Organisationer är beroende av medarbetarnas unika kunskap vilket även har kommit att betraktas som den viktigaste strategiska resursen. Kunskap är även betydelsefullt för organisationers framgång och konkurrenskraftighet. För att bibehålla konkurrensfördelar är det av vikt att skapa framgångsrika lärtillfällen som främjar både individuellt och kollektivt lärande. Den här undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur kollektivt lärande uppstår samt ledarskapets betydelse för det kollektiva lärandet. Den teoretiska referensramen utgår från teorier om vilka förutsättningar som behövs för ett kollektivt lärande samt ledarskapets betydelse. Undersökningens empiri har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med tre medarbetare och tre ledare på en utvecklingsavdelning vid en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningens resultat har analyserats mot de teoretiska utgångspunkterna. Undersökningens slutsatser är att kollektivt lärande har potential att uppstå genom dialog och reflektion i gruppmöten, genom nära relationer och via digital dokumentation. De aktiviteter som ledare skapar som har potential för kollektivt lärande är; planerade aktiviteter som avdelningsdagar som möjliggör gemensamma övningar, kunskapsforum och gemensamma luncher. Vidare skapar ledare förutsättningar genom att bygga relationer till sina medarbetare och uppmuntra medarbetarna till samarbete genom att ange samarbete som ett lönekriterium. / Organizations are dependent on the employees' unique knowledge, which has come to be regarded as the most important strategic resource. Knowledge is also important for organizations' success and competitiveness. To maintain competitive advantage, it is important to create successful learning opportunities that encourage both individual and collective learning. This study aims to describe and analyse how collective learning arises and the importance of leadership for collective learning. The theoretical frame is based on theories about what prerequisites are required for collective learning and the importance of leadership. The survey's empirical data has been obtained through semi-structured interviews with three employees and three leaders at a development department at a government agency in central Sweden. The study's results have been analysed in relation to the theoretical frame. The study's conclusions are that collective learning has the potential to arise through dialogue and reflection in group meetings, through close relationships and via digital documentation. The activities that leaders create and have the potential for collective learning are; planned activities such as departmental days that enable joint exercises, knowledge forums and common lunches. Furthermore, leaders create the prerequisites by building relationships with their employees and encouraging employees to collaborate by stating cooperation as a pay criterion.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse över hur organisationer arbetar med att kompetenssäkra verksamheten och hantera kunskapsförlust till följd av personalomsättning. Den här undersökningen utgörs av en fallstudie av Uppsala kommun och Svea Hovrätt och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter. Studiens teoretiska ramverk vilar på Nonaka och Konnos uppdelning av kunskapsbegreppet i implicit respektive explicit kunskap. Hansen, Nohria och Tierneys begrepp kodifiering och personalisering om överföring och bevarande av kunskap samt Hansson respektive Lindelöws olika modeller över kompetensutveckling och behållande av personal. Studiens resultat visar att det effektivaste sättet att behålla kunskap och kompetens inom organisationen är genom att behålla personalen. Arbetet med att behålla personal inkluderar lönesättning, att organisationen erbjuder utvecklingsmöjligheter och andra hygienfaktorer som anställningstrygghet. Resultatet visar att kompetensutveckling fyller flera syften, både som ett sätt att se till att rätt kompetens finns inom organisationen, men också som ett sätt för att personalen ska trivas och vilja arbeta kvar. Arbetet med kompetensutveckling innehåller delar som introduktionskurser, medarbetarsamtal, seminarier och utbildningar samt uppföljning. Ytterligare ett sätt att kompetenssäkra verksamheten är att bevara den kunskap som finns inom organisation genom kodifiering och personalisering. Det framkommer i studien att det svåra är att dela och behålla implicit kunskap som bygger på erfarenhet när en medarbetare lämnar organisationen. / The purpose of the study was to contribute to a deeper understanding of how organizations work to secure the competence and handle knowledge loss as a result of staff turnover. This study consists of a case study of Uppsala kommun and Svea Hovrätt and has a qualitative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with seven respondents. The study's theoretical framework rests upon Nonaka and Konno's breakdown of the concept of knowledge in implicit and explicit knowledge. Hansen, Nohria and Tierneys concepts of codification and personalization on transfer and preservation of knowledge, as well as Hansson and Lindelöw's both models of competence development and retention of staff. The study's results show that the most effective way of retaining knowledge and competence within the organization is by retaining the staff. The work of retaining staff includes wage setting, that the organization offers development opportunities and other hygiene factors such as job security. The result shows that competence development fulfills several purposes, both as a way of ensuring that the right skills are within the organization, but also as a way for the staff to feel comfortable and want to work. The work on competence development includes parts such as introductory courses, staff appraisals, seminars and training courses and follow-up. Another way to secure the competence is to preserve the knowledge that exists within the organization through codification and personalization. It appears from the study that the difficult thing is to share and maintain implicit knowledge based on experience when an employee leaves the organization.

Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram. Tiden påverkade även urvalet för studienvilket ledde till att ett bekvämlighetsurval tillämpades. Resultatet kan däremot fungera som enutgångspunkt för framtida forskning eller till att kopplingar till existerande resultat. Demetoder som användes för att samla in empiriskt material var en kvalitativ enkät sommailades ut till respondenter som jobbar inom projektbaserade organisationer. Detgenomfördes även en djupintervju med en konsult inom området.Studiens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning vilket tyder på att problemenmed kunskapsöverföring är både aktuella och relevanta samt kräver ytterligare studier. Idaganvänder de organisationer som studien har berört främst med dokumentation och fysiskamöten för kunskapshantering. Dock finns det brister i de informationssystem de har att tillgåidag och under mötena är det sällan huvudsakligen kunskap som diskuteras. Oftast innebärdokumentationen endast att det skrivs manualer för rutiner kring hur olika delmoment inomprojektet genomförs. Studien visar att det finns stora skillnader mellan de olika företagen, därvissa av dem jobbar aktivt med kunskapsöverföring medan andra inte jobbar med dettaöverhuvudtaget. Trots detta visar studien att samtliga av respondenterna upplever liknandesvårigheter kring kunskapsöverföring.Det som studien främst visat är tidens betydelse för kunskapsdelning. Bristande tid är enåterkommande faktor till varför kunskapsdelningen inte fungerar hos projektbaseradeorganisationer. Detta tillsammans med att arbetsbelastningen är hög samt att fokus ligger påatt prestera ett visst resultat inom ramen för projektet bidrar till att kunskapsöverföringenhamnar i skymundan. På sikt kan detta medföra att viktiga erfarenheter och kunskap faller iglömska och organisationen går miste om viktiga konkurrensfördelar. De rekommendationerstudien kan ge till de studerade organisationerna är att använda sig av de mekanismer ochaktiviteter som behandlas i teorikapitlet för att implementera en lärande företagskultur ochkunna förflytta kunskapen inom organisationen.

<p>Computer errors are a constant problem for software providers. To completely avoid bugs has proven very difficult even though computer software goes through rigorous testing before released. One of the challenges for developers is recreating errors that end-users experience. User-submitted error reports can often be of help for developers to localize and fix bugs. However, the reports often vary in quality depending on the user's experience and the effort they put into writing the report. Instead of relying on manual error reports, some software providers have equipped their software with automated error reporting functionality. These programs are set to collect important information about the computer and the software in the event of a crash. There are pros and cons with both automated and manual error reporting.</p><p>The research that has previously been done in the field of error reporting has mostly focused on the situation where private persons are senders and corporations are receivers. This report addresses the setting where both parties are corporations, which brings several new aspects to the problem. The five main topics this report focuses on are: customer attitude, which data to send, privacy, user interaction and feedback. A study has been conducted at the ERP system provider IFS in Sweden where interviews with employees and customers have been performed. Interviewees in the customer companies have been primarily ERP and application managers. The results of the study show that companies are less concerned than what the literature suggests even though the attitudes differ some depending on line of business. Conclusions are that a high degree of configurability of what is sent in the error reports and the level of user interaction is needed for companies to accept automated error reporting.</p> / <p>Buggar är ett ständigt problem för mjukvarutillverkare. Att helt undvika dessa har visat sig vara mycket svårt trots rigorösa tester innan ny mjukvara släpps. En av utmaningarna för utvecklare är att återskapa felen som uppstår hos användarna. Felrapporter inskickade av användare kan ofta vara till hjälp för utvecklare när de ska lokalisera och åtgärda fel. Men rapporterna kan variera i kvalitet beroende på användarnas erfarenhet och tiden de lägger på att skriva rapporten. Istället för att förlita sig på manuella felrapporter har vissa mjukvarutillverkare utrustat sin programvara med funktionalitet för automatiska felrapporter. Dessa program ska samla in viktig information om datorn och programvaran i händelse av att en krasch uppstår.</p><p>Viss forskning har skett inom området automatiserad felrapportering men fokus har då legat på situationen då privatpersoner är avsändare och företag är mottagare. Denna rapport behandlar läget då båda parter är företag, vilket tillför flera nya aspekter till problemet. De fem huvudfrågorna som den här rapporten fokuserar på är: kunders attityd, vilken data ska skickas, integritet, användarinteraktion och feedback. En studie har utförts hos affärssystemleverantören IFS i Sverige, där intervjuer med anställda och kunder har genomförts. De intervjuade hos kundföretagen har huvudsakligen varit ERP- och applikationsansvariga. Resultaten av studien visar att företagen är mindre oroade än vad litteraturen indikerar även om attityderna skiljer sig något i olika branscher. Slutsatserna är att en hög grad av konfigurerbarhet behövs när det gäller vad som skickas i felrapporter samt vilken grad av interaktion med användaren som behövs. Detta för att kundföretagen ska acceptera automatisk felrapportering.</p>

<p>Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.</p><p>Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.</p><p>Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.</p><p>Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.</p> / <p>It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.</p><p>This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.</p><p>The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.</p><p>The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.</p>

Purpose: The purpose of this thesis is to, through a case study on a consumer electronics retailer in Jönköping, provide an empirical analysis of the link between the use of Facebook and social capital within the workplace. Background: The existing research on how employees’ Facebook usage affects social capital in the work place is far from extensive. Moreover, previous research focuses on large international organizations with their own internal social network site, and how this usage affects the organization’s social capital as an entity. Therefore, the authors of this thesis identified a need to examine only a single unit’s social capital within an organization and its link to the employees’ Facebook usage. Method: In order to answer the purpose of this thesis, a case study was performed on a consumer electronics retailer in Jönköping, Sweden. A mixed method, sequential explanatory design was applied in this thesis by; quantitative data collection in the form of questionnaires and then qualitative data collection in the form of semi-structured interviews. The questionnaires provided an overall insight to the situation at Electronicum, but also a guideline on where to focus when collecting the qualitative data. Eight employees were interviewed. Conclusion: The results indicate that Facebook affected the social capital mainly through its ability to quickly spread information and attitudes, but also to a large extent by its ability to extend social interaction, both offline and online. Trust was affected through Facebook’s ability to create bridging and bonding activities between employees. Moreover, the social capital components of shared norms and citizenship were influenced by Facebook. However, the most distinct link was between Facebook and knowledge sharing. There was a link between the use of Facebook and the increase in off-work activities which indirectly influenced the social capital at the work premises. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att genom en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, beskriva länken mellan användning av Facebook och det sociala kapitalet på arbetsplatsen. Bakgrund: Den forskning som gjorts på effekterna av Facebookanvändning på arbetsplatsers sociala kapital är långt ifrån omfattande. Tidigare forskning har fokuserat på stora internationella organisationer med interna sociala nätverk websidor, och hur de  anställdas användning av dessa har påverkat organisationen som helhet. Härmed identifierade författarna ett behov av att undersöka hur anställdas Facebookanvändning påverkar socialt kapital hos en enhet inom en sådan organisation. Metod: För att kunna uppfylla syftet med den här uppsatsen gjordes en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, Sverige. En blandad förklarande sekventiell metod design användes genom kvantitativ datainsamling i form av enkäter och sedan kvalitativ data insamling i form av semi-strukturerade intervjuer. Enkäterna fungerade som en generell översikt av situationen på Electronicum men även som en riktlinje var fokus skulle placeras under den kvalitativa data insamlingen. Åtta anställda från butiken intervjuades. Slutsats: Resultaten visar att Facebook påverkade det sociala kapitalet huvudsakligen genom sin förmåga att snabbt sprida information och attityder och även till stor del genom Facebooks förmåga att utöka kontakten mellan anställda, offline som online. Facebook har en inverkan på en arbetsplats tillit genom dess förmåga att skapa överbryggande och sammanbindande aktiviteter. Även det sociala kapitalets komponenter ”delade normer” och anställdas känsla av ”medborgarskap” påverkades av Facebook. Länken mellan kunskapsutbyte och Facebook var dock tydligast. Det fanns en länk mellan Facebook användande och offline umgänge utanför jobbet vilket indirekt hade ett inflytande på arbetsplatsens sociala kapital.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to, through a case study on a consumer electronics retailer in Jönköping, provide an empirical analysis of the link between the use of Facebook and social capital within the workplace.</p><p><strong>Background: </strong>The existing research on how employees’ Facebook usage affects social capital in the work place is far from extensive. Moreover, previous research focuses on large international organizations with their own internal social network site, and how this usage affects the organization’s social capital as an entity. Therefore, the authors of this thesis identified a need to examine only a single unit’s social capital within an organization and its link to the employees’ Facebook usage.</p><p><strong>Method: </strong>In order to answer the purpose of this thesis, a case study was performed on a consumer electronics retailer in Jönköping, Sweden. A mixed method, sequential explanatory design was applied in this thesis by; quantitative data collection in the form of questionnaires and then qualitative data collection in the form of semi-structured interviews. The questionnaires provided an overall insight to the situation at Electronicum, but also a guideline on where to focus when collecting the qualitative data. Eight employees were interviewed.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The results indicate that Facebook affected the social capital mainly through its ability to quickly spread information and attitudes, but also to a large extent by its ability to extend social interaction, both offline and online. Trust was affected through Facebook’s ability to create bridging and bonding activities between employees. Moreover, the social capital components of shared norms and citizenship were influenced by Facebook. However, the most distinct link was between Facebook and knowledge sharing. There was a link between the use of Facebook and the increase in off-work activities which indirectly influenced the social capital at the work premises.</p> / <p><strong>Syfte:</strong> Syftet med den här uppsatsen är att genom en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, beskriva länken mellan användning av Facebook och det sociala kapitalet på arbetsplatsen. <strong></strong></p><p><strong>Bakgrund:</strong> Den forskning som gjorts på effekterna av Facebookanvändning på arbetsplatsers sociala kapital är långt ifrån omfattande. Tidigare forskning har fokuserat på stora internationella organisationer med interna sociala nätverk websidor, och hur de  anställdas användning av dessa har påverkat organisationen som helhet. Härmed identifierade författarna ett behov av att undersöka hur anställdas Facebookanvändning påverkar socialt kapital hos en enhet inom en sådan organisation.</p><p><strong>Metod:</strong> För att kunna uppfylla syftet med den här uppsatsen gjordes en fallstudie på en elektronikkedjas butik i Jönköping, Sverige. En blandad förklarande sekventiell metod design användes genom kvantitativ datainsamling i form av enkäter och sedan kvalitativ data insamling i form av semi-strukturerade intervjuer. Enkäterna fungerade som en generell översikt av situationen på Electronicum men även som en riktlinje var fokus skulle placeras under den kvalitativa data insamlingen. Åtta anställda från butiken intervjuades.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultaten visar att Facebook påverkade det sociala kapitalet huvudsakligen genom sin förmåga att snabbt sprida information och attityder och även till stor del genom Facebooks förmåga att utöka kontakten mellan anställda, offline som online. Facebook har en inverkan på en arbetsplats tillit genom dess förmåga att skapa överbryggande och sammanbindande aktiviteter. Även det sociala kapitalets komponenter ”delade normer” och anställdas känsla av ”medborgarskap” påverkades av Facebook. Länken mellan kunskapsutbyte och Facebook var dock tydligast. Det fanns en länk mellan Facebook användande och offline umgänge utanför jobbet vilket indirekt hade ett inflytande på arbetsplatsens sociala kapital.</p>

Computer errors are a constant problem for software providers. To completely avoid bugs has proven very difficult even though computer software goes through rigorous testing before released. One of the challenges for developers is recreating errors that end-users experience. User-submitted error reports can often be of help for developers to localize and fix bugs. However, the reports often vary in quality depending on the user's experience and the effort they put into writing the report. Instead of relying on manual error reports, some software providers have equipped their software with automated error reporting functionality. These programs are set to collect important information about the computer and the software in the event of a crash. There are pros and cons with both automated and manual error reporting. The research that has previously been done in the field of error reporting has mostly focused on the situation where private persons are senders and corporations are receivers. This report addresses the setting where both parties are corporations, which brings several new aspects to the problem. The five main topics this report focuses on are: customer attitude, which data to send, privacy, user interaction and feedback. A study has been conducted at the ERP system provider IFS in Sweden where interviews with employees and customers have been performed. Interviewees in the customer companies have been primarily ERP and application managers. The results of the study show that companies are less concerned than what the literature suggests even though the attitudes differ some depending on line of business. Conclusions are that a high degree of configurability of what is sent in the error reports and the level of user interaction is needed for companies to accept automated error reporting. / Buggar är ett ständigt problem för mjukvarutillverkare. Att helt undvika dessa har visat sig vara mycket svårt trots rigorösa tester innan ny mjukvara släpps. En av utmaningarna för utvecklare är att återskapa felen som uppstår hos användarna. Felrapporter inskickade av användare kan ofta vara till hjälp för utvecklare när de ska lokalisera och åtgärda fel. Men rapporterna kan variera i kvalitet beroende på användarnas erfarenhet och tiden de lägger på att skriva rapporten. Istället för att förlita sig på manuella felrapporter har vissa mjukvarutillverkare utrustat sin programvara med funktionalitet för automatiska felrapporter. Dessa program ska samla in viktig information om datorn och programvaran i händelse av att en krasch uppstår. Viss forskning har skett inom området automatiserad felrapportering men fokus har då legat på situationen då privatpersoner är avsändare och företag är mottagare. Denna rapport behandlar läget då båda parter är företag, vilket tillför flera nya aspekter till problemet. De fem huvudfrågorna som den här rapporten fokuserar på är: kunders attityd, vilken data ska skickas, integritet, användarinteraktion och feedback. En studie har utförts hos affärssystemleverantören IFS i Sverige, där intervjuer med anställda och kunder har genomförts. De intervjuade hos kundföretagen har huvudsakligen varit ERP- och applikationsansvariga. Resultaten av studien visar att företagen är mindre oroade än vad litteraturen indikerar även om attityderna skiljer sig något i olika branscher. Slutsatserna är att en hög grad av konfigurerbarhet behövs när det gäller vad som skickas i felrapporter samt vilken grad av interaktion med användaren som behövs. Detta för att kundföretagen ska acceptera automatisk felrapportering.

Wiki är en applikation där kunskap kan utbytas mellan användarna på ett säkert sätt och som möjliggör att idéflödet ökar på företag vilket kan leda till att en stor kunskapsbank skapas. Syftet med denna studie är att ge svar på hur kunskapsdelning sker mellan människor med hjälp av Wiki och varför användandet av Wiki skiljer sig mellan olika användare. Kandidatuppsatsen har utförts på olika it/logistik företag i Kronobergs region. Studien har utförts genom en kvantitativ metod och baseras på UTAUT (Unified theory of acceptance and use of technology) modellen.  Resultatet analyserar faktorer som påverkar användarnas motivation och Wikis användbarhet till kunskapsdelning som verktyg. Slutsatsen besvarar frågeställningen som ställs i syftet, om varför användandet av Wiki skiljer sig mellan användarna, vilket visade sig ha en koppling till ledningens stöd/feedback. / Wiki is a type of collaboration website that allows users to upload, edit, and remove content present on a webpage. The goal of this study is to form a comprehensive meaning, definition, or answer on a specific subject matter. The aim of Wiki is sharing information between users, creating new ideas and building database of knowledge. The study was conducted among it/logistics companies in Kronoberg region. It’s aim is to provide answer on how is this sharing of information between users carried out and why it is different between different users and establishing what factors have a significant effect on this exchange. The study was performed using quantitive methods and are based on UTAUT (Unified theory of acceptance and use of technology) model. The results of the study analyse factors that significantly affect motivation to sharing knowledge and its flow between users and what organizations have to know when they decide to create knowledge database, what factors affect sharing knowledge and how motivation influence creating new content and sharing knowledge.

Denna rapport presenterar en undersökning om hur individuella attityder, normativa föreställningar, motivation och organisationsklimat är påverkande faktorer på kodad explicit kunskapsdelning. Flödet innebär att en anställd besitter kunskap som delas via ett IT-system som nedskriven information för att bli tillgängligt för andra att använda, vilket då leder till ny kunskap. Studien har genomförts på ett svenskt företag i storleken litet till medelstort. Kvalitativa individuella intervjuer har genomförts med anställda på ett fallföretag, där de har ett ansvar att dela kodad explicit kunskap via ett IT- system. Forskare menar att om information redan är kodad och förvärvad kan den användas. Det har däremot påvisats att det inte behöver vara fallet. I små och medelstora företag lagras ofta information på flera ställen, vilket skapar problem för de anställda att använda sig av kunskapen. Ramverket Theory of Reasoned Action [TRA] har använts för att utifrån attityder förstå det individuella beteendet, vilket har utvecklats med tidigare forskning inom kunskapsdelning där TRA har använts. Resultatet visade att faktorerna har en påverkande effekt på beteendet att dela kodad explicit kunskap. Inre motivation visade sig ha en betydande roll för beteendet till att dela kunskap. En annan aspekt var att Strukturen i systemet där kunskapen delades. Strukturen visade sig ha en påverkande effekt på beteendet, vilket inte är en faktor enligt TRA. Utifrån de anställdas perspektiv på företaget har faktorerna identifierats och visats sig ha en påverkande effekt på kunskapsdelning av kodad explicit kunskap. / This is a research about how the factors individual attitude, normative conceptions, motivation and organizational climate is influencing factors of encoded explicit knowledge sharing. The flow of sharing means that an employee has knowledge and share it with others in an IT-system as stored information which will be available to others to use. This thesis has been examined in a small to medium sized company in Sweden. Qualitative interviews have been performed with employees in a company, where the employees are responsible to share explicit knowledge in an IT-system. Some researchers believe that if the information is already encoded and acquired it can be used. However, it has been demonstrated that this does not have to be the case. In small and medium sized companies’ information is stored in multiple locations, which makes it difficult for the employees to use the knowledge. The framework Theory of Reasoned Action [TRA] has been used to understand the individual behavior based on the individual attitude, which has been developed with previous research in knowledge sharing where TRA has been used. Our result shows that the factors have an influencing effect on the behavior of sharing encoded explicit knowledge. The internal motivation proved to be an important element to motivate the behavior to share knowledge. Another aspect was the structure in the IT-system for knowledge sharing. The structure had an influencing effect on the behavior, which was not raised in the framework TRA. These factors have been identified from the employee’s perspective in the company, to be the deciding factors that affect sharing of encoded explicit knowledge.