoms. These limitations meant that some people with heart failure were in need of daily support. Many appreciated the support they received while some experienced it a burden. Fear and anxiety were characterized in contribution to heart failure and people experienced the uncertainty about the future as unpredictable. Conclusion: Person’s with heart failure experienced limitations in their daily life. These limitations resulted in a need of support which affected their personal life. In conjunction with heart failure people experienced both negative and positive feelings towards the progress of the disease. It is of great importance for nurses to take part of how persons with heart failure experiences daily life in contribution to take care and nurse these people. A sense of comprehensibility and meaningfulness for the situation with heart failure could give a greater understanding for the disease and increasing quality of life.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning.</p> / <p> </p><p>The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning. / The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat: Personer med hjärtsvikt förstod inte alltid att de hade en kronisk sjukdom och att detta skulle påverka deras matintag för resten av livet. Att följa en saltfattigkost kunde ge svårigheter i det dagliga livet. Maten kunde väcka både positiva och negativa känslor. De kunde känna sig begränsade i sociala situationer t ex. vid högtider eller restaurangbesök, då maten de blev bjudna på oftast innehöll för mycket salt. De flesta patienterna utvecklade strategier för att lättare följa kostråden. Diskussion: Patienter och anhöriga har ett stort informationsbehov om sjukdomen och dess påverkan i det dagliga livet. De kan behöva stöd och uppmuntran från omgivningen för att genomföra livsstilsförändringarna. Det är viktigt att förstår sambandet mellan saltrik mat och ökade symtom. Personcentrerad vård kan minska vårdtiden och förbättra eller bevara patienternas vardagliga resurser jämfört med traditionell vård samt minska återinläggningarna. / Background: Heart failure is the leading cause of hospitalization of older people. Up to 50% of these patients are malnourished. This may be partly caused by the gastrointestinal symptoms caused by the disease, as early satiety, loss of appetite and nausea. Aim: From patient’s perspective highlight problems with food and dietary advice in chronic heart failure. Method: A literature review where ten qualitative or quantitative scientific papers were included.  Results: People with heart failure did not always understand that they had a chronic illness and that this would affect their food intake for the rest of their lives. To follow a low salt diet could cause difficulties in the daily life. The food could give both positive and negative emotions. They could feel limited at social occasions, feasts or when visiting restaurants, when the food they were invited to often included too much salt. Many patients developed strategies to follow the dietary recommendations more easily. Discussion: Patients and their relatives have a great need for information about the disease and the impact in daily life. They may need support and encouragement from the environment to implement lifestyle changes. It is important to understand the relationship between salty food and increased symtoms. Person-centred care could reduce the length of stay and maintain or improve the patient´s daily resources and reduce re-admission.

No description available.

Abstract   Chronic heart failure is a common disease in elderly, and is the most common reason for hospitalization in patients over 65 years of age. Research on the elderly and heart failure often focus on treatment strategies, less research is available on patients' own experiences of living with chronic heart failure. The purpose of this interview study, was to gain more knowledge about patients´ own experiences of living with chronic heart failure. Nine patients were interviewed and the text was transcribed verbatim and it was then analyzed with a phenomenological hermeneutical method. From the analysis, three main themes emerged. The analysis showed that all patients had lack of knowledge in terms of their disease, but also, knowledge about treatment and self-care was scarce. Living with chronic heart failure also affected the daily life negative in many ways. Isolation, difficulty to manage daily activities and, above all, lack of energy made the quality of life poor. All patients were dependent on help from relatives or outsiders in order to complete their daily lives. However, several informants could not see the need for more help from outside and relied entirely on the help and support from relatives. This leads to an unsustainable home situation with repeated admissions to hospital as a result. Conclusion: We nurses need to be better at helping patients to be more involved in their treatment and to take more responsibility for their own self-care. We should also involve and support family members and motivate the patient to accept professional help, and then we might reduce several readmissions and improve patients’ wellbeing.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 200 000 människor med hjärtsvikt. Det är en kronisk sjukdom där drabbade kan bli i stort behov av sjukvård. Sjukdomen är oförutsägbar, symptom kan komma plötsligt och leda till snabb försämring och plötslig död. Behandling av hjärtsvikt kan innebära stora livsstilsförändringar varpå det blir intressant att undersöka personers erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Attbelysa personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar framtagna med hjälp av systematiska sökningar i databaser. Inklusionskriterier för valda artiklar var: personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt samt att studierna skulle vara utförda i en svensk kontext och baseras på en kvalitativ metod. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av hjärtsvikt kategoriserades i tio subkategorier som vidare delades in i tre huvudkategorier: kroppens nya förutsättningar, delaktighetens betydelse, uppleva en existentiell förändring. Metoddiskussion: Strukturerades och diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussion: Följande aspekter valdes att belysas och diskuteras: meningen med livet, den sociala kontextens förändring samt att skapa ett patientdeltagande. Erfarenheterna av hjärtsvikt skiljde sig åt varpå personcentrerad vård blir av stor betydelse för att som sjuksköterska kunna bemöta de individuella behoven som uppstår. Deltagarna visade på e lösningsorienterad förmåga att anpassa sig efter kroppens nya förutsättningar vilket betonar betydelsen av patientdeltagande för att stärka personens egna potential och resurser.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området. / Background: Chronic heart failure is today a public health disorder that usually affects the older generation and it´s relatives, but also the community with high medical costs. Physical activity has been shown to have positive effects in people with heart failure regarding morbidity, quality of life and physical capacity. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether an improved quality of life could be achieved with self care focused on physical activity. Method: This was a literature study with 11 randomized controlled trials from the databases PubMed and Cinahl. Results: The result was presented on the basis of the two questions of the literature study, which concerned different training programs focusing on physical activity, self-care and quality of life in patients with chronic heart failure. The results showed that structured exercise programs gave increased physical performance in the intervention groups after the end of the programs. There was also a relationship between the improved physical performance and teaching, which meant support and education how patients could achieve better results during the training period. Through education, information and counseling, patients could improve their self-care management by gaining insight into their illness and thus identify early signs of impairment of the symptoms, which in turn resulted in a better quality of life after the end of the intervention. Through a group-based self-care program, which was based on the participants exchanging experiences and gaining knowledge about their illness from each other, better self-care was achieved, but not an increased quality of life. Conclusion: It appears that different types of structured exercise programs can increase the physical performance of patients with chronic heart failure. As the patient perform some kind of physical activity as a self-care method, it can result in improved physical performance and increased quality of life. However, which kind of physical activity is the most effective method couldn´t be determined and more extensive research is needed in the field.