Följsamhet till bromsmediciner mot HIV är viktig då allt fler patienter i världen ges behandling och dålig följsamhet till mediciner har visat ge resistensutveckling. Syftet med denna studie var att få förståelse för varför patienter på Huddinges HIV-mottagning avbryter sin behandling. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer gjordes med sju patienter som på eget eller läkarens initiativ avbrutit behandling. En induktiv tematisk analys av data visade att patienternas uppfattning om de viktigaste orsakerna till avbrottet från behandling var fysiska biverkningar, tabletternas negativa inverkan på vardagen och läkarens inflytande. Resultaten får stöd i tidigare forskning kring följsamhet till bromsmediciner. Vidare studier på området kan hjälpa patienter att få bättre behandling mot HIV/AIDS.

Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.

No description available.

Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter många närstående till personer med psykisk ohälsa. I stödet till de närstående bör livsvärldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en närståendes erfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosen bipolär sjukdom. Metod. Kvalitativ innehållsanalys av en bok där ett par, varav en har diagnosen bipolär sjukdom, berättar om sitt gemensamma liv. Resultat. Analysen resulterade i ett övergripande tema; Balans på slak lina, och fem subteman; Brist på delaktighet och stöd/Delaktighet och stöd, Avstånd/Samhörighet, Oro/Lättnad, Ovisshet/Hopp och Sociala konsekvenser. Resultatet visade att sjukdomen i hög grad även påverkar närstående. Relationen till den drabbade förändras vilket även det sociala livet gör. För närstående är delaktighet i vården och stöd för egen del en av förutsättningarna för att känna trygghet. Diskussion. Bristen på delaktighet och stöd upplevs av många närstående som ett stort bekymmer. Informationsutbyte kan ibland vara problematiskt beroende på lagar och bestämmelser och även i hur hög grad den sjuke vill att närstående ska vara delaktiga. Kompetent personal som har en dialog med närstående upplevs stödjande. Fallstudien gav möjlighet till en analys på djupet. Trots mycket forskning kring närståendes situation återstår mycket att göra för att förbättra denna.

Bakgrund: Inom sjukvården påträffas ibland patienter med stickrädsla. Vid planerad sjukvård finns ofta tid och möjlighet att organisera så att patienten får en så god omvårdnad som möjligt. Inom den akuta sjukvården kan dessa faktorer saknas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vilka problem som kan uppstå i omhändertagandet av patienter med stickrädsla och sprutfobi, i samband med ambulans- respektive anestesiologisk sjukvård och hur personalen hanterar detta. Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus och en ambulansstation i Mellansverige. Ambulanssjukvårdare, ambulans- och anestesisjuksköterskor deltog. En kvalitativ fokusgruppsintervjumetod med kvalitativ innehållsanalys av materialet användes. Resultat: Den personal som ingått i studien var eniga om att stickrädsla inte är ett stort problem. Vid möten med människor som har stickrädsla ansåg de att det är viktigt att ta sig den tid som situationen kan ge. Att som vårdgivare ge ett lugnt och tryggt bemötande och ha ett pedagogiskt förhållningssätt, som vid omvårdnad av barn. Diskussion: Stickrädsla kan vara uttryck för olika underliggande obehagskänslor inför sjukvården. Några specifika riktlinjer vad gäller patienter med stickrädsla tros ej vara möjligt då varje möte är unikt. Nyckelord: akutsjukvård, kvalitativ metod, pedagogiskt förhållningssätt, sprutfobi.

Statistiken visar att antal äldre kommer att fördubblas till år 2050. Många äldre kommer att vilja bo hemma och fler kommer att bo hemma. Därför är det centralt att påvisa vad den äldre som bor i eget boende anser livskvalitet är så att vårdpersonal kan hjälpa till att upprätthålla den. Syftet med studien var att belysa hur äldre personer som bor i eget boende beskriver sin livskvalitet. Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats och intervjuer gjordes. Analysen av intervjuerna skedde med innehållsanalys. Livskvalitet är beskrivet med fyra kategorier: Samvaro ger känsla av god hälsa; tillgodoseende av fritidsaktiviteter; skapandet av nya kontakter samt känsla av trygghet. Att familj, hälsa, minnen och social samvaro påverkar livskvalitén positivts har lyfts fram i arbetet. Samt att trygghet är en del av livskvalitén.  Att som äldre kunna ha en fortsatt livskvalitet behöver den äldre ha ett boende som är praktisk, social samvaro, tillfredställande sysselsättning en stabil ekonomi samt en hälsa som den äldre kan hantera. För att få en klarare bild angående livskvalitet hos äldre bör fler studier göras med fokus ökad livskvalitet.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläget varierar mellan depression och mani. En procent av Sveriges befolkning har diagnosen. Kunskapen om sjukdomen är låg i förhållande till hur vanlig den är, vilket gör att personer med bipolär sjukdom ofta känner sig stigmatiserade. Då stämningsläget varierar har de svårt att sköta vardagen och hantera livet och då blir närstående ett viktigt stöd. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos personer med bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalysmetod med ett manifest tillvägagångssätt av självbiografier. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier med tillhörande underkategorier; att förlora kontrollen, att hitta balans i livet och världen omkring. Resultatet visar att leva med bipolär sjukdom inte bara innebar att acceptera en kronisk sjukdom med livslång behandling, vägen dit var ofta lång och krokig. Det var viktigt att få förståelse och stöd både hos närstående men även inom sjukvården. Slutsats: Det är viktigt att se personer med bipolär sjukdom utifrån deras livsvärld för att öka förståelsen i samhället och på så vis kan personernas välbefinnande öka. Hälso- och sjukvården har en viktig roll för att främja deras hälsa och ge dem verktyg för att hitta balans i livet.

Syftet med studien är att undersöka hur insatsen/kriget i Afghanistan framställs på fotografisk bild i dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige), The Times (Storbritannien) och Politiken (Danmark). Tidningarna är ledande i respektive land och bilderna de publicerar når många läsare. För att närma oss en förståelse för hur insatsen/kriget framställs på bild i respektive tidning har vi använt oss av delfrågor som: I vilken omfattning har bilder från insatsen/kriget i Afghanistan publicerats i de tre tidningarna? Vilka teman, aktörer, källor och nationaliteter går att finna till bilderna i respektive tidning? Hur framställs soldater/civilbefolkning/elitpersoner på bild i de tre tidningarna? Finns det likheter och skillnader mellan de tre tidningarna. Undersökningen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie. Som grund har vi den kvantitativa delen för att inventera och ge en överblick över det publicerade materialet. Det visar bland annat vilka aspekter av kriget/insatsen och aktörer som förekommer och i vilken frekvens och omfattning. Den kvalitativa delen består av en bildanalys av ett urval av det kvantifierade materialet. Detta för att nå en djupare förståelse för hur kriget/insatsen och aktörerna framställs och vad de berättar för läsaren. I studien kan vi se att det finns en gemensam västerländsk framställning av insatsen där väst är hjälten och afghanska befolkningen är offer som behöver räddas vilket tyder på en övergripande västerländsk nyhetsdiskurs. Det finns dock en viss skillnad i framställningen av hjälterollen för den danska, svenska och brittiska soldaten i respektive nations tidning, något som visar hur hjältesoldaten anpassas till en nationell nyhetsdiskurs och ideologi.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd. Analys av intervjuerna genomfördes med en tematisk innehållsanalys.Analysen resulterade i ett tema; Teamarbete innebär samarbete med olika professioner,patienter och deras anhöriga. Samt två huvudkategorier och sex subkategorier.Resultatet visade att skapandet av förutsättningar till en värdig död i hemmet var enprocess av engagerat teamarbete med planering och samordning av den palliativavården med olika yrkesprofessioner. Det framkom att samarbetet till de övriga i teametoch anhöriga hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades.Teamarbete med ett bekräftande förhållningssätt i palliativ hemsjukvård skapade ocksåstöd i svåra beslut och bidrog till samverkan i arbetet att ge en värdig död.

No description available.