Sammanfattning Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationens amningsrekommendationer bör kvinnor exklusivt amma sitt barn upp till sex månaders ålder. Amning har hälsofrämjande effekter på både kvinnor och barn. Under amningsperioden kan kvinnor erfara utmaningar som kan försvåra amningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av amningens fysiska och psykiska utmaningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design och induktiv ansats tillämpades. Totalt samlades 32 bloggar in och analyserades genom tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Det framkom att kvinnor möter utmaningar i samband med amning. Ett huvudtema formades "När amning inte blir en framgång” och fem underteman “En fysisk utmaning” som fokuserar på hur amning påverkar kvinnor fysiskt. “Det saknade stödet” belyser brister med det professionella stödet och omgivningens stöd. “Omgivningens påverkan” beskriver hur samhällets syn på amning kan ha en inverkan på kvinnor. "Förväntningar som inte infrias” där kvinnors förväntningar på amning inte stämmer överens samt “Den känslomässiga påverkan” som beskriver hur amningen berör kvinnor psykiskt. Konklusion: Amningsutmaningar var en vanlig företeelse som påverkade kvinnor både fysiskt och psykiskt. Utmaningarna försvårade amningen vilket bidrog till en känslomässig påverkan med såväl förtvivlan som besvikelse att inte lyckas upprätthålla en amning. Trots amningsutmaningarnas negativa inverkan, upplevde kvinnor amningstiden som betydelsefull. / Abstract Introduction: According to World Health Organization breastfeeding recommendations, women should exclusively breastfeed their children up to six months of age. Breastfeeding has health- promoting effects on both women and children. During the breastfeeding period, women can experience challenges which can make breastfeeding difficult. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of the psychical and psychological challenges of breastfeeding. Method: An empirical study with av qualitative design and inductive approach was applied. A total of 32 blogs were collected and analyzed through thematic analysis according to Braun & Clarke. Results: It emerged that women face challenges in relation to breastfeeding. A main theme was formed “When breastfeeding is not a success" and five sub-themes “A physical challenge” which focuses on how breastfeeding affects women physically. “The missing support” which illustrates shortcomings with professional support and the support of the entourage. “The influence of the entourage” which highlights how society’s view of breastfeeding can have an impact on women, “Expectations that are not fulfilled” where women’s expectations of breastfeeding do not match and “The emotional impact” which describes how breastfeeding affects women psychologically. Conclusion: Breastfeeding challenges were a common occurrence which affected women both physically and psychologically. The challenges made breastfeeding difficult, which contributed to an emotional impact with both despair and disappointment at not being able to maintain breastfeeding. Despite the negative impact of the breastfeeding challenges, women experienced the breastfeeding period as significant.

Syftet med utförd studie var att undersöka hur tillgängligheten samt användbarheten av en webbsida påverkas utifrån lagkraven som existerar för den offentliga sektorn samt de designprinciper som är presenterade av Schlatter och Levinson (2013). Webbsidan som valdes till studien var Hagfors kommuns webbsida. För att nå syftet följdes Löwgrens (2018) designprocess bestående av tre faser, förstudier, designarbete och utvärdering. Förstudierna bestod av utvärdering av Hagfors webbsida för att undersöka vilka lagkrav som inte följdes, samt vilja av designprinciperna som saknades i nuvarande design. När förstudierna var klara började designarbetet. Designarbetet bestod av att arbeta fram två nya prototyper i Figma. Dessa två prototyper användes sedan för utvärderingen och användbarhetstester utfördes på 35 deltagare. Testerna bestod av utförande av uppgift till givet scenario, SUS-enkät samt besvarande av fyra jämförande frågor. Frågorna analyserades med hjälp av Braun och Clarkes sex faser av tematisk analys, SUS-värdet utvärderades utifrån Smyks (2020) acceptansskala och tid samt antal felklick samlades in och sammanställdes efter Benyons (2014) definition av tillgänglighet och användbarhet. Resultatet visade att den nya designen utifrån lagkraven fick ett SUS-värde på 59,2/100 jämfört med originalet som fick 56,5/100. Den nya designen utifrån designprinciperna fick 86,5/100 och originalet fick 67,5/100. Den tematiska analysen visade att deltagarna uppskattade den nya designen utifrån designprinciperna mer än originalet, medan de inte upplevde någon skillnad mellan den nya designen utifrån lagkraven och originalet. De fyra teman som togs fram var navigation, hitta rätt information, intryck samt intuition. Antal felaktiga klick visade att originalet var svårare att navigera igenom på både testerna. Antal sekunder att slutföra uppgiften var mindre på den nya designen gjord utifrån lagkraven, medan den nya designen utifrån designprinciperna gav ett högre resultat. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att designen skapad efter designprinciperna presterade bättre än både originalet samt designen utifrån lagkraven, i tillgänglighet och användbarhet. För framtida studier är det av intresse att utföra fler liknande studier för att utveckla ytterligare förståelsen av vad som påverkar tillgänglighet och användbarhet hos en webbdesign.

Bakgrund: Vården förflyttas alltmer till patientens hem. Detta ställer högre krav pådistriktssköterskorna inom hemsjukvården. En utmaning kan vara att hantera övergången från kurativ till palliativ vård och de svåra samtal som kan medfölja. Samtalen är ofta av existentiell karaktär och berör svåra ämne.  Trots detta är det ovanligt med utbildning i samtalsteknik eller handledning via arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av existentiella samtal vid palliativ vård i hemmet.  Metod: Studien genomfördes med explorativ kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 14 sjuksköterskor med erfarenhet från palliativ hemsjukvård. Informanterna var övervägande kvinnor, med lång yrkeslivserfarenhet, och majoriteten hade vidareutbildning inom relevanta specialiteter.  Intervjuerna skedde via telefon utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna valdes genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) Resultat: Existentiella samtal i hemsjukvården var vanligt förekommande och genomfördes utan föregående utbildning i samtalsteknik. Det förekom inte heller handledning på arbetsplatserna. Samtalen skedde oförberett och distriktssköterskorna förhöll sig till samtalen genom att lyssna på patienten. Distriktssköterskorna ville ge patienten sin tid och fulla uppmärksamhet, vilket inte alltid var möjligt i verksamheten. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenhet är att konsten att hantera existentiella samtal var något som kom med klinisk erfarenhet snarare än inlärd kunskap. Avsatt tid, handledning eller utbildning i ämnet hade varit önskvärt för att kunna bemöta patienternas behov på ett säkrare och mer beprövat sätt.

Befolkningen i världen blir allt äldre och fler personer över 60 år drabbas av akuta sjukdomar och riskerar att utveckla skörhet. Den äldre har ofta mer komplexa och större omvårdnadsbehov vilket leder till fler vårdbesök med längre vänte- och vistelsetid. Därutöver har den äldre ofta minskade fysiologiska funktioner, reservkapaciteter samt högre risk att drabbas av komplikationer, varför omhändertagandet av denna patientgrupp kräver ökad kunskap. Då tidigare forskning främst har fokuserat på den äldre personens patientupplevelse inom slutenvården behövs mer kunskap inom akutvården. Syftet med detta arbete var att undersöka den äldre personens upplevelse av vården på akutmottagningen. Studien hade en induktiv ansats med en allmän litteraturöversikt som design. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Subject Headings samt fritextsökningar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar samt personer över 60 år som hade besökt akutmottagningen. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade etiska överväganden, översiktsartiklar och artiklar som berörde andra perspektiv. Resultatet presenterades med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var; Att vara på akutmottagningen, Att vårdas på akutmottagningen och Att bli utskriven från akutmottagningen. I de 15 artiklar som inkluderades i studien framkom bland annat att den äldre personen kände sig sårbar och bortglömd på akutmottagningen. Hälso- och sjukvårdspersonal som lät den äldre personen vara delaktig i det akuta omhändertagandet kunde generera en positiv upplevelse. Kommunikation och information ansågs vara nyckelkomponenter för att mötet skulle bli så bra som möjligt. En hektisk vårdmiljö med långa väntetider upplevdes negativt samtidigt som upplevelsen blev mer positiv ju mer den äldre blev delaktig i utskrivningsprocessen. Studien identifierade faktorer som kunde påverka den äldres upplevelse av akutmottagningen. Detta innefattade hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, kommunikation och information, delaktighet och en anpassad vårdmiljö. Dessa faktorer bör tas i beaktande vid omvårdnaden och omhändertagandet av den äldre personen på akutmottagningen. / The global population is getting older, with an increasing number of individuals over 60 years are facing acute illnesses and the risk of developing frailty. Elderly individuals often exhibit more complex care needs, leading to extended healthcare visits and longer waiting time. Due to diminished physiological functions and higher complication risks, providing care for this demographic demands enhanced knowledge. While prior research primarily focused on inpatient experiences, there's a crucial need for more insights into emergency care. The aim of this study was to investigate the older person's experience of care in the emergency department. This study has an inductive approach with a literature review design. The searches were performed in PubMed and Cinahl utilized MeSH terms and CINAHL Subject Headings, alongside free-text searches. Inclusion criteria involved individuals over 60 who visited emergency departments and qualitative articles. Exclusion criteria encompassed articles lacking ethical considerations, review articles and other perspectives than the older person. Results were categorized into three categories and six subcategories: The categories are; To be in the emergency department, To be treated in the emergency department and To be discharged from the emergency department. Among the 15 articles included, findings revealed that older people often felt vulnerable and overlooked in emergency departments. Positive experiences were generated when healthcare professionals involved them in acute care decisions. Effective communication and information sharing were deemed critical components for a positive encounter. A bustling care environment with prolonged waiting times was perceived negatively, whereas increased involvement in the discharge process improved the overall experience. The study identified key factors influencing the older people’s experience in emergency departments, emphasizing the significance of healthcare professionals' approach, communication, involvement, and an adapted care environment. These factors should be considered in providing optimal care for older individuals in emergency settings.

Bakgrund I Sverige lider uppskattningsvis 20 % av befolkningen av långvarig smärta som kan skattas måttlig till svår. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan definieras som sensoriskt och känslomässigt obehag. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att långvarig smärta påverkar deras liv samt att beskriva de ingående studiernas datainsamlingsmetod. Metod Tolv kvalitativa artiklar som berörde patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta inkluderades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl och sammanställdes i en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat Patienterna upplevde att långvarig smärta påverkade alla aspekter av deras liv. De beskrev smärtans oförutsägbarhet och hur kroppen kändes förändrad, icke tillförlitlig och icke funktionell. Många beskrev hur de påverkades både psykiskt och socialt samt att de drabbats av nedstämdhet, depressioner och minskad livskvalitet. Patienterna beskrev att det kunde vara svårt att acceptera smärtan som en del av livet, då acceptans först sågs som ett nederlag. Med tiden lärde sig många av patienterna att både hantera och acceptera smärtan, de omvärderade sin vardag och lärde sig att se livet ur andra perspektiv. Slutsats Att leva med långvarig smärta innebar att vardagen begränsades och hela livet påverkades, detta födde rädsla och oro som kunde leda till nedstämdhet och depression. Många patienter hade svårt att acceptera smärtan som en del av livet och behövde stöd i att lära sig hantera den. Därför behövs det mer forskning kring hur sjukvården ska kunna assistera patienterna i detta. / Background Twenty percent of the Swedish population is suffering from chronic pain that can be rated as medium to severe. Pain is a subjective experience that can be defined as a sensory or emotional discomfort.     Aim The aim of this literature review was to describe how patients experience that chronic pain are effecting their lives and to describe the data collection of the included studies.  Method Twelve articles with a qualitative design concerning patient experiences of living with chronic pain was included through searches of databases PubMed and Cinahl and compiled in a descriptive literature review. Main Results The patients experienced that chronic pain affected all aspects of their lives. They described the unpredictability of the pain and how the body felt changed, non-reliable and non-functional. Many patients described how they were affected both psychologically and socially. They were also suffering from low mood, depression and loss of quality of live. The patients described difficulties with accepting the pain as a part of life, acceptance was seen as a defeat at first. With time, many patients learned how to manage and accept the pain. They revalued their everyday life and learned to look at life in different perspectives.    Conclusion Living with chronic pain meant a restricted everyday life and there was a general impact on life. This lead to fear and anxiety that could lead to low mood and depression. A lot of patients found it difficult to accept the pain as a part of life and were in need of support with pain management. There is a need of more research concerning how the healthcare can aid patients in this matter.

Bakgrund: I en operationssal arbetar ett multiprofessionellt team. För att effektivt kunna bedöma och utvärdera kvaliteten på det intraoperativa teamarbetet, samt stärka patientsäkerheten, är det av stor betydelse att få en djupare förståelse för operationssjuksköterskors upplevelser kring begreppet teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors uppfattningar om det intraoperativa teamarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor från två sjukhus i mellersta Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Operationssjuksköterskans upplevelser av sin roll i teamet, Interaktionen mellan de olika yrkeskategorierna i teamet och Betydelsen av att utveckla och förbättra teamet. Att planera arbetet och ligga steget före beskrevs som att ha kontroll över situationen. Ett väl fungerande teamarbete präglades av tydlig kommunikation och att bekräfta varandra stärkte teamkänslan. Slutsats: Studien belyser en rad faktorer kring operationssjuksköterskornas uppfattningar om vad som kan bidra till ett väl fungerande intraoperativt teamarbete. Mer forskning av kvalitativ ansats behövs för att tydliggöra och få en större förståelse av operationssjuksköterskans upplevelser i samband med detta. / Background: The operating room is a place where multidisciplinary teamwork is carried out. In order to effectively assess and evaluate the quality of intraoperative teamwork, and enhance patient safety, it is of great importance to gain a deeper understanding of operating room nurses’ perceptions around the concept of teamwork. Aim: The purpose of the study was to describe operating room nurses’ perceptions of the intraoperative teamwork. Method: Semi-structured interviews were carried out with 14 operating room nurses at two hospitals in north central Sweden. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Result: Three categories and ten sub-categories emerged from the analysis. The three categories were: Operating room nurses’ perceptions of their professional role in the team, Interaction between professionals in the team and, The importance of building and improving the team. To plan work and stay ahead were described as achieving control of the situation. Effective teamwork was characterized by clear communication and, team spirit was strengthened by acknowledging each other. Conclusion: This study demonstrates a number of factors surrounding the operating room nurses’ perceptions of what may contribute to a high functioning intraoperative teamwork. Further research with a qualitative approach is needed to clarify and gain a greater understanding of operating room nurses’ perceptions in the context of teamwork.

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka. Studien utgick från kritisk incident teknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där elva BHV-sköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Etiska överväganden gjordes utifrån gällande riktlinjer. I resultatet framkom ett huvudområde avseende BHV-sköterskans erfarenheter, BHV-sköterskans observationer vid vaccination. Två huvudområden framkom angående BHV-sköterskans agerande: BHVsköterskan främjar vaccination och BHV-sköterskan beslutar kring genomförande av vaccination. Slutsatser och implikationer visar att interaktion mellan förskolebarn, föräldrar och BHV-sköterskan är viktigt och leder till en delaktighet och positiva erfarenheter av vaccination. Förslag på praktiskt agerande framkommer vilket kan främja och underlätta vaccination av förskolebarn. / Vaccination is one of the most cost-effective actions in health care. The program for vaccination in Sweden includes ten diseases and the fifth dose is given when children are five years old. Preschoolers are in a development stage that makes vaccination more difficult. Studies describe the difficulties nurses experience in relation to vaccination of children; lack of knowledge is experienced about procedures to handle the situations. The aim of the study was to describe critical incidents by the Primary Child Health Care (PCHC) nurse’s descriptions and actions during vaccination of preschoolers who resist vaccination. Critical Incident Technique was used during the study. Data collection was made in a county council in the south of Sweden. Eleven PCHC nurses were interviewed. The interviews were transcribed and analysed. Ethical considerations based on current guidelines were made. Results revealed one main area about PCHC nurse’s descriptions: The PCHC nurses observations at vaccination. Two main areas were revealed about PCHC nurse’s actions: The PCHC nurse promotes vaccinations and the PCHC nurse makes a decision about implementation of the vaccinations. Conclusions clarify the importance of interaction between preschoolers, parents and the PCHC nurses leading to participation and positive experiences of vaccination. Suggestions for practical action reveal to promote and facilitate vaccination of preschooler.

Mange kreftpasienter ønsker å få omsorg i sitt eget hjem den siste perioden i livet. Pårørende har en nøkkelrolle i omsorgen for sin nærmeste. Samfunnet har et ansvar for å tilby helsetjenester for å gjøre dette mulig. Hensikten med studien er å få innsikt i pårørendes opplevelse av hvordan deres nærmeste fikk lindret sin lidelse av helsepersonell ved pleie og behandling i hjemmet. Gjennom deres perspektiv og erfaring søker man å få kunnskap om hvordan forholdene kan legges til rette for å gi best mulig omsorg til pasient og pårørende den siste tiden. Et kvalitativ design har blitt brukt for å beskrive og analysere pårørendes opplevelser. I denne studien har en Grounded theory tillempet metode blitt benyttet. Datainnsamlingen skjedde ved dybdeintervju som i hovedsak ble gjort i hjemmet. Alle familiene var blitt fulgt opp av offentlig helsetjeneste. De åtte pårørende ble intervjuet 2-11 måneder etter at den syke døde. De hadde hatt langvarige relasjoner som hadde vart fra 12-77 år . Analysen viser at det er mange områder som oppfattes som lidelse hos den alvorlig syke hjemmeboende kreftpasienten den siste tiden. Også for pårørende byr denne tiden på svært mange utfordringer av fysisk, psykisk, sosial og åndelig/eksistensiell art. Kjernekategorien ”En streben mot å gjenopprette hverdagslivets rytme og å mestre endring” beskriver at pasient og pårørende ønsker stabilitet og å leve så normalt som mulig. Dernest er strategien å mestre endringene som sykdommen fører til når den syke ikke kan opprettholde funksjons- og aktivitetsnivå. Pårørende har lite erfaring fra denne type omsorg og den som er syk har behov for kompetent hjelp til ”den kompliserte omsorgen”. Tilpasning og omsorg må bygge på det livet familiene har levd, slik at de kan mestre endringene ut fra egne ønsker, ressurser og muligheter. Til tross for at de pårørende synes sykdoms-perioden hjemme hadde vært krevende, angret ingen på at de hadde tatt på seg omsorgsoppgaven. Konklusjon: Omsorg til alvorlig syke og døende med kreft krever en stor innsats fra pårørende og helsepersonell for å møte utfordringene i hjemmet. Helsepersonell må møte endringene med tiltak som fremmer en mest mulig normal situasjon for den syke og familien, og hjelpe dem til å mestre endringene i livet / Many cancer patients prefer to be cared for at home the last period of their lives. The next-of kin has a key role in the care for their loved ones. The society has a responsibility to organise health care services to make this possible. The aim of the study is to explore the next of kin experiences in how their loved ones’ illness and suffering were met by professional health care workers in their home. Further through the relatives’ perspective and experiences to get knowledge about how the care for the ill person and the family should be performed to meet their needs in the terminal phase. A qualitative approach has been performed. The study was based upon principles of Grounded Theory. Data were collected by in-depth interviews, mainly performed in the deceased's home. Eight persons were interviewed. They had had close relationships lasting 12 to 77 years. The findings show that the seriously ill home living cancer patient considers many fields as sufferings in the last period of his life. Also for the next-of-kin there are many challenges of physical, social and spiritual/existential nature. The core category ”A strive towards restoration of every days rhythm and to cope with changes” describes that both the patient and the next-of-kin wants stability and to live as normal as possible. Secondly, the strategy is to manage the changes the illness leads to when the patients no longer can obtain their functional level and activities. The next-of-kin has little experience in this type of care, and the ill person has a need for professional assistance with “the complicated care”. Adjustments and care must be built upon the life the families have lived, in order to help them to cope with the changes in the perspective of their own wishes, resources and possibilities. Even though all of the next of kin felt it had been a challenging task, none of them regretted that they had decided to take care of their loved ones at home. Conclusion: Homecare for seriously ill and dying patients with cancer requires a great effort from the next-of-kin and the health personnel in order to meet the challenges in the home. The health personnel must meet the changes with strategies to promote a situation as normal as possible for the patient and the family, and help them to cope with the changes in life. / <p>ISBN 91-7997-137-7</p>

Bakgrund:Patienten som besöker akutmottagningen idag möts av vårdpersonal som ska ta hand om ett ökande antal patienter med svårare och mer komplexa vårdbehov. Studier visar att det skapar trygghet för patienten att själv få delge sina tankar om sitt hälsotillstånd, bli tagen på allvar och lyssnad på. Patientens berättelse har inte varit i fokus då personalen värderar vitala parametrar högre, tycker det syns om patienten mår dåligt och menar att patientberättelsen kan ta lång tid. Samtidigt visar forskning att personcentrerad vård, med den inledande patientberättelsen, har positiva effekter både för patienten och personalen samt ger minskade vårdkostnader. Syfte:Beskriva patientens upplevelse av att lämna sin patientberättelse på akutmottagning och vad som bidrog till upplevelsen. Metod:Semistrukturerade intervjuer med 20 patienter på två akutmottagningar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Patienten hade både positiva och negativa upplevelser av att lämna sin berättelse. Studiens resultat delades in i tre kategorier av upplevelser. Den första kategorin beskriver upplevelser som påverkades av både den fysiska och psykosociala miljön. Den andra kategorin handlar om personalens påverkan av upplevelsen genom att ge plats, skapa bekvämlighet och visa närvaro i samtalet. Den tredje kategorin beskriver patientens egenskaper som påverkade upplevelsen. Förslag på åtgärder som kan förbättra patientens upplevelse framkom. Slutsats:Personalens beteende och miljön hade stor betydelse för patientens upplevelse av att lämna sin patientberättelse på akutmottagning, men även patientens personliga egenskaper behöver beaktas. Att förstå och göra sig förstådd, känna sig trygg, bekväm, delaktig och bli lyssnad på i en lugn ostörd miljö var viktigt för patienten. Detta var möjligt genom anpassningar i personalens beteenden och miljön. Kunskapen bör användas till att utveckla vården mot att ge goda förutsättningar för patienten att lämna den viktiga berättelsen. Resultatet kan på så sätt användas för att förbättra patientens upplevelse på akutmottagningen genom en mer personcentrerad vård. / Background:The patient visiting the Emergency Department today are met by staff who care for an increasing number of patients, with more difficult and more complex care needs. Studies show that the patient feel safer in their care when they have an opportunity to share their thoughts about their state of health and feel taken seriously and listened to. The patient's narrative has not been in focus since the staff prioritizes ​​vital signs, considers the patient's illness to be obvious and believes that listening to the patient's narrative may take a long time. At the same time, research shows that person-centered care, including an initial patient narrative, has positive effects for the patient, the staff and the reduction of healthcare costs. Aim:Describe the patient's experience of reporting the patient narrative at the emergency department, and what contributed to the experience. Method:Semi-structured interviews with 20 patients at two emergency departments were analyzed with qualitative content analysis. Results:The patient had both positive and negative experiences from expressing their patient narrative. The study results are divided into three categories.The first category describes that the experience was influenced by the physical and psychosocial environment. The second category concerns how the staff influenced the experience by providing space, creating comfort and being present in the conversation. The third category describes that the experience was influenced by the patient's personal characteristics. Suggestions for arrangements that improve the patient’s experience have been achieved. Conclusion:The person's behavior and environment were of great importance to the patient's experience of expressing their patient narrative at the Emergency Department, but also the patient's personal characteristics need to be considered. To understand and make yourself understood, feel safe, comfortable, participated and be listened to in a calm undisturbed environment was important to the patient. This was possible through adjustments in staff behavior and the environment. Knowledge should be used to develop health care to provide good conditions for the patient to report the important narrative. Therefore, the results can be used to improve the patient’s experience in the Emergency Department through more person-centered care.

Bakgrund: Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som drabbar såväl individen som samhället. Situationen är komplex med flera inblandade aktörer. Användandet av digitaliserade verktyg för information och behandling ökar inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer. Metod: Studien hade en deskriptiv och explorativ kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till information men egen kunskap och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Positiva erfarenheter av tillgänglig digital samverkan uppgavs. Behov för standardiserad information och ökad samverkan mellan processens aktörer framhölls, där det ansågs att ett digitalt system kunde bistå processen. Svagheter för ett digitalt system identifierades då det framkom tydlig skepticism att dela medicinsk information till arbetsgivaren samt tekniska barriärer uppgavs. En rad möjligheter identifierades för hur systemet skulle kunna förbättra situationen för den sjukskrivna och för andra aktörer såsom hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Risker identifierades då det framkom oro för missbruk av informationen i systemet samt farhågor av etisk utmaning vid inhämtandet av medgivande från den sjukskrivne. Slutsats: Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att försummas i dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet. / Background: Long-term sick leave is a major public health issue in Sweden that affects both the individual and society. The situation is complex with several stake holders. The use of digitized information and treatment tools are increasing in healthcare. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experiences of long-term sick people in the information flow during the sick leave and rehabilitation process and their thoughts about developing a digital collaboration system between process participants. Method: The study had a descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured interviews were conducted and analyzed by content analysis. Results: Healthcare and Social Insurance Service were considered to be the most important sources of information, but informants own knowledge, and the knowledge of family and relatives, was considered to be of importance. Positive experiences of available digital collaboration were reported. The need for standardized information and increased interaction between stakeholders was emphasized, where it was considered that digital system could assist the process. Weaknesses for a digital system were identified when clear skepticism was revealed to share medical information to the employer as well as technical barriers. A number of possibilities were identified for how the system could improve the situation of the individuals and other actors such as health care and the employer. Risks were identified when concerns about misuse of information in the system and concerns of ethical challenge in obtaining consent from the individual were identified. Conclusion: Information about the sick leave and rehabilitation process risks to be missed out in today´s system. Informants saw a need for, and several possibilities with, a digital collaborative tool for process actors. However, skepticism to share information with employers and concerns about privacy and inequality in technically usage was identified.