No description available.

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

Detta arbete består av två delar. En del som resulterat i sömnaden av tre västar samt en del som består av en skriven rapport. Syftet med arbetet har varit att genomföra och dokumentera hur jag utifrån kulturarv och slöjdtradition har inspirerats till produktutveckling av plagget väst och i en vidare förlängning hoppas kunna förmedla detta till slöjdstuderande.  Jag arbetade kvalitativt i nära kontakt med skisser, material, redskap och plagg under observation av mitt eget arbete. Under tiden fördes dagboksanteckningar utifrån rubrikerna inspiration, genomförande, erfarenheter av material och teknik samt reflektion. Litteratur har studerats om personer som arbetat på ett likartat sätt den dräkthistoriska utvecklingen av plagget väst och till viss del livstycke. I resultatet presenteras hur produktutvecklingen växt fram utifrån den första skissen till det färdiga slutresultatet. Resultatet visar att det går att beskriva hur den skapande processen gått till genom att noga dokumentera genom skisser och anteckningar. I mitt arbete kom jag fram till att det är betydlig enklare att fokusera på arbetet om man har sammanhängande tid och att motivationen försämrades när tiden var lösryckt. Resultat av de färdiga västarna visar att det går att förena nutida behov med tradition som inspiration. I diskussionen nämns hur viktigt det kan vara med att någon annan får insyn i den egna processen om det känns trögt samt vikten av att skissa mycket. Jag tycker även att man inom skolslöjden behöver fundera kring målet att arbeta utifrån  kulturarv och ställer frågan varför man sällan utgår från tradition gällande klädsömnad men däremot när det gäller produkter till hemmet. Som lärare bör du ha reflekterat kring begreppet.

Virserums möbelindustrimuseum är ett arbetslivsmuseum som representerar möbelindustrin i Virserum med omnejd. Det är en ideell förening som driver museet och det föreliggande arbetet undersöker hur föreningen förmedlar det materiella och immateriella kulturarvet. Jag har tagit utgångspunkt i möbelserien som kallas Äpplet för att avgränsa mina studier i hur förmedlingsprocessen ser ut. Syftet är att synliggöra en allmänt känd möbel som tidigt på 1900-talet fanns i många svenska hem som sedan har glömts bort. En diskursanalys tillämpas för att genom utsagor ta reda på vilken betydelse Äpplet har på museet. Utställningen, hemsidan och ett urval i arkivet analyseras genom ett perspektiv som belyser aktivering av kulturarv samt arbetet i dokumentering och förvaltning av arvet som finns i museets samling. Forskningen resulterade i att Äpplets funktion på museet är liten, likaså i historieskrivningen. Museet arbetar ständigt med utveckling men stöter på hinder som engagemang från ideella krafter. / Virserum's furniture industry museum is a working life museum that represents the furniture industry in Virserum and the surrounding area. It is a non-profit association that runs the museum and the present work examines how the association conveys the material and intangible cultural heritage. I have taken my starting point in the furniture series called the Apple to limit my studies in what the conveys process looks like. The purpose is to make visible a generally known piece of furniture that was found in many Swedish homes in the early 20th century and has since been forgotten. A discourse analysis is applied to find out through statements what significance the Apple has for the museum. The exhibition, the website and a selection in the archive are analyzed through a perspective that highlights the activation of cultural heritage as well as the work in documenting and managing the heritage that is in the museum's collection. The research resulted in the Apple's function at the museum being small, as well as in the writing of history. The museum is constantly working on development but encounters obstacles such as commitment from non-profit forces.

No description available.

Denna uppsats är en kulturanalys av den svenska fikakulturen. Fika är en social institution i Sverige som innebär att ta en paus från en aktivitet eller bara ta en paus i vardagen för att dricka en kopp kaffe eller annan dryck och äta något sött till i sällskap med vänner, familj, bekanta eller arbetskollegor. Jag undersöker med hjälp av intervjuer, frågeformulär, observationer och arkivmaterial varför en så vardaglig företeelse som fika skulle kunna nomineras som immateriellt kulturarv, hur en eventuell kulturarvsprocess skulle kunna se ut samt vad i fika som eventuellt kan vara immateriellt kulturarv. Jag har även undersökt vad fika innebär för människor och kaffets roll. Vad innebär det om man till exempel inte dricker kaffe men ändå fikar? Resultatet visar att fika, trots begreppets omgärdande normer och regler, kan omtolkas för att passa för stunden och för individen. Begreppet fika skulle kunna bli immateriellt kulturarv då det uppfyller de kriterier Unesco ställer. I fikats fall handlar det inte om att bevara eller trygga; det handlar snarare om att uppmärksamma och synliggöra.

<p>Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt.</p>

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats. Under det senaste de4cenniet har detta tillfredställande behov omvandlats till en upplevelsegenerator som är starkt bunden till historia, tradition och seder. Den har också uppnått status som en estetisk komponent som säljer en destination och som har förmågan att göra en plats synlig. Maten skapar rörlighet, identitet, äkthet och bidrar till en helhetsupplevelse. Födan har också förmågan att involvera alla sinnen och att bidra till både lokal och regional utveckling. Sveriges regering menar att matturism är värd att satsa på för att den står för cirka 15 % av den totala turismomsättningen. (Tillväxtverket, 2011) En ökad betydelse för mat inom turism skapar kombinationen mat och turism som är intressant och viktig. På ett seminarium om matupplevelsens stora betydelse för turism som ägde rum i Stockholm 2004 samlades landets ledande experter i måltidskulturen. Fil.dr. Susanna Heldt- Cassel förklarade under mötet att regional profilering av matkulturen kan utveckla turism och platsmarknadsföring. Hon poängterade att den lokala maten lyfts fram till en turistattraktion och kan bli en symbol för platsen. Var kan man hitta den specifika maten som bidrar till en plats särprägel? Många europeiska städer skryter med sina saluhallar i turistiska broschyrer som platser för gemensam kultur och identitet som lyfts upp genom matkultur och lokala produkter. Saluhallen är ett sekelskiftesfenomen som idag kopplas till upplevelse och bidrar till platsmarknadsföring och profileringen av en stad. Inne i saluhallar finns ett krav på äkthet, en förståelse för ursprunglighet av födan, inte bara biologiskt utan även kulturellt. Den lokala maten kan höja attraktionen hos en region eller destination och kan därmed skapa bättre affärer för turistentreprenörerna samt stärka turistföretagens utveckling och lönsamhet. Måltidsturism är enormt viktig för samhällets sociala och kulturella utveckling. Saluhallar är idag platser där det genuina tillsammans med tradition och kultur kopplas ihop med det moderna och nya influenser. Uppsatsens syfte är att undersöka konceptet saluhall i Stockholm med fokus på egenskaper som har betydelse för besöksnäringen. Detta syfte har lett fram till följande frågeställningar: Hur kopplas saluhallar till människors identitetsskapande? Vad skapar attraktion och upplevelse i saluhallen? Är saluhallen ett kulturarv och hur förhåller man sig i så fall till det? Hur arbetar saluhallarna för att utvecklas turistiskt?

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet. En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ”allt” kan ingå. Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten. För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse. En viss styrning från statligt, kulturpolitiskt håll sker i samband med att vissa projekt premieras med bidragspengar, något som i synnerhet mindre institutioner är i hög grad beroende av. Arkivrepresentanterna tycks använda kulturarvsbegreppet främst i kulturpolitiska sammanhang, presentationer och ABM-samarbeten och på ett ungefär lika svävande sätt som de statliga utredningarna. Till arkivvärlden har inte samma resurser som i museisammanhang avsatts för implementering av exempelvis genus- och mångfaldsperspektiv även om dessa skall beaktas enligt direktiven. Detta kan hänga ihop med institutionernas traditionellt olika funktioner men är även en tänkbar förklaring till arkivens svårigheter att tillgodogöra sig förändrade kulturpolitiska krav. De kulturpolitiska ambitionerna får ett visst avtryck i regleringsbrev och styrdokument, men ofta på ett så abstrakt och ickeoperationellt plan att det är svårt att tillämpa dem på den praktiska verksamheten.

No description available.