Bakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas leva med symtom på hjärtsvikt. Risken för hjärtsvikt ökar med åldern och uppskattningsvis 10% av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsviktspatienter rapporterar att de har lägre livskvalitet och lider av psykiska besvär i högre utsträckning än de utan hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie på kvalitativ forskning med Polit och Becks niostegsmodell. 11 artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Sex huvudteman och sex subteman framkom: Uppfattning om livet – förändrad inställning till livet, begränsningar i livet; Förändrade relationer och livssituation – familj och vänner, livsvillkor; Känslomässiga förändringar – positiva känslor, negativa känslor; Upplevelsen av egenvård; Tankar om framtiden och Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar alla delar av livet både praktiskt och emotionellt. Deltagarnas sociala och ekonomiska status påverkades av sjukdomen. Många kände ångest och oro över sin sjukdom och upplevde behandlingen som påfrestande. De upplevde också begränsande fysiska symtom. Deltagarna lärde sig leva med sin sjukdom men det krävde god sjukvård. För att kunna genomföra egenvård behövdes ett bra samarbete med vårdpersonal. Ökad förståelse kan leda till effektivare interventioner och därmed förbättrad livssituation hos hjärtsviktspatienter och lägre samhällskostnader.Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, patientupplevelse, livssituation / Background: Approximately 200 000 people in Sweden have symptoms of heart failure. The risk of getting heart failure increases by aging and about 10% of the population over the age of 80 have heart failure. Patients with heart failure report lower quality of life and experience psychological difficulties.  Aim: To describe the experience of living with chronic heart failure. Method: Literature based review of qualitative research following Polit and Beck’s flow of tasks in a literature review. Eleven articles were included, and the quality was deemed as high or moderate.Results:  Six themes and six sub themes were found. Perception of life - adjusted attitude to life, limitations in life; Changes in relationships and situation in life - Family and friends, living conditions; Emotional changes - positive emotions, negative emotions; Experience of self-care; Thoughts regarding the future and Experiences from health care.  Conclusion: Heart failure affects all parts of life, both the practical and the emotional parts. The participant’s social and economic status were affected by the disease. Many experience anxiety and worry about their health and the treatment was stressful. They also experienced physical limitations. They learned how to live with their condition, but good health care was needed. Self-care required a good collaboration with healthcare professionals. Increased understanding for the patient experience can lead to better life situations and less economic burden.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom med stor dödlighet. Det är en komplex sjukdom när det gäller vård, egenvård och behandling. Omvårdnaden är viktig för att kunna stödja personer i deras egenvård. Syfte: Målet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: I denna litteraturöversikt söktes artiklar i databaserna Cinahl och Pubmed där 16 kvalitativa originalartiklar valdes ut. Resultat: I resultatet uppkom tre kategorier och två subkategorier. kunskap och information, livsstilsförändring och att känna stöd från familj och anhöriga. Under kategorin livsstilsförändring uppkom två subkategorier; svårigheter med livsstilsförändring och motivationer och anpassning av det nya livet. Egenvård kan vara svårt att utföra på grund av dålig ekonomi, brist på kunskap och motivation. Personer handskas med att försöka acceptera en ny livsstil. Diskussion: Personer med hjärtsvikt saknade information och hade en bristande kunskap när det kom till egenvård vilket ledde till att de kände sig inkapabla till att utföra egenvård. Det är av vikt att vårdpersonal stöttar, ger information på ett förståeligt sätt och även finnas tillgänglig för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Att belysa personer med kronisk hjärtsvikts upplevelse kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal. Ett stort behov av information och kunskap finns för personer med kronisk hjärtsvikt. Mer forskning kring detta område är av vikt för att kunna förbättra omvårdnaden och minska belastning i öppenvården och slutenvården. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom som har invalidiserande symtom vilket påverkar patientens mående och livssituation negativt. Hjärtsvikt definieras som en otillräcklig hjärtminutvolym eller förhöjda fyllnadstryck med bevarad hjärtminutvolym. Vid försämrad hjärtfunktion ökar symtom, återinläggningar och lidandet för individen och är förenat med hög mortalitet. Vanliga symtom på hjärtsvikt är dyspné, ortopné, benödem och trötthet. Andra symtom som också förekommer dock inte lika omnämnda är nedsatt aptit och viktnedgång, förvirring, depression, dålig sömn, yrsel och koncentrationssvårigheter. Målen vid hjärtsvikt är att lindra de symtom som förekommer, förbättra personens livskvalitet, förhindra progress, minska behovet av vård på sjukhus samt öka livsförlängden. Simdax®. är ett läkemedel med den aktiva substansen levosimendan som ges intravenöst under 24 timmar och stärker hjärtats pumpförmåga. Simdax® har visats ge förbättrad hemodynamik och stärker hjärtats ejektionsfraktion samt minskar mortaliteten vid akut hjärtsvikt jämfört med annan inotrop behandling. Dock skiljer rutiner och rekommendationer av användandet av denna medicin sig åt på klinikerna i Sverige och enligt Socialstyrelsen behövs mer forskningsunderlag för vidare riktlinjer.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever att behandlas regelbundet med Simdax®.  Metod: Vald metod innebar en kvalitativ, induktiv ansats. Information inhämtades via semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes på en klinik i södra Sverige.  Resultat: Alla forskningspersoner uttryckte en positiv effekt av att få regelbunden behandling med Simdax®. De beskrev lindring av symtom vilket gjorde att de mådde bättre både fysiskt och mentalt. Utöver symtomlindring upplevde forskningspersonerna att de inte längre hade behov av akuta återinläggningar i sjukvården till följd av försämring av sin hjärtsvikt vilket i sig var värdefullt för dem. De upplevda effekterna visade sig ha vidare positiv verkan att det ökade deras möjligheter att delta i aktiviteter som var betydelsefulla för dem. Forskningspersonerna upplevde även ett förbättrat humör som påverkade deras sociala situation positivt.  Slutsats: Regelbunden behandling med Simdax® upplevdes ge symtomlindring samt förbättring av fysisk och mental funktion. Således kunde detta vara en bra behandlingsregim för personer med hjärtsvikt i symtomlindrande syfte men även kunna minska risken för återinläggningar på grund av försämring.  Nyckelord: Simdax®, regelbunden, kronisk hjärtsvikt, upplevelse. / ABSTRACT  Background: Heart failure is a serious and progressive disease that has invalidating symptoms which adversely affects the patient's mood and life situation. Heart failure is defined as an insufficient cardiac output or elevated fill pressure with preserved cardiac output. In case of deterioration of cardiac function, symptoms, relapses and suffering to the individual increase and are associated with high mortality. Common symptoms of heart failure are dyspnea, orthopedics, oedema and fatigue. However, other symptoms that are not mentioned above are reduced appetite and weight loss, confusion, depression, poor sleep, dizziness and concentration difficulties. The goals of heart failure are to relieve the symptoms that occur, improve the quality of life, prevent progress, reduce the need for care in hospitals and prolong life. Simdax®. is a medicine with the active substance levosimendan given intravenously for 24 hours and strengthens the heart's pump capacity. Use of this has shown improved hemodynamics and strengthens the heart ejection fraction and reduces the mortality of acute heart failure compared with other inotropic treatment. However, routines and recommendations of the use of this medicine differ in the clinics in Sweden and, according to the National Board of Health, more research bases are needed for further guidelines.  Aim: The aim was to examine how patients with heart failure experience intermittent treatment with Simdax.  Method: Chosen method was qualitative, inductive approach through semi-structured interviews. Six interviews were conducted in southern part of Sweden.  Result: All interviewed expressed a positive effect of receiving regular treatment with Simdax®. They described relief of symptoms which made them feel better both physically and mentally. In addition to symptom relief, the participant felt that they no longer needed emergency reinstatement, which was valuable to them. The perceived effects also proved to have a positive effect that increased their ability to participate in activities that were important to them. They also experienced a better temper that had a positive effect om their social relations.  Conclusion: Regular treatment with Simdax® was found to provide symptom relief and improvements in physical and mental capacities. Thus, this could be a good treatment regimen for people with heart failure for symptomatic purposes but may also reduce the risk of rehospitalization due to deterioration.  Keywords: Simdax®, intermittent, chronic heart failure, experience.

Kronisk hjärtsvikt är en progressiv och allvarlig sjukdom och har symtom som påverkar personernas livskvalitet negativt. Försämring i hjärtsvikt medför en ökad mortalitet samt återinläggningar på sjukhus. De vanligaste symtomen som uppstår är bland annat dyspné, trötthet och ödem. Målet med hjärtsviktsbehandlingen är att lindra symtom, förbättra livskvalitet, förhindra progress, minska behovet av sjukhusvård, samt förlänga överlevnaden. Behandlingen av hjärtsvikt består av den icke farmakologiska behandlingen som syftar till egenvård samt den farmakologiska behandlingen. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att undervisa och stötta personen genom att hitta strategier för egenvård. När den medicinska grundbehandlingen för hjärtsvikt inte är tillräcklig kan behandling med Simdax® bli aktuell. Simdax® är ett läkemedel med den aktiva substansen levosimendan som vanligtvis ges som en infusion under 24 timmar och förbättrar hjärtats pumpförmåga. Behandling med Simdax® har visat sig minska symtom och mortalitet samt förbättrar hemodynamiken och stärker hjärtats ejektionsfraktion. Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever sin livskvalitet före och efter behandling med Simdax®. Som metod valdes en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes på tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas i sin helhet. Texten analyserades enligt en manifest innehållsanalys, då man ser till det som direkt uttrycks i transkriberingen. Meningsenheter arbetades fram som sedan kondenserades, kodades och sorterades in i fem subkategorier, deltagarnas definition av livskvalitet, längtan efter social samvaro, begränsningar i det dagliga livet, behandlingens betydelse och fysisk aktivitet och ork. Subkategorierna resulterade i två kategorier, upplevd livskvalitet före behandling och livskvalitetens betydelse efter behandling. De flesta deltagarna upplevde en positiv effekt av att få regelbundna behandlingar med Simdax®. Deltagarna uttryckte att behandlingen med Simdax® bidrog till återinläggningarna i sjukvården minskade vilket skapade en trygghet hos dem. Alla deltagare uttryckte att lindring av symtomen bidrog till att de mådde bättre fysiskt samt att de hade ork att utföra vardagsaktiviteter samt umgås med familj och vänner. Simdax® behandling som helhet upplevdes ha god effekt och bidrog till ökad livskvalitet. Regelbundna behandlingar med Simdax® upplevdes öka livskvaliteten med minskade symtom kortare sjukhusvistelser och förbättrad ork. Behandlingen av kronisk hjärtsvikt ska i första hand förbättra personens livskvalitet, i enlighet med vårt resultat skulle Simdax® behandling kunna ges till fler personer än vad som ges idag.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Chronic Heart Failure (CHF) is known to have a substantial impact on activities of daily living (ADL) and symptoms such as breathlessness and fatigue are characteristic. Despite this, research in occupational therapy concerning people with CHF is rare. The overall aim of this thesis was to increase the knowledge of ADL ability and fatigue among those with CHF, to describe experiences of limitations in occupational performance and the strategies that these elderly people use to manage their daily activities and also to describe a programme including energy conservation for clients with CHF in primary healthcare. Method Three groups of older people with a verified diagnosis of CHF and one group of occupational therapists (OTs), all recruited from primary healthcare, were analyzed. The ADL ability of 40 participants was described, with reference to dependence on others, perceived strain and quality of occupational performance. The association between ADL ability and the New York Heart Association Classification (NYHA), a functional classification for people with CHF, was analyzed. Fatigue and its association to ADL ability, use of assistive devices and community support were also analyzed. Ten respondents were then interviewed and asked to describe the strategies they used to manage ADL. The interview results were combined with the current body of research and CHF guidelines to form a base for the development of an intervention programme, including energy conservation, for people with CHF. The programme, based on the Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM), was used by OTs in primary healthcare, and the clients’ ADL, goal achievements and use of energy conservation strategies were described, as well as the five clients’ and two OTs’ experiences of the program. Results Most participants were independent in personal ADL activities (PADL). A majority was dependent in one or more instrumental ADL activities (IADL) and perceived strain when performing the activities independently. The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) showed a reduced quality of occupational performance compared with healthy people of the same age. Age had a significant impact on ADL performance. Despite this, participants in NYHA III/IV showed significantly increased effort (under motor cutoff) when performing ADL tasks compared with those in NYHA I/II. Fatigue was common and greater fatigue was associated significant with increased dependence and decreased quality of occupational performance, with the exception of shopping. Participants who used assistive devices and home care estimated higher physical fatigue, but no correlation was found with community mobility services. Comorbidities, which can affect occupational performance, were common in all the studies. The participants experiences of limitations in occupational performance and the strategies that they used to manage their daily activities were described as redefining an active life, aware of one’s impaired body and planning activities and balancing the degree of effort. During the interventions according to the programme the clients’ increased their participation and independence in daily activities, consciously gave up what were less meaningful activities for them and deteriorated because of the progression of the CHF. Most goals were achieved and many energy conservation strategies were used by the clients. The clients’ experiences were described as working in collaboration to manage daily activities and using professional support from OTs to enhance their activities. The OTs’ experiences of the programme were described as being supported with specific knowledge and a structured way of working and finding clinical benefits from working according to the program, but doubt the possibilitiy of using it, due to constraints in clinical practice. Discussion The participants' physical fatigue and breathlessness had a negative impact on their ADL-ability. Age affected ADL performance, but the impact of a more severe CHF remained adjusted for age. An ongoing process of occupational adaptation due to periodical physical decline and fluctuating day-to-day ability was described. Many of the strategies used by the participants to handle daily activities could be described as energy conservation strategies, an indication that occupational therapy interventions including energy conservation management would be beneficial for clients with CHF. Both the OTs and the clients described that the specialized programme provided structure for the OTs’ work, knowledge about CHF and about valuable energy conservation strategies. The programme seemed to support the OTs to work in a more comprehensive client-centered way. Conclusion The work with this thesis has increased the limited existing knowledge about elderly people with CHF and their ADL ability, fatigue and the adaptation of occupational performance that they use to manage their daily activities. The experiences indicated that a specialized programme including energy conservation for occupational therapy in primary healthcare seemed to support the OTs work in a more comprehensive client-centered way. The programme needs to be further evaluated.

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46). Resultatet visade att båda närstående grupperna använde mer optimistisk-, självtillit och konfrontativ stil. Närstående till patienter med stroke skattar sitt psykiska välbefinnande högre än närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt(p=0,024). Det framkom flera låga och moderata negativa statistiska signifikanta samband mellan hälsorelaterad livskvalitet och hanteringsförmåga. De psykiska skalorna (SF-36) hade fler statistiska samband med coping stilar(JCS) än de fysiska skalorna. Konklusionen visade att närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lägre på den psykiska välbefinnande än närstående till patienter med stroke.  Generellt var att lägre användning av copingstilar hade mer samband med högre skattad hälsorelaterad livskvalitet. / The aims of the study were to compare handling ability and health-related quality of life in next of kin to patients with chronic heart failure and stroke, as well as study correlations between handling ability and health-related quality of life. Method: A comparative and correlative design with quantitative approach was used. To measure handling ability and health-related quality Jalowiec Coping Scale (JCS) and Short Form-36 (SF-36) were used. The study group was next of kin to patients with chronic heart failure and stroke (n = 46). The results showed that both groups use most optimistic, self- reliant and confrontative coping styles. Next of kin to patients with stroke estimated mental health significantly higher than next of kin to patients with chronic heart failure (p = 0.024). There were several significant negative low-and moderate correlations between health-related quality of life and handling ability. In SF-36, the mental scales were more significantly associated with coping strategies (JCS) than the physical scales. Conclusions: Next of kin to patients with chronic heart failure rated health-related quality of life lower in the scale mental health than next of patients with stroke. Lower use of coping styles were more associated with higher health- related quality of life. / Att leva med långvarig ohälsa- hanteringsförmåga/resurser och upplevd livskvalitet

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom hos ca 64 miljoner individer världen över och antal drabbade beräknas stiga. Vid hjärtsvikt förekommer olika typer av svårigheter som kan vara fysiska, psykiska eller psykosociala och som kan påverka patientens vardag samt patientens välbefinnande trots symtomlindring. Syftet: Att beskriva patientens vardagliga fysiska och psykosociala svårigheter med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes av 18 vetenskapliga artiklar publicerade i Cinahl och Medline. Valda artiklar analyserades i fyra steg utifrån Friberg (2022). Resultat: I resultat framkom tre huvudkategorier med subkategorier. Fysiska svårigheter (andningssvårigheter, svårighet med kroppsförändring, läkemedelsbiverkningar). Psykisk press (utmanande påfrestningar, sömnlösa nätter). Sociala livet blir en kamp (isolering, anpassningssvårigheter till den nya livsstilen, begränsad autonomi, sjukdomsrelaterad familjebörda). Slutsats: Andningssvårigheter ledde till andra fysiska symtom som begränsade patienternas vardag. Anpassningssvårigheter till den nya livsstilen uppstod på grund av svårigheter att ändra gamla vanor, ofullständiga rekommendationer samt besvärliga mediciniska effekter. Patienterna upplevde behov av familjestöd på grund av förlorad autonomi och social roll. Familjestöd och personcentrerad omvårdnad visade sig nödvändiga för att bistå dessa patienter. / Title:  When the heart fails!Everyday challenges of patients with heart failure. A literature review with a qualitative approach. Background: Heart failure is a global health issue affecting approximately 64 million individuals worldwide, and the number of affected individuals is projected to increase. Heart failure presents various difficulties that can be physical, psychological, or psychosocial and impacting the patient's daily life and well-being despite symptom relief. Purpose: To describe the patient's daily physical and psychosocial challenges with heart failure. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted using 18 scientific articles published in Cinahl and Medline. The selected articles were analysed in four steps following Friberg (2022). Results: The literature review revealed three main categories with subcategories. Physical difficulties (breathing problems, difficulty with body changes, medication side effects). Psychological strain (challenging stressors, sleepless nights). Social life becomes a struggle (isolation, difficulties adapting to the new lifestyle, limited autonomy, illness-related family burden). Conclusion: Breathing difficulties led to other physical symptoms that limited patients' daily lives. Difficulties adapting to the new lifestyle arose due to difficulties in changing old habits, incomplete recommendations, and troublesome medical effects. Patients felt the need for family support due to lost autonomy and social roles. Family support and person-centered care proved necessary to assist these patients.