Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften. Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda. Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem. Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna. / It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force. This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed. The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed. The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.

Syfte: Branschen tampas fortfarande med kvalitetsbrister och har därför börjat uppmärksamma de fördelar som följer med industriellt byggande och standardiserade arbetsprocesser. Med industriella arbetsprocesser kan företagen ge frihet till arbetare att få ansvara för de arbetsprocesser som de medverkar i, och således bidra till att de förbättrar lösningar och standardiseringar. Ett koncept som lämpar sig väldigt väl för detta är The Toyota Production system (TPS), också kallat Lean production. År 2016 utfördes en samling fallstudier bland Lean-arbetande byggföretag där de visade att kvalitet och strävan efter standardiserade arbetsprocesser var högt prioriterat. Lean production och dess processer i företag omfattar informations – och kunskapsöverföringar och kan vara svårt att tillämpa. Därför motiveras vidare forskning på tillämpbarheten av principerna och dess verktyg i byggföretag. Studiens mål är att analysera hur företag inom prefabindustrin som arbetar med Lean kan utveckla sitt förbättringsarbete i produktionsprocessen. Metod: Rapporten är en kvalitativ fallstudie utförd på Ulricehamns Betong AB. Studiens datainsamlingsmetoder har varit litteraturstudier, deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser. Resultat: Utifrån studiens analys kunde vissa problem i förbättringsarbetet identifieras, samt leda till en analys över hur det förbättras och göras mer kunskapsdelande. Det framkom att inställningen till förbättringsarbete varierade stort bland medarbetarna. En gemensam syn på förbättringsarbetets betydelse krävs för fortsatt utveckling, något som kan uppmuntras från organisationens håll tydligare. Genom rollen som handledare kan företag säkra att det arbetas efter standardiserade arbetssätt. Konsekvenser: Avgörande för ett kunskapsdelande och utvecklande förbättringsarbete är att alla medarbetare är motiverade till att bidra till en förbättring. För att motivera medarbetarna bör statusen på individuell kunskap följt av inställning till kunskapsdelande att höjas. Medarbetare ska ha tillgång till kontinuerliga förbättringsmöten eller andra forum där de kan utbyta erfarenheter och idéer. Begränsningar: Fallstudien har genomförts på ett företag som använder sig av Lean-konceptet. Studien begränsas till att endast behandla förbättringsarbete i produktionen av prefabricerade betongelement.  Studien redogör alltså inte för hur andra prefab-företags förbättringsprocesser ser ut i produktionen. / Purpose: The industry is still struggling with reoccurring deficits regarding quality and has therefore began to pay attention what benefits that comes with an industrial building process. With industrial building processes the companies using it can let the workers be in charge of their work processes that they find themselves in and thus help to improve and standardise them. A concept that fits these conditions very well is The Toyota production system (TPS), also known as Lean production. In the year 2016 several studies were made that showed that among Lean working construction companies it was the reach for higher quality and standardised working processes that was prioritized. Lean production and its processes contains a lot of information- and knowledge transfers and may be hard to practice in a company. Therefore further studies on how to implement these principles and tools properly are recommended. The aim with this study is to analyse how companies in the precast industry who works with Lean can evolve their continuous improvement process in the production process.   Method: This report is a qualitative case study accomplished at Ulricehamns Betong AB. The chosen methods on how to collect data are literature studies, participating observations, semi-structured interviews and document analysis. Findings: From the analysis of this study some problems in the improvement process could be identified, but also how they could be improved and how they could be more knowledge sharing. It was shown that the will to participate in the improvement process did varied a lot among the co-workers. A common attitude for the importance of the improvement process is needed for the continuous development, something that can be more encouraged by the organisation. Through the implementation of a mentor the company can ensure that the production process is more standardised. Implications: The number one thing that is most important for an evolving and knowledge sharing improvement process is that the co-workers stay motivated to participate. To motivate them, the status of individual knowledge should be raised and heard. Furthermore they should have access to continuous improvement meetings or other forums where they can exchange experiences and ideas. Limitations: The case study has been accomplished at a company that are using the Lean concept. The study limits to only study the improvement process in the production process of precast concrete elements. Furthermore the study is focused on how one specific company uses their improvement process and not how other companies uses theirs.

This Master thesis in Science of Engineering and of Education at KTH (Royal Institute of Technology) in Stockholm is conducted on the basis of a Minor Field Study financed by the Swedish International Development Agency, SIDA. The thesis aims to describe and analyze the process of learning and the knowledge exchange that occurs in a technical assistance project. The studied project is a water supply project in Syrdarya region in Uzbekistan. In every project of this kind, as well as projects of domestic character, the concept of knowledge sharing and management is essential for the success of the project. In the case of technical assistance projects and human aid projects, there is a discussion whether the projects help developing the country or if they rather make the countries weaker as regards to their own abilities. This study analyzes the transposition of learning and management of knowledge components incorporated in the goals of the World Bank and the interaction between international consultants and local engineers. Previous research has highlighted the importance of this interaction and of the informal roles taken by participants. The result of this study concurs this and indicates proof of a reality with high proficiency of, and conversance with, technical skills and theories. However, the result also indicates a lack of awareness of knowledge sharing and the question of how it could be integrated within the project on a daily work basis. The conclusion is that the “signal”, that is, the goals and visions of the World Bank concerning knowledge transfer, is successfully received and transposed at project design level as well as successfully received at local level. However, responsibility and active measures for final implementation almost solely depend on the will and engagement of each individual consultant. Eventually, the study underlines the importance of a project community of practice and of tacit knowledge. Because of the difficulties regarding conscious, continuous learning and management of knowledge when executing technical assistance projects there is a need for further research on the implementation of sustainable knowledge sharing, focusing on the incentives’ of the international engineers working in development projects and on the process of recruitment. Universities of technology have an important role to play when preparing engineers working with development projects. Keywords: Knowledge sharing, community of practice, technical assistance project, water supply project, sustainable development, sustainable learning. / Som grund för denna masteruppsats inom civilingenjör- och lärarprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm ligger en SIDA-finansierad Minor Field Study. Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera processen av lärande och kunskapsutbyte inom ett tekniskt utvecklingsprojekt. Projektet som studerats är ett vattenförsörjningsprojekt i Syrdaryaregionen i Uzbekistan. Begreppen kunskapsdelning och kunskapshantering är väsentliga för den slutliga framgången hos varje projekt av detta slag och även i inhemska projekt. När det gäller tekniska utvecklingsprojekt och biståndsprojekt finns en diskussion gällande huruvida projekten hjälper landet ifråga eller om de snarare försvagar landet och dess egna resurser. Studien analyserar hur Världsbankens mål kring lärande och kunskapshantering överförs till internationella konsulter och lokala ingenjörer och hur samspelet mellan dessa ser ut. Tidigare forskning har pekat på betydelsen av detta samspel och på de informella roller som deltagarna tar på sig. Resultaten från denna studie understöder dessa slutsatser. Studien visar också på en teknisk verklighet som utmärks av yrkesskicklighet och förtrogenhet med tekniska teorier. Emellertid tyder resultaten även på att det finns en bristande medvetenhet kring kunskapsspridningen och kring hur denna skulle kunna integreras på daglig basis i projektet. Slutsatsen i uppsatsen är att ”signalen”, d.v.s. Världsbankens mål och visioner om kunskapsförmedling, överförs framgångsrikt till den nivå där projektet utformas konkret och även framgångsrikt förs över till den lokala nivå där projektet ska genomföras. Ansvaret och åtgärderna för det slutliga genomförandet är dock helt och hållet avhängigt den enskilde konsultens vilja och engagemang. I studien understryks slutligen vikten av en egen professionell arbetsgemenskap inom projektet och betydelsen av att ”se” även tyst kunskap. Svårigheterna kring medvetet och kontinuerligt lärande och kunskapshantering i samband med genomförandet av tekniska utvecklingsprojekt medför att ett behov av fortsatt forskning uppstår rörande hur en hållbar kunskapsspridning kan förverkligas, detta med fokus på de internationella ingenjörernas drivkrafter i utvecklingsprojekt och på rekryteringsprocessen. Tekniska universitet och högskolor har en viktig roll att spela i formandet av de ingenjörer som ska arbeta med utvecklingsprojekt.

In this master's thesis, we investigate the meaning and significance of professional networking to Swedish librarians in their everyday professional practices. In addition, we explore the relationship between librarians' networking needs and the needs or expectations presented by their institutional context (i.e. the workings of their specific library organization or, more broadly, the library sector and work life). The study consisted of 1) a pre-study through an online survey directed to librarians at seven public libraries and four research libraries in Sweden 2) qualitative interviews with 21 public and research librarians recruited through the pre-study survey and 3) an additional interview with the chair of the Swedish national library association (Svensk Biblioteksförening). Overall, participants in the study rated the importance of their professional networks highly. When asked the significance of professional networks to everyday professional practice, the responses given by the interviewed librarians favored explanations in terms of 1) knowledge provision and learning, 2) interlinkage of library organizations with the goal of raising the standards of library service and 3) as a means of providing both professional and organisational support. Many of the study's participants also reported an expectation that they should network, citing either a direct expectation from library management or general trends in contemporary Swedish work life. Librarians' professional networking needs were related by respondents to characteristics of their institutional context, where some librarians pointed to factors such as sparse staffing or budget constraints as creating a need for professional support networks. This is a two years master's thesis in Library and information science.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.

Användningen av sociala medier i organisationer har ökat och bland annat kan det unika verktyget användas för att supporta kunskapsdelning mellan individer inom och bortanför organisationens gränser. En förståelse av individens upplevelse av sociala medier är kritiskt för såväl informatikforskningen samt för organisationer som kan dra lärdom av det vid införande av sociala medier i verksamheten. Därför är studiens syfte att beskriva och söka förståelse för vad individer i en organisation uppfattar att sociala medier kan bidra med till deras kunskapsdelning och utöka kunskapsområdet för hur teknik uppfattas ur ett affordance-perspektiv. Syftet besvaras genom en fallstudie och sju kvalitativa forskningsintervjuer. Det transkriberade materialet har hanterats individuellt och tolkats utifrån tidigare forskning samt analyserats utifrån den teoretiska modell som studien tar fram. Resultatet visar att kontexten har mångfaldig inverkan på hur individen uppfattar sociala medier och hur artefakten kan användas. Kunskapsdelning på sociala medier kan öka möjligheten till att identifiera expertis, skapa en kunskapskarta och bredda sitt sociala nätverk men leda till för mycket information och en kritisk syn på innehållet. Studien stödjer den forskning som visar på att explicit kunskap kan spridas på sociala medier och framför allt genom att den kombineras med annan explicit kunskap. / The use of social media in organizations has increased and among other things the unique tool can be used to support knowledge sharing between individuals within and beyond organization boundaries. An understanding of the individual's experience of social media is critical for both informatics research and organizations that can learn from it when introducing social media in businesses. Therefore, the purpose of this study is to describe and seek understanding of what individuals in an organization perceive that social media can contribute to their knowledge sharing and expand the research area for how technology is perceived from an affordance perspective. The purpose is achieved by a case study and seven qualitative research interviews. The transcribed material has been processed individually and interpreted in accordance with previous research and analyzed on the basis of the theoretical model that this study elaborated. The results show that context has multiple impacts on how an individual perceives social media and its area of use. Knowledge sharing on social media can increase the opportunity to identify expertise, create a knowledge map and broaden one's social network, but can also produce too much information and a judgemental view of the content. The study supports previous research that shows that explicit knowledge can be shared on social media foremost by combining it with other’s explicit knowledge.

Sammanfattning Mobilitetsplaneringen har växt fram från globala trender som stärks av urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och nya mobilitetsbehov. Mobilitetsplaneringen framför nya krav gällande sociala, ekonomiska och hållbara aspekter och är i behov av nya mobilitetslösningar. Bäst praktik, används inom internationella och nationella nätverk, för att dela nya lösningar, processer och innovationer. En mobilitetslösning som delas genom kunskapsdelningsmetoden bäst praktik, är det nya fenomenet mobilitetshus. Idag saknas en gemensam definition av mobilitetshus, vilket skapar oklarhet för mobilitetsplaneringen. Syftet med studien är att undersöka fenomenet mobilitetshus; dels vilken funktion ett mobilitetshus är tänkt att fylla och vilka transportbehov det är tänkt att adressera och dels att undersöka planeringen av bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studien undersöker exempel på befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige. Studiens valda metoder grundas av befintlig teori och metodologi gällande bäst praktik. Kunskapsdelningen av bäst praktik kommer att förstås som en diskursiv process. Metoderna har ett förhållningssätt till befintlig data som innefattar Sveriges planering av det nya fenomenet mobilitetshus. Genom dokumentstudie, litteraturstudie och platsbesök, samlas en omfattande data för bäst praktik angående mobilitetshus i Sverige. Studiens resultat för de empiriska frågeställningarna delger att det finns en otydlighet av mobilitetshus definition och innehåll. Studien konstaterar att det saknas uppföljningsdokument, som redogör mobilitetshusens inverkan, resultat och funktion i staden. Studien rekommenderar att planeringen med bäst praktik angående mobilitetshus skulle kunna underlättas, genom att skapagemensamma förståelser av vad för “problem” mobilitetshus ska förväntas lösa i staden. I studien framkommer även att bäst praktik som kunskapsdelningsmetod, bidrar till en läroprocess. Lärprocessen tydliggörs vid undersökningen av befintliga och planerade mobilitetshus i Sverige.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

Several studies have been conducted regarding the importance of knowledge managementwithin an organization. Furthermore, due to the successful outcome of the implementation ofagile project management approaches within the IT-sector, they have been implemented inother sectors as well. The purpose of this master thesis is to examine how agile projectmanagement influences knowledge sharing within a project team in an engineeringconsultancy firm.The study was conducted through a qualitative approach at a Swedish engineeringconsultancy firm. Data was gathered from observations of project meetings and interviewswith consultants involved in projects that have implemented agile methods. Moreover,interviews were conducted with external experts with expertise in agile project managementin order to obtain additional perspective. Semi-structured interviews were conducted withmodified questions for consultants and agile experts. Thereafter, the empirical findings wereinterpreted by the theoretical concepts in order to sum up the report with conclusions.Firstly, the study confirmed that the implemented agile methods influence explicit knowledgesharing whereas the tacit knowledge sharing is not enabled sufficiently within a project team.Secondly, it could be concluded that the implemented agile methods influence projecttransparency, team-collaboration and communication. This positive influence enablesknowledge sharing within a project team. Lastly, the conducted research concluded that agilemethods influence consultants to share knowledge due to the nature of required inputs inthese methods. Since tacit and explicit knowledge sharing and its documentation is equallyimportant for the success of a project and the consultancy company subsequently, thisresearch has concluded that a hybrid of traditional management approaches and agile methodsis essential to share and document both types of knowledge for alike consultancy firms.Consequently, the research findings resulted in recommendations which aim to improve theprocess of creating and implementing a hybrid of management approaches. / Flera studier har genomförts avseende betydelsen av kunskapshantering inom en organisation.Som en följd av flera framgångsrika resultat av implementerade metoder inom agilaprojektledning inom IT-sektorn har dessa metoder även börjat implementeras i andra sektorerSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur agil projektledning påverkarkunskapsdelning i ett projektteam i ett tekniskt konsultföretag.Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt vid ett tekniskt konsultföretag iSverige. Data samlades genom observationer av projektmöten och intervjuer med konsultersom deltar i projekt där agila metoder har implementerats. Dessutom genomfördes intervjuermed externa experter med kompetens inom agil projektledning för att få ytterligareperspektiv. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med modifierade frågor för konsulteroch agila experter. Därefter tolkades de empiriska resultaten med de teoretiska koncepten föratt sammanfatta studien med slutsatser.För det första konstaterade studien att de implementerade agila metoderna påverkar denexplicita eller uttalade kunskapen medan den underförstådda eller tysta kunskapsdelningeninte påverkas tillräckligt inom ett projektteam. För det andra kan det konstateras att deimplementerade agila metoderna påverkar ett projekts transparens, samarbetet i ett team ochkommunikation. Detta positiva inflytande möjliggör en kunskapsdelning inom ettprojektteam. Slutligen konstaterade studien att agila metoder påverkar konsulternas vilja attdela med sig av kunskap på grund av metodernas karaktärer vilka fordrar input. Eftersom tystoch explicit kunskapsdelning är lika viktiga för ett projekts framgång har den härundersökningen dragit slutsatsen att en hybrid av traditionell projektledning och agila metoderär avgörande för att upprätthålla båda typerna av kunskapsdelning för konsultföretag avlikadant slag. Forskningsresultaten resulterade följaktligen i rekommendationer som syftar tillatt förbättra processen att skapa och genomföra en hybrid av projektledningsmetoder.

Många människors liv förändrades när coronapandemin drabbade hela världen. I Sverige uppmanades arbetsgivare och anställda att arbeta hemifrån om det fanns möjlighet till det. Distansarbete innefattar ett flertal negativa aspekter som kan påverka människors mående, bland annat bristen på social interaktion, avsaknad av hjälpmedel samt bristfälliga arbetsytor i hemmet. Flera tidigare studier visar att minskningen av sociala kontakter påverkar medarbetares mående både fysiskt och psykiskt. Det har även visat sig uppstå arbetsmiljöproblem i samband med att gränsen mellan människors arbetsliv och privatliv suddats ut. Samtidigt har distansarbete visat sig ha en positiv påverkan på medarbetares produktivitet då det innebär färre störningsmoment och därmed mer arbetsro, förutsatt att medarbetaren har förmågan att självständigt utföra sina arbetsuppgifter.  Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka vilka faktorer som huvudsakligen påverkar medarbetares mående under distansarbete kopplat till vilken livssituation individen befinner sig i. För att undersöka hur distansarbetet har påverkat människor i olika livsstadier har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter som befinner sig i tre olika stadier i livet. Studien stöds av tidigare forskning om distansarbete, kommunikation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den teoretiska bakgrunden har använts som utgångspunkt och har sedan analyserats och jämförts med resultatet av denna studie. Resultatet av studien visar att den största skillnaden mellan respondenterna ur de tre jämförda grupperna handlar om den fysiska arbetsmiljön i hemmet. Det finns en tydlig koppling mellan vilket stadie i livet individen befinner sig i och storlek på bostad. De respondenter som har varit i arbetslivet länge har tillgång till eget arbetsrum hemma i större utsträckning än de som är i början av karriären. Ju mer erfarenhet respondenterna har, desto lättare har de att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. De har exempelvis lättare att avskärma sig från arbetet i slutet av dagen än de med mindre erfarenhet. Resultatet av studien visar även att det finns många likheter mellan de olika grupperna när det gäller fördelarna med distansarbete. Det finns en gemensam uppfattning om att friheten att själv få styra över sin arbetstid har en positiv effekt på välbefinnandet. Resultatet av studien indikerar att det kommer att ställas högre krav på arbetsgivare i framtiden gällande möjligheten att arbeta – på kontoret, hemifrån eller i form av en hybridlösning. Dessa nya krav beror på de fördelar som distansarbete respektive kontorsarbete medför. Samtliga respondenter i studien är eniga om att en kombination av dessa fördelar är den optimala lösningen i framtiden. / Many people’s lives changed when the Corona pandemic affected the entire world. In Sweden employers and employees were urged to work from home if possible. Remote work includes a number of negative aspects that may affect people’s well-being, including the need for social interaction, the lack of equipment, and an inadequate workspace at home. Several previous studies show that the reduction in social contacts affects employees’ well-being physically and psychologically. Studies also show that work environment issues arise when the line between work and private life is blurred out. At the same time, remote working has shown a positive impact on the employee’s productivity with fewer disruptions and thus more peace of mind, provided that the employees have the capability to independently perform their tasks.  The purpose of this qualitative study is to investigate the factors which mainly affect the employee’s well-being during remote working linked to the situation of their life. In order to investigate how teleworking has affected people in different stages of life, we conducted semi-structured interviews with participants in three different life situations. The study is backed by previous research on remote work, communication, physical and psychological work environment, and the balance between work and private life. The theoretical background has been used as a starting point. It has then been analyzed and compared to the results of this study.  The results of this study show that the most distinctive difference between the participants in the three compared groups is regarding the physical work environment at home. There is a clear connection between the stage of life and the size of the home of an individual. Participants with a long career have access to workspace at home to a greater extent than those at the beginning of their careers. Participants with a longer career tend to be better at finding the balance between work and private life. For instance, they are better at finishing work on time at the end of the day compared to the less experienced participants. The results of the study also show that there are many similarities between the different groups regarding the benefits of remote working. There is a common opinion that the ability to manage your working hours has a positive effect on your well-being. The results of the study indicate that higher demands will be placed on employers in the future regarding the possibility of working – at the office, from home, or in a hybrid solution. These demands are based on the advantages of remote work and working at the office respectively. All of the participants in this study agree that a combination is an optimal solution in the future.