The focus of this thesis is the KMS at a Sandvik design department. Purposed to deal with information overload using user-generated content, it is also intended to enable the employees to share knowledge. Previous research has studied what motivates employees to use technology for knowledge sharing. This study seeks beyond what is motivating and instead asks what it is that creates meaning for the employees in using and contributing to the KMS. Based on what is found to be meaning-making the thesis discusses and highlights design considerations for the KMS. Qualitative methods as well as theories on learning, motivation and meaning-making is used. Six employees were interviewed and the analysis suggests using thematization that what is meaning-making for the employee is linked with the approach towards work tasks. Meaning-making aspects is seen as either instrumental or social. The use of communicative and social features should be considered. / I uppsatsens fokus står en kunskapsdelningsplattform på en av Sandvikskonstruktionsavdelningar. Plattformen ska med användargenererat innehåll underlätta informationssökning samt tillåta användarna att dela kunskap. Tidigare forskning har studerat vad som motiverar anställda att använda datorsystem till att dela kunskap. Denna uppsats söker bortom vad som motiverar och frågar istället vad det är som skapar mening för de anställda i att använda sig av och bidra till denna plattform. Utifrån detta diskuterar och föreslår uppsatsen designförslag till plattformen. Kvalitativa metoder samt teorier om lärande, motivation och meningsskapande används. Sex anställda intervjuades och i den efterföljande analysen som bestod av tematisering framkom det att vad som skapar mening för den anställde går hand i hand med hur denne ser sina arbetsuppgifter. De meningsskapande aspekterna betraktas som antingen instrumentella eller sociala. Användning av kommunikativa och sociala funktioner föreslås till utformningen av plattformen.

Bakgrund: Den rådande Covid-19-pandemin har lett till ett ökat distansarbete där projektledare ställts inför nya utmaningar för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt inom projektgrupper. Tidigare forskning har visat att kunskapsdelning sker effektivt via social interaktion, och att det sociala utbytet är en viktig faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Därav blir det intressant att undersöka vilka effekter det ökade distansarbetet har haft på kunskapsdelningen inom projektgrupper när den sociala kontexten förändras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de förändringar som projektledare har gjort för att försäkra att kunskap kommuniceras och delas inom projektgrupper under den rådande Covid-19 pandemin. Forskningsfrågor:  1) Hur arbetar projektledare med att försäkra att kunskapsdelning sker effektivt i projekt under Covid-19 pandemin? 2) Hur arbetar projektledare med att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap under Covid-19 pandemin? Resultat: Det sociala utbytet har visat sig vara en avgörande faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Studien visar att digitala hjälpmedel har varit viktiga för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt, men att de inte är en helhetslösning. Kunskapsbidrag: Studien utvecklar och nyanserar tidigare publicerad litteratur genom att identifiera viktiga faktorer för effektiv kunskapsdelning under distansarbetet, såsom snabba kommunikationsvägar, uppföljningar, tydlighet, tillgänglighet, bekräftelse och motivation. / Background: The current Covid-19 pandemic has led to increased distance work where project managers are faced with new challenges to ensure that knowledge sharing within project groups can be done effectively. Previous research has shown that social interaction is the most effective way to share knowledge, and that social exchange is an important factor in motivating project members to knowledge sharing. Therefore, it is interesting to investigate what effects the increased distance work has had on the sharing of knowledge within project groups when the social context changes.Purpose: The purpose of the thesis is to examine the changes that project managers have made in order to ensure that knowledge is being communicated and shared within project groups during the current Covid-19 pandemic.  Research questions:  1) How do project managers ensure that knowledge sharing is being done effectively during the Covid-19 pandemic? 2) How do project managers motivate the project members to share knowledge during the Covid-19 pandemic? Results: Social exchange has proven to be a crucial factor in motivating project members to share knowledge. The study shows that digital tools have been important to ensure that knowledge sharing can take place efficiently. However, digital tools are not a complete solution to becoming more effective.  Knowledge contribution: The thesis develops previously published literature by identifying important factors for effective knowledge sharing during distance work, such as fast communication paths, follow-ups, clarity, availability, acknowledgement, and motivation.

Studiens syfte är att undersöka hur avsaknaden av spontana möten påverkar innovationsförmågan i samverkansprojekt och besvaras genom följande forskningsfrågor. Hur påverkar en övergång från fysiskt till digitalt samarbete den informella kunskapsdelningen i projektdeltagarnas nätverk och vilken effekt får det för produktiviteten? Hur upplever projektdeltagarna att yrkesmässiga relationer påverkas av distribuerat arbete? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare från tio av landets 61 Science parks vars verksamhet är att främja innovation och utveckling genom att bilda ett nätverk mellan akademi, offentlig verksamhet och näringslivet. En induktiv ansats har använts då Coronapandemins restriktioner medfört att projektdeltagare som tidigare arbetat tillsammans i fysiska rum under 2020 på grund av restriktioner tvingats arbeta distribuerat i digitala rum. En förändring som kraftigt minskat möjligheterna till spontana möten och kunskapsdelning med andra individer i projektledarnas nätverk. En tematisk analys har genomförts och gett följande teman. Med förändring i fokus; verksamhet som vanligt?, möten, möten, möten; spontanitet går inte att planera samt relationer och organisationskultur. Slutsatserna inkluderar att avsaknaden av fysiska arenor ger minskade möjligheter till relationsbyggande och överhörning vilket på sikt kan hämma möjligheterna att upptäcka potentiella synergier och samarbeten vilket i sin tur kan leda till minskad innovativ förmåga. Det ligger även en utmaning i att genomföra innovationsmöten och planering i det digitala mötet jämfört med i det fysiska mötet. Orsaken är att det upplevs svårare att få överblick och göra sig förstådd samt svårare att föra informella samtal vilket begränsar utbytet mellan parterna. Projektledarna kommer med all sannolikhet att fortsätta arbeta delvis på distans efter restriktionerna då det möjliggör en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Ur ett organisationsperspektiv medför förändringen nya möjligheter då vissa geografiska och logistiska begränsningar försvunnit, men även nya utmaningar i att upprätthålla organisationskultur och produktivitet över tid. / In the wake of the Covid-19 pandemic project teams have been forced to workonline, in what could be described as "digital rooms". This has drastically decreased the possibilites for informal meetings. This study aims to answer how a transition from physical meetings to digital ones affects the informal knowledge sharing and what effect that might have on productivity. Further the study also aims to explore the effect on proffessional relationsship, as experienced by members of project teams. Following an inductive approach, ten semi structured interviews with project leaders, active in Sweden, was conducted. Thematic analysis was performed and four themes observed: /Change in focus/, /business as usual/, /meetings, meetings, meetings/, /spontanity can not be planned/, and /relations and culture/. Study found that the lack of physical meetings results in lesser opportunities for relationship building and informal sharing of information. Something that on a longer timescale could hamper the ability to find synergic effects and cooperations, which in turn could result in lessened creative abilities. Results also show that meetings aimed towards creativity and innovation is more challenging if held digitally instead of physically.  Meeting overview, missunderstandings and informal communication all becomes more challenging, which limits the interchange in between the project teams. Respondents will likely continue to work, partly, on distance also after the restrictions have been lifted, due to positive effects on the work-leisure balance. For organisations these changes carries new possibilities but also new challenges: geographical and logistic hinders have been removed, but to uphold company culture and productivity over time have become more onerous.

Då kunskap ses som företagets viktigaste resurs är förvaltningen av denna avgörande för företagets vinning. Kunskapsdelning blir således vital för att resursen ska spridas inom företaget. Syftet med studien är därmed att studera, your ett medarbetarperspektiv, de organisatoriska faktorerna som anses ha en inverkan på kunskapsdelning. Detta i syfte att öka förståelsen för hur företag kan främja intern kunskapsdelning. Tidigare studier undersöker antingen en stor mängd företag med hjälp av kvantitativa enkäter och bekräftar hypoteser, eller djupintervjuer med ett fåtal företag med sikte att kartlägga någon specifik kunskapsdelningsstrategi. För att studera medarbetares upplevelse av kunskapsdelning och dess påverkansfaktorer, används i denna studie istället en kvalitativ enkät, vilken vänder sig till medarbetare på diverse företag i Sverige. Tematisk analys användes som analysmetod samt social utbytesteori och Swift's modell, som ramverk för att förklara hur medarbetare resonerar när de står inför valet att dela eller hamstra kunskap. Resultatet visar att flera organisatoriska faktorer anses främja kunskapsdelning, såsom företagskultur, kunskapsdelningaktiviteter, omständigheter samt organisatoriska rutiner. Saknas dessa faktorer kan kunskapsdelning komma att hindras. Studien har delvis bekräftat tidigare studier kring organisatoriska faktorer som påverkar kunskapsdelning. Samtidigt har nya fynd gjorts vilket tillför det vetenskapliga forskningsfältet. / Since knowledge is seen as the most important resource a company has, the management of it is vital to the company's profits. Knowledge sharing is therefore crucial so the resource can be spread in the company. The purpose of this study is therefore to study, from an employee perspective, the organizational factors that are considered to have an impact on knowledge sharing. This in order to increase the understanding of how companies can promote internal knowledge sharing. Previous studies either examine a large number of companies with the help of quantitative surveys and confirm hypotheses, or in-depth interviews with a few companies with a view to mapping out a specific knowledge-sharing strategy. In order to study employees’ experience of knowledge sharing and its influencing factors, a qualitative questionnaire is used in this study, which is aimed at employees at various companies in Sweden. Thematic analysis is used as an analysis method as well as social exchange theory,as a framework for explaining how employees reason when faced with the choice to share or hoard knowledge. The results show that several organizational factors are considered to promote knowledge sharing, such as corporate culture, knowledge sharing activities, circumstances and organizational routines. In the absence of these factors, knowledge sharing may be hindered. The study has partially confirmed previous studies on organizational factors that affect knowledge sharing. At the same time, new findings have been made, which adds to the field of scientific research.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

This project is a case study conducted at Ericsson where a new type of learning activity has been tested. The reason for conducting this study is that Ericsson together with other companies within the technology field faces a significant challenge to acquire knowledge fast enough to keep up with new trends and technological developments. The main research questions in this study are how the participants experience these learning activities and what the most important factors are for successful learning within this context. Further, it is investigated how these learning activities are affected when they are scaled from one to many locations with interactive video conferencing rooms. Data were collected in a four-month period, and the data consisted of qualitative interviews, observations, questionnaires and impressions perceived during the time spent in Ericsson’s office. Given this collected data, the direction of the study changed during the study’s duration, since new questions arose that needed to be answered. The results indicate that the interaction changes when video conferencing tools are used, the number of interaction decreases; however, there are indications that the quality of content increases. The participants believe that interaction is an essential part of learning, and to create a safe environment for having discussions and for asking questions. Further, motivation and expectations seem to be crucial factors for successful learning activities. The analysis of these results implies that clear information, planning and a high level of structure in the implementation is required for a truly interactive learning environment to exist, in particular, if more than one location is participating. To make it possible for the participants to prior their personal development, it seems to help them to set the right expectations in prior is important. Furthermore, the social aspect regarding relations and the possibility to build personal networks seems to become the ground for motivation and attitude when it comes to participating. In conclusion, the studied activity of interactive learning seems to be a way forward for Ericsson to face technical development and new trends in the market since this is a way of creating awareness and giving a broader perspective. This activity can, with support from the theoretical perspectives, be seen as a starting point for learning, where the process for each continues afterwards. For Ericsson to continue to develop this interactive learning activity, recommendations are given at the end of this report for further improvements. / Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas. Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum. Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp. Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer. Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande. Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.

Denna studie utforskar återuppträdandet av stickning som en populär aktivitet och den roll som online-plattformar spelar för att stödja och upprätthålla denna trend. Genom intervjuer med stickare och analys av online-gemenskaper för stickning visar studien att stickning har upplevt en återkomst på grund av dess nostalgiska och terapeutiska drag, vilket främjar kreativitet, gemenskap och en känsla av samhörighet. Resultaten visar att livshändelser som graviditet, arbetslöshet och Covid-19-pandemin har fått människor att återuppta sitt engagemang för hobbyn. Onlineplattformar, inklusive YouTube, Instagram och online grupper för stickning, har spelat en avgörande roll genom att erbjuda läromedel, inspiration och möjligheter till interaktion och att dela med sig med andra stickare. Skapare av stickrelaterat innehåll på sociala medier värdesätter sin koppling till stickgemenskapen och bygger ofta sina egna gemenskaper, drivna av kreativitet, prestation och viljan att göra en positiv påverkan. Dessutom visar studien att stickning innehar värden som sträcker sig bortom den digitala världen, såsom att främja en långsammare, analog livsstil samt främjandet av hållbarhet. Även om online-gemenskaper för stickning uppskattas finns det en stark önskan bland stickare att engagera sig i offline-miljöer och söka meningsfulla kopplingar bortom den digitala världen. Denna studie bidrar till vår förståelse för stickning som en social praktik och betonar behovet av ett holistiskt perspektiv som beaktar både online- och offlinegemenskaper för stickning. / This thesis explores the re-emergence of knitting as a popular activity and the role of online platforms in supporting and sustaining this trend. Drawing on interviews with knitters and analysis of online knitting communities, the study reveals that knitting has experienced a resurgence due to its nostalgic and therapeutic appeal, fostering creativity, connection, and a sense of community. The findings demonstrate that life events such as pregnancy, unemployment, and the Covid-19 pandemic have triggered people to re-engage with the hobby. Online platforms, including YouTube, Instagram, and online knitting groups, have played a crucial role in providing learning resources, inspiration, and opportunities for interaction and sharing among knitters. Knitting content creators in social media platforms value their connection with the knitting community and often build their own communities, driven by creativity, accomplishment, and the desire to make a positive impact. Moreover, the study reveals that knitting holds values that extend beyond the online realm, such as promoting a slower, analog way of living and fostering sustainability. While online knitting communities are valued, there is a strong desire among knitters to engage in offline settings and seek meaningful connections beyond the digital realm. This research contributes to our understanding of knitting as a social practice and emphasises the need for a holistic perspective that considers both online and offline knitting communities.

This thesis aims to examine the learning organisation with regard to safety within Stora Enso’s division Packaging Solutions. This aims to identify areas where improvements can be made and provide suggestions on how to achieve this. The study also explores whether an improved learning organisation leads to better safety and productivity. The thesis covers five factories across three countries and involves the conducting of eight interviews with safety managers and production engineers. The data collected is analysed using thematic analysis and triangulated with answers from the operators via an anonymous survey regarding the safety work and with document analysis. The thematic analysis is based on five main components: Personal Mastery, Team Learning, Mental Models, Shared Vision, and System Thinking. Within these, 26 sub-themes that describe Packaging Solutions' learning organisation have been identified and analysed inductively. The analysis reveals the learning organisation of Packaging Solutions' strengths and weaknesses. The main weakness identified is a need for more proactive communication, though there is a strong desire to improve collaboration, a well-established vision, and high competence. To address these issues, recommendations are made to improve knowledge sharing and communication between and inside the mills. The thesis indicates that a strong learning organisation also leads to stronger safety culture, as key aspects of a strong safety culture, such as psychological safety, knowledge sharing, and good leadership, are also important within a learning organisation. Additionally, knowledge sharing and proactivity are essential for productivity, making a strong learning organisation beneficial for both safety and productivity. / Denna studie syftar till att undersöka hur lärande organisationen inom säkerhet ser ut inom divisionen Packaging Solutions på Stora Enso. Detta görs för att hitta utvecklingsområden för att förbättra lärande organisationen och förslag ges på hur detta skulle kunna göras. Därtill görs även kopplingar till om en förbättrad lärande organisation ger bättre säkerhet och om detta påverkar produktiviteten. Arbetet har innefattat fem fabriker i tre länder där åtta intervjuer med säkerhetschefer och produktionsledare har utförts. Data från detta har analyserats med tematisk analys och triangulerats med svar från operatörerna via en anonym enkät gällande säkerhetsarbetet och en dokumentanalys. Den tematiska analysen utgår deduktivt från ett ramverk med fem huvudkomponenter Personligt mästerskap, Teamlärande, Mentala modeller, Gemensam vision och Systemtänkande. Inom dessa har 26 underteman som beskriver Packaging Solutions lärande organisation analyserats fram induktivt vilka visar på styrkor och svagheter där den övergripande svagheten är brist på proaktiv kommunikation medan det finns en stark vilja till förbättrade samarbeten, en väl förankrad vision och hög kompetens. Utifrån dessa ges förslag på förbättringar för att öka kunskapsdelningen och kommunikationen mellan och inom enheterna. Studien visar att en stärkt lärande organisation stärker säkerheten då flera aspekter som definierar en stark säkerhetskultur, psykologisk trygghet, kunskapsdelning och gott ledarskap, alla är viktiga inom en lärande organisation och förbättras när företagsledningen arbetar mot en stärkt sådan. Därtill visar sig kunskapsdelning och proaktivitet vara viktiga byggstenar även inom ramverk som används främst för att stärka produktiviteten och en stärkt lärande organisation förväntas därför inte bara stärka säkerheten men även ha potential att öka produktiviteten.

This paper is about information sharing in elderly care organizations in Sweden. It has been shown that there are some deficiencies in these organizations, where language and language barriers have been presented as one of the main reasons for these deficiencies. Many of the assistant nurses working in these organizations have Swedish as their second language. In reports from government agencies language barriers have been explained as a problem when it comes to information sharing in these organizations. Leaders are therefore now able to do a language assessment when hiring assistant nurses, this in a time where there is a shortage of staff in these organizations. Previous research has shown that there are many different factors that can affect information sharing in organizations. We wanted to examine if there are other factors, apart from language and language barriers, that affect information sharing in elderly care organizations. We aimed to examine this by talking to the ones working in the organizations. By interviewing assistant nurses that has Swedish as their second language we got a result that shows that there are, apart from language barriers, also other factors affecting the information sharing such as information culture, cooperation, laws, technology and the fact that these organizations are ongoing all day and night and that one mistake in the handover from one staff to another may have consequences when it comes to the quality of the support the elderly receive.

Kunskap- och erfarenhetsdelning är ett brett och viktigt koncept för företagens ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. För konsultfirmor är det av extra vikt då deras kärnverksamhet grundar sig i att sälja kunskap i form av tjänster, men där problematiken är att de projektledande konsulterna kan uppleva att hjulet kontinuerligt återuppfinns i projekten. Under de senaste årtionden har en trend i sammanslagningar och förvärv noterats inom samhällsbyggnadsbranschen. De organisatoriska förändringarna som förvärv medför ökar behovet av en lämplig kunskapshantering för att skapa synergi inom bolaget, så att kunskap och erfarenheter blir en kollektiv resurs. Utmaningen för konsultorganisationer är att företagen består av individer från olika företagskulturer med olika preferenser, att organisation är i ständig förändring samt konkurrensen medarbetare emellan. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskaps- och erfarenhetsdelning medarbetare emellan genom att identifiera lämpliga metoder och medel, för att långsiktigt tillvarata den befintliga kompetensen inom organisationen. Genom att tillvarata på kunskaper och lärdomar från varandra och från tidigare uppdrag kan innovativa och hållbara lösningar delas, vilket medför att kunskapsluckorna och risker i nya uppdrag minskar samt att de undviker att återuppfinna hjulet. Syftet uppnås genom att besvara följande frågeställning; “Hur kan organisationer ständigt förbättra kunskaps- och erfarenhetsdelningen internt genom god förståelse för de olika kunskapsformerna?”. Arbetet resulterar i en tabell med lämpliga och förbättrade metoder för kunskaps- och erfarenhetsdelning, samt för hur dokumenteringen av kunskap kan gå till. Framtagandet av dessa metoder har gjorts genom analys av intervjumaterial som insamlats från respondenter som tillhör ett konsultbolag som växt genom förvärv. Analysen har kontinuerligt följt teoretiska ramverken om ständiga förbättringar av McLean och Anthony (2019) där de vanligaste fallgroparna är sammanställda, samt SECI-modellen för förståelse av kunskapsflödet inom organisationen. Slutligen resoneras det att, för att nå en ökad kunskaps- och erfarenhetsdelning inom ett konsultbolag som växt genom förvärv, krävs det att ledningen arbetar för en ökad teamanda, gemenskap och samhörighet. Eftersom detta skapar en stimulerande miljö som underlättar att motivera kunskaps- och erfarenhetsdelning genom att inkludera formella och informella möten, både fysiskt som digitalt. Något som behöver inkluderas är tydliggörandet av nyttan som förbättrande initiativ medför genom att visa mätbara resultat som ett incitament för konsulterna. / Knowledge- and experience sharing is a broad and important concept for companies' economic growth and competitiveness. For consulting firms, it is of extra importance as their core business is based on selling knowledge in the form of services, but the problem is that the project-leading consultants may experience that the wheel is continuously being reinvented in the projects. In recent decades, a trend in mergers and acquisitions has been noted in the public construction industry. The organizational changes that acquisition entail increase the need for appropriate knowledge management to create synergy within the company, so that knowledge and experience become a collective resource. The challenge for consulting organizations is that the companies consist of individuals from different corporate cultures with different preferences, that the organization is constantly changing and that there is a competition between employees. The purpose of this study is thus to increase the sharing of knowledge and experiences between employees by identifying appropriate methods and means, in order to utilize the existing competence within the organization in the long term. By utilizing knowledge and lessons from each other and from previous assignments, innovative and sustainable solutions can be shared, which means that the knowledge gaps and risks in new assignments are reduced and that they avoid reinventing the wheel. The purpose is achieved by answering the following question: "How can organizations constantly improve the sharing of knowledge and experiences internally through a good understanding of the various forms of knowledge?". This paper results in a table with suitable and improved methods for knowledge and experience sharing, as well as how the documentation of knowledge can be done. The development of these methods has been done through analysis of interview material collected from respondents belonging to a consulting company that has grown through acquisitions. The analysis has continuously followed the theoretical frameworks, continuous improvement of McLean and Anthony (2019) where the most common pitfalls are compiled, as well as the SECI model for understanding the flow of knowledge within the organization. Finally, it is reasoned that, to achieve an increased sharing of knowledge and experience within a consulting company that has grown through acquisitions, it is required that the management works for an increased team spirit, community and togetherness. As this creates a stimulating environment that facilitates the justification of knowledge and experience sharing by including formal and informal meetings, both physical and digital. Something that needs to be included is the clarification of the benefits that improving initiatives bring by showing measurable results as an incentive for consultants.