Vårdskador innebär ett stort lidande och var tionde patient som får vård drabbas av vårdskada. Genom att ta del av patienters upplevelser kan hälso- och sjukvården få hjälp med att identifiera risker till vårdskador i arbetet med att förhindra uppkomst till dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskador. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att fungerande kommunikation,information och bemötande är viktigt; Att komplikationer skapar obehagoch begränsar vardagen; Att känna oro och rädsla över att inte ha kontroll;Att få ekonomiska problem som förändrar livet och Att påverkas negativt av personalens kompetens och ansvarstagande. I resultatet framkom att patienter upplevde att livet förändrades på många olika sätt efter att ha drabbats av vårdskada. De försämrades i sina grundsjukdomar, fysiska och ekonomiska problem uppstod, relationer till närstående påverkades, vardagen blev begränsad och det psykiska måendet försämrades. De upplevde även bristfällig kommunikation och dåligt bemötande från hälso- och sjukvården. Vårdskador påverkar livet i helhet för många patienter och gör det svårt för dem att förlika sig med det som hänt och gå vidare med sina liv. De behöver känna sig delaktiga i sin egen vård samtidigt som de behöver få stöd och förståelse från vårdpersonal för att kunna hantera upplevelsen av att drabbas av vårdskada.

No description available.

Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i hela samhället och patienter med substansbrukssyndrom möter sjuksköterskan inom både öppen- och slutenvården. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter med substansbrukssyndrom. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 7 vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades, vilket resulterade i tre huvudkategorier; Att stöd, förståelse och delaktighet främjar återhämtning, att bristande kunskap, misstro och brist på tillit är hinder för att bedriva en god vård samt att inse att drogen är både patientens bästa vän och värsta fiende. Resultatet visade att faktorer som medkänsla och förståelse hos sjuksköterskan är resurser för att bedriva en god vård som främjar patientens återhämtning. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplever ett behov av mer kunskap och erfarenhet gällande substansbrukssyndrom för att överkomma hinder i vården. Sjuksköterskor påverkades av mötet med patienter med substansbrukssyndrom då detta är en komplex sjukdom med många sidor. I relationen mellan sjuksköterska och patient finns omvårdnadens kärna och relationen behöver därför ses som det centrala och grundläggande för att främja en god vård. Genom större kunskap om substansbrukssyndrom och en medvetenhet i form av reflektion av det egna förhållningssättet i relation till patienten kan vården förbättras.

Att vårda patienter i hemmet kan innebära utmaningar då det är svårare att anpassa arbetsmiljön. Detta har stor betydelse för hälso- och sjukvården då arbetsmiljön påverkar både sjuksköterskors hälsa, omvårdnadsarbetet, patienters upplevelse av vården och patientsäkerheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i hemsjukvården. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaser som, efter kvalitetsgranskning, resulterade i nio vetenskapliga artiklar som gick vidare till analysen. Artiklarna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ledarskap och organisation har stor betydelse, Att utsättas för risker och faror, Att prioritera patientens behov framför den egna hälsan, Att arbeta i en miljö som inte är optimal. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på stöd, oro för den egna hälsan samt att arbetsmiljön i hemsjukvården var både riskfylld och ej optimal att bedriva vård i. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver mer stöd från sina arbetsgivare samt mer tid och resurser. Arbetsmiljön hindrar även sjuksköterskor i hemsjukvården från att arbeta effektivt.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en livsomvälvande händelse som kan ge kroniska men och inverka på hela livssituationen. Sjukdomen kan även ha betydelse för hur de drabbade väljer att leva sitt dagliga liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i sju kategorier; att leva med förändrad kropp och sinne, att leva med begränsningar i dagliga aktiviteter, att roller och relationer förändras, att sakna tillräcklig information och kunskap, att behöva andra människor som stöd, att behöva ta ställning till livsstilsförändringar, att tvingas omvärdera livet efter en livshotande händelse. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att finnas som stöd och resurs i dagliga livet efter en hjärtinfarkt, för att ge de drabbade de bästa förutsättningarna för att kunna anpassa sig till sin nya livssituation. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer upplever att det dagliga livet påverkas efter en hjärtinfarkt.

I dag rapporteras det ofta i nyhetsmedierna om överbeläggningar och stress på akutmottagningar runt om i landet. Akutmottagningen är en arbetsplats som skiljer sig från andra. Sjuksköterskorna där har en särskild press på sig, då det ibland kan handla om liv och död i akuta situationer genom olycksfall och akut sjukdom. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning, med hjälp av två frågeställningar: vilka faktorer leder till stress och vilka konsekvenser av stress beskrivs?Datainsamlingen utfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en granskningsmall och 10 artiklar togs vidare till analysen. Litteraturstudien utfördes som en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att faktorer som leder till stress är hög arbetsbelastning och dåligt anpassad arbetsmiljö, oförståelse och aggressivitet från vårdsökande samt bristande stöd från ledning och organisation. Konsekvenser av stress beskrevs som att känna obalans och drabbas av fysiska och psykiska symptom, att privatlivet påverkas och sjuksköterskan överväger byta arbete samt att stressen påverkar patientsäkerheten och omvårdnaden. Resultatet visade ett behov av stöttande åtgärder. Dessa stödåtgärder bör innefatta interventioner för att stärka befintlig personal, skapa en bättre arbetsmiljö, skapa goda grunder för en hållbar personalförsörjning och verka för hög patientsäkerhet och en god omvårdnad. Vidare behövs en tydligare anknytning mellan beslutsfattare och sjuksköterskorna. Detta för att lättare kunna fatta beslut som är anpassade och givande för den kliniska verksamheten.

Hjärtstopp innebär en stor förändring i livet och medför många frågor och funderingar för de drabbade och de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelsen av att ha överlevt ett hjärtstopp ur de drabbades och deras närståendes perspektiv. I analysen ingick nio vetenskapliga studier som analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultatet av litteraturstudien presenteras sedan i fyra kategorier som skapats utifrån analysen; Den första tiden är svår, Upplevelser av vården, Kroppen och sinnet begränsar, samt Händelsen väcker existentiella frågor. I resultatet framkom att sociala relationer och mötet med vården var av stor betydelse för känslor och upplevelser av tiden efter hjärtstoppet. Det framkom också att de drabbade efter hjärtstoppet fick fysiska och kognitiva svårigheter och de svåraste att acceptera var minnessvårigheterna. Hjärtstoppet väckte också många existentiella frågor, tankar om framtiden och hopp om en god framtid. Ett hjärtstopp påverkar inte bara de som drabbats utan även de närstående påverkas i hög grad, därför kan det också behövas mer forskning på området eftersom det finns begränsat antal vetenskapliga studier inom ämnet. Det framkom även att det finns utvecklingspotential gällande det stöd och informationsunderlag som idag används.

Bakgrund:Tron om att schizofreni är en kronisk sjukdom med progressivt förlopp lever till viss del fortfarande kvar, trots att forskning visar motsatsen. Frågan är om sjuksköterskor besitter tillräckligt med kunskap för att ge personer med schizofreni möjligheten till återhämtning. Teoretisk referensram:Tidvattenmodellen kan användas som teoretiskt stöd och praktiskt verktyg inom psykiatrisk omvårdnad för att hjälpa personer till återhämtning. Modellen kan bidra till nya perspektiv för sjuksköterskor, då fokus på vem som är experten flyttas över från sjuksköterskan till patienten. Syfte:Att beskriva vilken kunskap som sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård har om återhämtning avseende personer med schizofreni. Metod:Kvalitativ metod med induktiv ansats användes till studien, data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes till analysarbetet. Resultat:Resultatet visar att sjuksköterskor beskriver återhämtning som en process som är individuell för varje person. Men sjuksköterskor framhåller även att schizofreni är en sjukdom som innebär begränsningar för dessa personers förmåga till återhämtning.Slutsats: Trots goda intentioner från sjuksköterskor så finns risken att åtgärder och interventioner mestadels baseras på kunskap om att återhämtning vid schizofreni är svårt, vilket kan innebära att gammal kunskap tillämpas.  Nyckelord: kunskap, kvalitativ innehållsanalys, schizofreni, sjuksköterskor, återhämtning

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum.  Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.

Denna studie undersöker vilka relationella aspekter chefer och medarbetare lyfter fram för ett gott ledarskap. De senaste åren har relationernas betydelse för ledarskapet uppmärksammat mer och mer utifrån ett tidigare fokus på ledares egenskaper, stilar eller beteenden. I denna studie undersöks de relationella aspekterna av ledarskapet i en svensk kontext. Studiens teoretiska ram är teoribildningen kring det relationella ledarskapet utvecklad av Mary Uhl-Bien och Sonia Ospina. Det empiriska underlaget består av fem intervjuer. Både chefer och medarbetare från två olika organisationer har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med den kvalitativa forskningsintervjun som grund och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är fem teman som beskriver de relationella aspekterna som utgör ett gott ledarskap. Utifrån chefernas perspektiv är det tre teman: förtroende och tillit, delaktighet och engagemang samt omsorg och omtanke. Utifrån medarbetarna är det två teman: förtroende och tillit samt respekt och bekräftelse.