The business environment has during the last decades gone through major dramatic changes. Rapid and radical technological development and continuous change in both business practices and behaviours of the population, to name a few, have complicated and put pressure on organizations’ new product development (NPD) processes. Having an effective and efficient NPD process while succeeding in innovation in today’s business environment is a big challenge. Organizations face multiple organizational and process type barriers to innovation and have difficulties in finding suitable successful and efficient tools and methods. The overall purpose of this paper is to investigate how organizations dealing with product development can increase their innovation and efficiency performance, i.e. organizational performance, with the use of Visual management (VM). The aim of VM is to improve organizational performance by connecting and aligning organizational vision, core values, norms, and goals with other management systems, work processes and workplace elements. The individual elements of VM can affect how encouraged the employees are to perform in the workplace, hence having an effect on organizational performance. However, there are still many questions to be answered and new knowledge to be gained regarding how to best utilize VM, such as the understanding of what factors mediate the impact VM has on performance. The overall purpose is further concretized in a research model with five related hypotheses. A hypothesis-testing is performed in a comparative study with four large organizations. The empirical data is primarily collected through surveys with employees utilizing VM, with a total of 144 respondents. In addition, semi-structured interviews are performed with each department utilizing the visual tool; the interviewees being knowledgeable in the design and process of utilized VM. VM appears to have a substantial effect on innovation and efficiency performance. However, it has no direct effect, rather it exhibits indirect effects. VM’s positive effect on efficiency IV performance is mediated by efficient behaviour, and VM’s positive effect on innovation performance is mediated by an increased cognitive ability. This paper contributes to the understanding of VM’s impact on organizational performance. By statistical analysis it highlights previous research stating that managerial tools and processes indirectly has an effect on organizational outcomes. Proposed framework is a beginning of visualizing the complex relationship existing between VM and organizational performance in a product development setting. Practical implications are that depending on desired outcome in the use of VM, the framework can act as a guidance in the procedure of VM meetings, by highlighting certain activities. For managerial, it highlights that the goal should not be to develop the most advanced or novel visual tool; rather focus on improving the employee’s cognitive ability and efficient behaviour. / Bolag har under de senaste decennierna upplevt stora förändringar. Snabb och radikal teknologisk utveckling och ständig förändring av både affärsmodeller och konsumtionsvanor, för att nämna några få, har gjort det komplicerat och lagt press på organisationers produktutvecklingsprocesser. Att ha en effektiv produktutvecklingsprocess och samtidigt lyckas innovera i dagens konkurrenskraft har visat sig vara en svår uppgift. Företag står inför flera utmaningar gällande innovation och affärsprocesser för innovation och har svårigheter att hitta lämpliga och effektiva verktyg och metoder. Det övergripandet syftet med detta arbete är att undersöka hur organisationer som jobbar med produktutveckling kan öka sin innovations- och effektivitetsförmåga genom att använda visuell projektledning. Syftet med visuell projektledning är att förbättra en organisationers förmåga att vara innovativa och effektiva genom att sammanfläta vision, värderingar, normer och mål med andra ledningssystem, arbetsprocesser och arbetsmoment. Anställda kan påverkas av visuell projektledning till den mån att organisationens prestation i helhet påverkas. Det finns fortfarande många frågor att besvara och ny kunskap att hämta om hur visuell projektledning nyttjas på bästa sätt. Till exempel förståelsen för vilka andra faktorer som kan mediera effekten visuell projektledning har på organisatorisk prestation. Det övergripande syftet av detta arbete konkretiseras i en forskningsmodell med fem tillhörande hypoteser. Hypotes-testning utförs i en jämförelsestudie med fyra stora organisationer. Empiriska data samlas främst genom enkäter med anställda som nyttjar visuell projektledning, där totalt 144 anställda svarande. Dessutom genomförs semistrukturerade intervjuer med personer kunnig i designen och processen av det använda visuella projektledningsverktyget. Studien visade att visuell projektledning inte har någon direkt effekt på innovation och effektivitet, utan snarare en indirekt effekt. Visuell projektlednings positiva effekt på effektivitet medieras av II effektivt beteende och den positiva effekten på innovation medieras av en ökad kognitiv förmåga hos de anställda. Detta arbete bidrar till förståelsen av hur visuell projektledning påverkar organisatorisk prestation. Genom statistiska analyser belyses tidigare forskning som visat på att ledningsverktyg och processer som bäst indirekt har en påverkan på organisatorisk prestation. Ett förslag till ramverk presenteras som en början på ett försök att visualisera det komplexa sambandet som finns mellan visuell projektledning och organisatorisk prestation. Praktiska implikationer är att ramverket kan användas som ett guidande verktyg för designande av proceduren för visuell projektledning genom att lyfta speciellt aktuella aktiviteter. För chefer betonas det att målet inte bör vara att utveckla det mest avancerade eller nya visuella verktyget; snarare fokusera på att förbättra de anställdas kognitiva förmåga och främja effektivt beteende.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan relateras till arbetstagarnas hälsa och bidrar till hög personalomsättning och ökade kostnader. Samtidigt är kunskapsdelning en betydande resurs för organisationers förmåga att ta vara på kunskap, främja medarbetarnas välmående samt behålla sin personal. Det saknas konsensus i tidigare forskning på hur stress och kunskapsdelning samverkar samt hur tjänstemän respektive arbetare modererar detta samband. Denna studie syftar därav till att undersöka sambandet mellan stress och kunskapsdelning på arbetsplatsen samt om sambandet modereras av kategorierna white och blue collar.  Metod: Studiens data insamlades via en digital enkät bestående av 14 items som mäter stress (PSS-14) samt 11 items som mäter kunskapsdelning baserat på instrument utvecklat av Xiao m.fl. (2017), Wang m.fl. (2017) och Wang och Kwek (2018). Totalt var det 138 respondenter som hade svarat på samtliga frågor (inklusive kontrollvariabler). Multipel regressionsanalys med 5000 bootstraps iterationer användes för att studera korrelationen mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Det utfördes en analys av eventuell modererande effekt av arbetskategori på sambandet mellan stress och kunskapsdelning med hjälp av PROCESS-procedur för SPSS version 4.2 beta.  Resultat: Studiens resultat visar ett signifikant negativt samband mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning i arbetslivet på Beta = -.30 även efter kontroll för bakgrundsvariablerna sysselsättningsgrad, allmän hälsa och sömn. Ingen modererande effekt av arbetskategorierna white/blue collar kunde påvisas.  Slutsats: Resultatet ger insikt i sambandet mellan arbetsrelaterad stress och kunskapsdelning. Resultaten indikerar att en minskning av arbetsrelaterad stress kan främja kunskapsdelning och öka organisationernas förmåga att behålla anställda. Därmed kan kostnader för personalomsättning, rekrytering och frånvaro även minskas. / Background: Work-related stress can be linked to employees' health and contributes to high staff turnover and increased costs. At the same time, knowledge sharing is a significant resource for organizations' ability to leverage knowledge, promote employee well-being, and retain their employees. There is no consensus in previous research on how stress and knowledge sharing interact, as well as how white collar and blue-collar workers moderate this relationship. Therefore, this study aims to investigate the relationship between stress and knowledge sharing in the workplace, and whether the relationship is moderated by the categories of white and blue-collar workers. Method: The study's data was collected via a digital survey consisting of 14 items measuring stress (PSS-14) and 11 items measuring knowledge sharing based on instruments developed by Xiao et.al. (2017), Wang et.al. (2017) and Wang and Kwek (2018). In total, there were 138 respondents who had answered all questions (including control variables). Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation between work-related stress and knowledge sharing. An analysis of the potential moderating effect of occupational category on the relationship between stress and knowledge sharing was also conducted using the PROCESS procedure for SPSS version 4.2 beta. Results: The study's results show a significant negative correlation between stress and knowledge sharing in the workplace at Beta= -.30 even after controlling for the background variables employment rate, general health, and sleep. No moderating effect of the white/blue collar work categories could be found. Conclusion: The results provide insight into the relationship between work-related stress and knowledge sharing. The results indicate that reducing work-related stress can promote knowledge sharing and increase the organization's ability to retain employees. Thus, costs for staff turnover, recruitment, and absenteeism can also be reduced.

This study has been conducted with Sirius International as a case company. The investigation has revolved around the weaknesses Sirius, along with the authors, have identified concerning the international collaboration and communication. It was later shown that these problems were based on a low sense of unity in the organization as a result of the lack of knowledge sharing, knowledge management, and spread of organization related information. It was decided to evaluate whether a corporate social network (CSN) could assist in these problems and if so, decide what system would be the most appropriate in regards to the internal needs and requirements at Sirius. The major challenges brought on with an implementation of a CSN, and how to face these, were investigated as a part of the evaluation whether a CSN would be appropriate for Sirius or not. The study showed that a CSN was an appropriate choice for Sirius in order to improve the international communication, collaboration, and unity. The most suitable choice was determined to be Yammer, as it best suited the internal requirements and needs. Along with these results, the largest challenge with an implementation and future use of the system was user acceptance and overall usage of the system. If the CSN is not used, none of the visions, goals, or purposes will be fulfilled. / Denna studie har gjorts med Sirius International som case-företag. Undersökningen har kretsat kring svagheterna som Sirius, tillsammans med författarna har identifierat kring det internationella samarbetet och kommunikationen. Det visade sig senare att dessa problem var grundade i en låg känsla av samhörighet i organisationen och att detta var ett resultat av den låga nivån av kunskapsspridning, kunskapshantering och spridning av organisationsrelaterad information. Beslutet togs att undersöka huruvida ett företags-baserat socialt nätverk kunde hjälpa vid dessa problem och, om fallet var sådant, komma fram till vilket socialt nätverk som skulle vara mest lämpat vid avseende på de interna behoven och kraven från Sirius. Vid undersökningen om huruvida ett socialt nätverk var lämpligt för Sirius gjordes också en undersökning för att identifiera de största utmaningarna med en implementation av ett socialt nätverk och hur dessa skall bemötas och övervinnas. Studien visade att ett företagsbaserat socialt nätverk var ett lämpligt val för att överkomma problemen i Sirius och förbättra den internationella kommunikationen, samarbetet och samhörigheten. Det lämpligaste sociala nätverket för Sirius blev Yammer som bäst täckte de interna behoven och kraven hos Sirius. Tillsammans med dessa resultat visade undersökningen att den största utmaningen med en implementation och framtida nyttjande av systemet var användaracceptans och generell användning av systemet. Om ett socialt nätverk inte används så kan inga av visionerna, målen eller syftena med systemet infrias.