Abstrakt                                                                                              Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument. / Abstract                                                                                                The purpose of the study was to illustrate and compare the changes taking place in municipal music school activities when these were exposed to competition and financing via voucher systems. The investigation was limeted to Nacka and Österåker, the municipalities where the system has been used the longest. We examined, through interviews with city officials and music school managers – plus a questionnaire study among music masters – the factors that had led to changes in the activities and how people reacted to these changes, as well as how the various parties appraised the future of the music school. The results of the survey showed that the changes in the activities were due to the design of the voucher system and the municipality's control. Nacka and Österåker had created different voucher systems that led to different consequences for the activities. Österåker’s system was more generous to the customer than the Nacka system. Meanwhile Österåker chose to a greater extent to control the activities of the music school in order to achieve a certain degree of fairness between the parties. A positive result of the opening to competition was, according to the informants, that customers did not have to queue up for activities. On the other hand, the consequence of no queuing was that it has become harder for many teachers fill up their posts with pupils. The continuous process of recruiting new pupils and the feeling of responsibility for filling up their own posts caused stress among the teachers. On a competitive market, the need for marketing is increasing and we saw a risk that the breadth of musical instruments and genres will decrease if the customer does not receive sufficient information about the offerings of the local music school. The teachers and three out of four informants wished for the future that the local music school should have the mission to preserve the diversity and breadth regarding genres and musical instruments.

Föreliggande studies syfte är att få insikt i vad som påverkar elevers val av tvärflöjt och fortsatta spelande i musik- och kulturskolan.I bakgrundskapitlet presenteras forskning om musik- och kulturskolor samt tidigare forskning kring barn- och ungdomars instrumentval. Som teoretisk utgångspunkt användspositivism. Sammanlagt 97 respondenter i åldrarna 7–22 år genomförde en tvärsnittsdesignad webbenkät. Resultatet har analyserats med en univariat analys där en variabel studerats i taget. I resultatet framkommer det att de största påverkansfaktorerna till att elever valt att spela tvärflöjt är instrumentprovdagar och att känna någon som spelar tvärflöjt. Vidare visar resultatet att det eleverna önskar ha mer av i musik- och kulturskolan är att få möjlighet att spela med andra i band eller orkester. I diskussionen lyfts fem teman upp: genus och instrumentvalet, betydelse av sociala sammanhang, instrumentets egenskaper, förebilders påverkan och lärarens betydelse. / The purpose of the present study is to gain insight into what influencesstudents´ choice of flute and continued participation in Swedish community music schools. Research on community music schools as well as the factors influencinginstrument choice among children and youths are presented in the background section. Positivism was applied as a theoretical lens for the present study. A total of 97 participants ranging from 7 to 22 years of age, filled out a cross sectional websurvey. The result has been analyzed with a univariate analysis where one variable is studied at a time.The results revealed that instrument trial days and knowing someone who plays flute were the most important factors determining the student´ perference for flute playing. Furthermore, the results revealed that students requested more frequent oportunities to play with others in bands or orchestras. In the discussion, five themes are raised: gender and instrument selection, importance of social contexts, the characteristics of the instrument, the impact of role models and the importance of the teacher.

This essay is about the municipal music and culture schools’ teaching of students during their ordinary school day in elementary schools. There is a debate going on concerning if it is according to the law or not when students leave their class to get instrumental or song lessons. The music and culture schools has been teaching students in their ordinary schooldays since a long time in Sweden and my intention is to examine the attitudes for or against music teaching in ordinary schooldays. For this purpose, I choose to interview principals and teachers from elementary schools in different parts of Sweden. There are differences between the schools in my examination according to size and if they are situated in a city or in the countryside. Common to all the choosen schools is that they all have students leaving their scheduled school day for instrumental or song lessons. The result of this examine is not clear but shows differences between the schools concerning the principals’ and teachers’ attitudes for or against music lessons during the school day. A tendency I notice is that the principals and teachers in countryside schools are more positive than those in the city schools. The result does not show a generalized image of attitudes when my selection is too small but shows an image of each of the principals and teachers’ attitudes about music and culture school teaching. At the end I am discussing the uncertainty that is present in the schools about how to relate to culture schools’ teaching of students during their ordinary school day. From the government and the inspecting authority, the frames are conflicting with each other and causes this uncertainty in how to act. / Uppsatsen handlar om de kommunala musik- och kulturskolornas undervisning av elever under ordinarie skoldag i grundskolan. Skolinspektionen utfärdar ett vite om 500 000 kronor i juni 2019 gentemot Gislaveds kommun eftersom musikskolan där undervisar under skoltid. Elever som går ifrån ordinarie undervisning riskerar att inte nå målen i skolan menar Skolinspektionen och att sådan frånvaro strider mot skollagen. Musik- och kulturskolorna har under lång tid undervisat vissa elever under deras ordinarie skoldag och för att ta reda på attityderna för eller emot detta har jag valt att intervjua rektorer och lärare i grundskolan. Skolorna som blir föremål för mina intervjuer ligger i olika delar av landet och uppvisar skillnader i storlek och om de ligger i tätort eller på landsbygden. Alla skolorna har det gemensamt att de har elever som går till sin kulturskolelektion på skoltid. Syftet är att undersöka hur grundskolans rektorer och lärare ser på kulturskolornas närvaro under skoldagen, och om hur de ställer sig till att elever går till sina kulturskolelektioner under ordinarie skoltid. Resultatet av undersökningen är inte entydigt utan visar på en splittring mellan skolorna i hur rektorer och lärare ser på kulturskolornas undervisning under skoldagen. Tendensen är att man i glesbygdsskolor är mer positiv och i tätort mer negativ till kulturskoleundervisning på skoltid. Arbetet ger ingen generell bild av attityder eftersom urvalet är för litet men det ger en bild av de enskilda rektorernas och lärarnas attityder till kulturskoleundervisning på skoltid. I diskussionen diskuterar jag den osäkerhet som råder kring hur man i skolan kan förhålla sig till kulturskoleundervisning på skoltid. Ramarna för hur skolorna kan agera är motstridiga med regering och inspekterande myndighet som resonerar olika i frågan.

The aim of the study was to find out how working conditions in different music schools and schools of arts are, or has been, for teachers on oboe and bassoon, and how the conditions may affect the regrowth of these instruments. The interviews were performed with teachers on bassoon and oboe; two active teachers and one former teacher. Experience shows that it can be difficult to recruit these instruments to orchestra courses for young people. An assumption was made in the study that the conditions for these instruments in the schools of music and arts are not the best, which was indicative of the survey. The results of the study show that the interviewed teachers on these instruments struggle with a whole series of problems such as poor facilities, too short teaching time, few students that require many hourly based employments and many time consuming journeys. It also shows that adaption has occurred to different conditions on different schools where also the recruiting of students works differently. The problem can be traced to scarce financial resources, absence of a national structure for music development or principals with indifference, ignorance or lack of mandate from the politics to take responsibility for a good qualitative development that leads to diversity and a vibrant music scene. / Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.