Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Missfall sker i ca 10-15 % av alla bekräftade graviditeter. Det är en plötslig och känslomässig händelse som innebär en förlust av ett barn/foster. Sorg och lidande är centralt vid en förlust. Hur mycket kvinnan påverkas är individuellt och ofta beroende på vilka förutsättningar som finns. Som vårdpersonal behövs större kunskap för att kunna bemöta de som fått missfall. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få ett missfall. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutkategorier; att det händer plötsligt och blir en livskris, att söka förklaring och lägga skulden på sig själv, att vara i behov av information och stöd samt att det tar tid att bearbeta ett missfall. Kvinnor hamnade i en livskris och kände ofta skuld efter missfallet. De behövde en förklaring för att bearbeta händelsen. Informationen och stödet från vården var bristfällig samt att vårdpersonal använde sig av medicinska termer som upplevdes kränkande. Kvinnor ansåg att det behövdes bättre uppföljning för att hantera förlusten. Ett tillvägagångssätt för att minska psykisk ohälsa kan vara uppföljning via återbesök, telefonkontakt eller enkäter

Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.

Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.

No description available.

Bakgrund: Omorganisation inom vården ställer högre krav på anhöriga då fler vårdas i hemmet. Därför behövs mer kunskap om anhörigas situation för att stärka familjehälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur anhöriga upplever sin situation i flyttprocessen före, under och efter flytten av en vårdbehövande familjemedlem till ett särskilt boende för äldre, vilket framkom vid hälsostödjande familjesamtal. Metod: Åtta familjer deltog i en samtalsserie av tre samtal. Samtalen analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudresultatet visade på att före flytten upplevdes livssituationen som ohållbar med ett krävande ansvar. Under flytten upplevdes både känslor av frid och frustration. Efter flytten upplevdes sorg, varierat förtroende för boendet, att de anhöriga ville behålla relationen med den vårdbehövande och en förändrad familjesituation. Slutsats: Anhörigas upplevelser var varierande under flyttprocessen. Distriktsköterskan bör vara synlig och finnas som stöd.