Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman. Genom att applicera Bourdieus teorier på Harlequinromanhjältinnorna kan så uppsatsen diskuteras på mikro- och makronivå. På mikronivå redogör textanalysen för hjältinnans olika strategier. På makronivå handlar uppsatsen om att se just dessa strategier som en del i ett kultursociologiskt mönster och därmed diskuteras böckernas sociala konstruktion och funktion. Uppsatsen vill visa på att hjältinnan kan fungera som en metafor för ett reflexivt tänkande kring vår vardag och att hon därmed kan säga oss något om oss själva.

I have studied the Swedish artist formation ”1947 års män” with a sociological perspective based on the ideas of Pierre Bourdieu. I initially made a study of the group as a whole, and after that I chose to focus on the sculptors Liss Eriksson, Arne Jones and Knut-Erik Lindberg. I have examined why some of the artists in the formation became more successful than others. My results show that the ones who were versed in culture or came from an economically or intellectually stronger background also were considered to be the most pioneering artists. These artists also were the ones who became noticed by the art critics at their break-through exhibition in Stockholm in 1947. The art critics’ reviews likely had an impact on the future careers of the artists, as well as on the extent of which they came to be reminded today. / Jag har studerat konstnärsgruppen ”1947 års män” utifrån ett kultursociologiskt perspektiv. Jag gjorde först en studie av hela gruppen, för att sedan fokusera på gruppens skulptörer Liss Eriksson, Arne Jones och Knut-Erik Lindberg. Jag ville undersöka varför vissa av medlemmarna i gruppen blev framgångsrika konstnärer som än idag är ihågkomna, och varför andra inte blev det. Jag kom fram till att det var de konstnärer som hade goda sociala kontakter, var kulturellt och intellektuellt bevandrade eller kom från ekonomiskt starka hem som gjorde det som uppfattades som den mest banbrytande konsten och kom att av konstkritikerna tillskrivas som mest intressanta vid tiden för deras genombrottsutställning 1947. Denna reception lär sedan också ha påverkat även konstnärernas fortsatta karriärer i form av uppdrag, utställningar och inköp till viktiga konstsamlingar och kan även ha påverkat dagens beskrivning av vissa av konstnärerna i gruppen som mer framstående än andra.

BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp. / The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere. / Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har velat få svar på frågan om det finns ekonomiska argument för den enskilda individen att tillämpa byggnadsvård. Kan vi stödja byggnadsvården med ytterligare argument som gör att fler applicerar byggnadsvård i sitt sätt att tänka vid renovering har vi lyckats med att uppnå vår önskan med uppsatsen.Vi har använt oss av tre metoder för att få svar på vår frågeställning. Den första är en statistisk undersökning där vi har jämfört priser på hus som är bevarade med hus som renoverats till oigenkännlighet. Här har vi gjort en exteriör bedömning på hus i fyra olika städer i Sverige. Den andra undersökningen är en enkät som har skickats ut till en mängd olika mäklare runt om i landet där de fått dela med sig av sina erfarenheter. Är ett bevarat hus värt mer än ett som inte är bevarat?Vilka originaldetaljer är det som höjer priset mest? Kan det vara en investering att köpa ett bevarat hus? I den tredje och sista undersökningen har vi valt att jämföra två offerter från byggföretag. I den ena offerten presenteras kostnaden för att renovera ett tak med bevarande i åtanke, i den andra görs allt om med nya material och metoder. Vilken av dem är billigast och vilken står sig i längden?Resultatet från både den statistiska undersökningen och enkäten visade att ett bevarat hus både upplevs som mer attraktivt på marknaden men också statistiskt sett blir sålt till högre pris än de hus som inte har bevarats. Offertjämförelsen visade att det inte skiljer särskilt mycket i pris mellan de två renoveringsmetoderna. I sin helhet talar resultatet för att individen mycket väl kan tillämpa byggnadsvård ur en ekonomisk synvinkel. / The purpose of this paper was to investigate building conservation from an economic perspective. We wanted to answer the question whether or not there are economic arguments for individuals to apply building conservation. If we can support building care with additional arguments that will allow more people to apply building conservation in their way of thinking in terms of renovation, we have managed to achieve our goal of this paper.We have used three methods to get the answers to our research question. The first is a statistical study where we have compared prices on houses that are kept in original with the house being renovated beyond recognition. We have performed an exterior assessment of houses in four different cities in Sweden. The second method is a survey that was sent out a variety of real estate brokers around the country where they would share their experiences. Is a preserved house worth more than a non-preserved house? Which original detail raises the price the most? Could it be an investment to buy a preserved house? In the third and final study, we have chosen to compare two quotes from construction companies. One of the quotations presented the cost to renovate with conservation in mind, while the second is about the new materials and methods. Which one is the cheapest and which stands in the long run?The results from both the statistical analysis and the survey showed that a preserved house is perceived as more attractive on the market and also that it is, statistically, sold at a higher price than the houses that have not been preserved. The quote comparison showed that it does not differentiate much in price between the two renovation methods. As a whole, the results show that the individual may well apply building conservation from an economic standpoint.