Bakgrund: Akupunktur är en behandlingsmetod som i Asien har använts flera tusen år. Öronakupunktur är däremot ett relativt nytt fenomen som upptäcktes på 1950-talet. Utgångspunkten är att varje kroppsdel finns representerat i örat. Genom att stimulera utvalda punkter i örat erhålles effekt på motsvarande kroppsdel. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i samband med öronakupunktur. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes utifrån fem intervjuer. Informanterna var tre kvinnor och två män i åldrarna 47-62 år. De hade fått mellan sex och tio behandlingar inom det senaste året. En manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; upplevelser under respektive efter behandlingen. Upplevelserna under behandlingen utmärktes av varierade smärtupplevelser, att relationen till akupunktören var viktig för hur behandlingen upplevdes samt att miljön påverkade hur effektiv behandlingen blev. Upplevelserna efter behandlingen var övervägande positiva. De utmärktes i huvudsak av förändringar i kroppen som trötthet, avslappning, emotionella reaktioner, symtomlindring och en förundran över att metoden fungerade. Slutsats: Resultaten som jämförts med andra studier visar att upplevelserna av en behandling med öronakupunktur inte skiljer sig från en behandling av kroppsakupunktur. Det är viktigt att sjuksköterskan förbereder patienten på upplevelser som kan förekomma, både under och efter behandling.

Tidigare forskning påvisade att ljud och oljud påverkade oss, men annan forskning visade att ljud inte påverkade anestesipersonalens koncentration eller prestation. I denna studie genomfördes fokusgruppintervjuer vid tre tillfällen med anestesisköterskor från ett länssjukhus i mellersta Sverige. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av ljud under anestesi, med avseende på arbetsmiljö och förmodad patientpåverkan. Insamlad data bearbetades och analyserades med en manifest innehållsanalys. Tre kategorier och tolv subkategorier kom fram av analysen. De tre kategorierna var Olika typer av ljud, Påverkan på patienten och Påverkan på arbetsmiljön. Narkossköterskorna i studien upplevde att det förekommit plötsliga höga ljud som skulle kunna skada hörseln. Vidare upplevde de att det fanns gott om surrande bakgrundsljud inne på operationssalarna. Narkossköterskorna upplevde att bakgrundsljuden gav trötthet.

Syftet med studien är att undersöka vilka kvaliteter föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebär att vi utgår från att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhällsaktörer gör dem till. De bär inte på några inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss & Pence, 2001).   För att besvara frågeställningen hur föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex föräldrar från fem olika förskolor. Efter analys av intervjuerna kunde vi urskilja tre områden vilka presenteras i resultatet. Områdena är: förskolan - ett   komplement till hemmet, förskolan - en plats för lärande samt förskolan - en del av livet.   Resultatet visar på en komplexitet i föräldrarnas uppfattningar och inom områdena fokuseras på skillnader, motsägelser och nyanser.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades enligt Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och tre underkategorier framkom i resultatet. Känslor av tvivel och osäkerhet, motivationens betydelse, stigmatisering och skuldbeläggning, upplevelser av gemenskap och trygghet samt behov av autonomi. Det fanns en tveksamhet kring sambandet mellan rökning och KOL vilket bidrog till minskad motivation att sluta röka. Stigmatiserande attityder från vårdpersonal och omgivning gav upphov till skuld och skamkänslor. Rökningen upplevdes som en trygghet som skapade gemenskap och välmående. Beslutet att sluta röka var deras och ingen annans. Att bli tillsagd att sluta röka hade motsatt effekt. Slutsats: Litteraturstudien visar att patienter med KOL har ett ökat behov av mer information om sjukdomen. Sluta röka är för många en process som innebär livsstilsförändringar. Det innebär att ett öppet förhållningssätt från närstående och vårdpersonal kan vara till hjälp för patienterna att få motivation till att vilja bli rökfria. Avgörande är att se till patientens hela livsvärld för att kunna möta dessa patienter och lindra lidande och öka välbefinnande.

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansågs som god visuellkaraktärsdesign enligt svenska spelgrafiker hos två olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom området var målet att utröna vad de ansåg var trovärdig ochattraktiv design, utifrån deras erfarenheter som professionella karaktärsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktärsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovärdighet kunde appliceras på hur designerna skapadesina karaktärer, men på olika sätt och beroende på vilket spel de arbetade på. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföreträde på vad som var god karaktärsdesign,medan i andra fall karaktärsdesignern själv. Studien gav flera exempel på hur man kanarbeta för att förbättra sin karaktärsdesign för grafiker som ämnar till att blikaraktärsdesigners och en insyn i de förväntningar man som professionell kan mötainom fältet.

No description available.

Formålet med denne studien var pasienters opplevelse av postoperativ informasjon etter kataraktkirurgi og deres tanker og meninger om dette. Ved sykehusopphold har forskning vist at det pasienter savner mest er god informasjon av helsepersonell. Kataraktkirurgi er verdens vanligste operasjon, men også den diagnosen flest i verden er blinde av. Viktigheten av kataraktkirurgi kan ses da ikke kun bedring av syn er en effekt. God syn etter kataraktkirurgi kan for eksempel forebygger fall, noe som igjen kan spare helsevesenet for utgifter, og pasienten for smerter og traumer. Formålet med informasjonen gitt av sykepleier er viktig da den har som hensikt å forebygge infeksjon som kan bli synsstruende. Studien er en intervjustudie der fire deltagere ble intervjuet. Dataen ble analysert med av hjelp av kvalitativ innholdsanalyse. Ut fra intervjuene kom to kategorier fram: Forstyrrende omgivelser og trygghet til sykepleier. Pasienters informasjonsbehov ble til dels dekket grunnet at de fant trygghet til sykepleier og sykepleier som kilde til god informasjon. Det var brister i forhold til egenomsorg ved hjemreise, og dette grunnet til forstyrrelser i omgivelsene informasjonen ble gitt, som resulterte i usikkerhet hos pasientene. Ved å øke kunnskapen innen dette området, vil sykepleier som gir informasjonen til pasientgruppen kunne gi mer effektiv og sikker pleie. Dette kan gi økonomisk gevinst til den enhet som har utført operasjonen, blant annet ved at færre pasienter vil ha behov for å komme tilbake da de har fått all informasjon som behøves, men også bedre pasientsikkerheten ved å kvalitetssikre helsetilbudet pasientene får.

Bakgrund. Fotboll är världens största idrott och risken för skador är stor. Orsaker till att fotbollsspelare inte återgår till idrotten är främst nedsatt funktion samt rädsla för ny skada. Många fotbollsspelare är idag fysiskt redo att återgå till spel, men inte psykiskt. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns olika psykologiska faktorer hos skadade fotbollsspelare som återgår till idrott jämfört med dem som slutar spela efter en allvarlig skada. Metod. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta fotbollsspelare, fyra killar och fyra tjejer, intervjuades individuellt. Materialet analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat. Informanterna redogjorde för olika psykologiska aspekter som påverkat dem både positivt och negativt under rehabiliteringsperioden. Personliga faktorer var skadereaktion, motivation och rädsla. Situationsfaktorer handlade om tränarens, lagets, familjens och sjukgymnastens inflytande. Konklusion. Flera psykologiska faktorer påverkar en fotbollsspelare vid rehabilitering efter en allvarlig skada. Dock skiljde sig inte dessa faktorer mellan de som idag är aktiva jämfört med dem som har slutat. Det som framkom i denna studie var att stödet från laget och tränare är något som ofta saknas i en fotbollsspelares rehabilitering.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2. Hur resonerar lärare didaktiskt kring litteratur i skolan? 3. Går det att urskilja ett samband mellan didaktiska synsätt och synsätt på litteraturkanon? Metoden som används i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna är eniga om att läsning är viktig men att utrymmet för läsning har minskat. De menar att det som påverkar deras litteratururval mest är vad som finns att tillgå på skolan och de ekonomiska aspekterna rörande det. Dessutom påverkas de av styrdokument och kursmål. Lärarna har olika synsätt på svenskämnet och att de strävar åt ena eller andra hållet utifrån tre konstruktioner av svenskämnet som Malmgren och Molloy formulerat och diskuterat. En av lärarna menar dock att hennes undervisning är en kombination av de olika konstruktionerna. Lärarna i studien menar att svenskämnet mer och mer kommit att bli ett färdighetsämne än något annat och att kulturarv och erfarenhetspedagogik får stå tillbaka. Endast en av lärarna är negativt inställd till kanon men gemensamt är att lärarna anser att det finns en outtalad litteraturkanon i Sverige som de påverkas av. En större studie utifrån denna med en bredare undersökningsgrupp skulle kunna ge ett tydligare resultat med högre reliabilitet. Det skulle även vara intressant att kombinera denna studie med en undersökning av elevers uppfattning om litteratur, litteratururval och litteraturkanon för att få en mer övergripande bild av situationen med läsning hos Sveriges unga.

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska är att kunna förse patienter med god omvårdnad. Att jobba i en operationssal innebär att jobba enligt ett tidsschema där de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnå hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gången vilket möjliggör ett personcentrerat vårdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt. Metod: Ostrukturerade intervjuer genomfördes med 10 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i norra Sverige. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades genom innehållsanalysen; Att få följa med en patient hela vägen, att skapa en förtroendefull relation, avsätta tid för kontakt samt att skärma av sig och att inte vilja/våga ta kontakt. En del operationssjuksköterskor ville träffa patienterna före och efter operation för att få en bättre helhetsbild och de flesta kände att de fick någonting ut av det själva. I sin kontakt med patienten vill man visa att man bryr sig om och finns till för dem. Operationssjuksköterskorna berättade att de själva kunde välja hur mycket patientkontakt de vill ha med sina patienter. Osäkerhet och rädsla för att säga fel framkom som hinder för kommunikationen med patienter. Slutsats: Att vara operationssjuksköterska innebär att ha en annorlunda patientkontakt och att själv kunna styra hur mycket patientkontakt de har med sina patienter.