Sammanfattning Bakgrund: Antalet personer med diabetes Mellitus typ 2 växer snabbt i världen. Egenvård krävs för att bromsa progressionen av DMT2 och förhindra eller fördröja komplikationer. Många personer med DMT2 sköter emellertid inte sin egenvård enligt rekommendationer. Syftet: Att beskriva erfarenheter av egenvård hos personer med DMT2. Metod: Med hjälp av Fribergs femstegsmodell gjordes en litteraturöversikt av elva kvalitativa studier om erfarenheter av egenvård hos personer med DMT2. Resultat: Att integrera egenvården i vardagen är en utmaning. Familjen och vårdpersonalen har en nyckelroll och kan utgöra såväl ett hinder som ett stöd för egenvården. Andra personer med diabetes upplevs som ett entydigt positivt stöd. Att acceptera sjukdomen är en förutsättning för att kunna bedriva egenvården. Brist på förståelse och okunskap kring DMT2 utgör ett hinder mot egenvård. Personliga mål och feedback är avgörande för motivationen. Slutsatser: Socialt stöd, acceptans av sjukdomen, positiv feedback och individualiserad information upplevs underlätta egenvård.

Bakgrund: Hiv (humant immunbrist virus) är ett virus som bryter ner kroppens immunförsvar. När nedbrytningsprocessen pågått så långt utvecklar personen aids (aquired immunodeficiency syndrome). Idag finns effektiva bromsmediciner som gör att en person kan leva lika länge som en person som inte har hiv. Att leva med sjukdomen innebär en stor påfrestning för de drabbade personerna. Det råder en stigmatisering i samhället kring sjukdomen och de personerna som lever med den,  som till följd upplever en diskriminering i sitt dagliga liv från olika delar av omgivningen. Dåligt bemötande kan komma från närstående, hälso- och sjukvårdspersonal samt andra delar av samhället. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av lidande hos personer som lever med hiv. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med deduktiv design har använts. Fyra stycken självbiografier analyserades. Katie Ericssons teori om lidande användes i analysen. Resultat: Personerna med hiv upplevde stigmatisering i kontakt med sjukvården och i samhället, vilket skapade onödigt lidande. Personer som lever med hiv handskas med en mängd komplexa känslor. Slutsats: Vårdpersonal och allmänheten behöver mer kunskap kring hiv för att stigmatiseringen ska upphöra. För att skapa välbefinnande krävs ett empatiskt förhållningssätt, stöd och en kontinuitet i mötet med vårdpersonal. / Summary   Background: HIV (human immunodeficiency virus) is a virus that breaks down the body's immune system. When the decomposition process going as far, the person develops aids (aquired immunodeficiency syndrome). Today there are effective antiretroviral treatments which make the person with hiv, have nearly the same possibilities to live like a person, who don’t have this disease. There are some fears in the society for this disease related to the stigmatization, which results to experience of discrimination and stigmatization for those persons living with it. Bad attitudes against hiv may come from relatives, health professionals and other parts of society. Objective: The objective was to describe the experiences of the suffering of persons living with hiv. Method: A qualitative content analysis of deductive design has been used in the study. Four autobiographies were analyzed. Katie Ericsson's theory of suffering was used in the analysis. Result: The persons experienced stigma in contact with health services and the community, which created unnecessary suffering and a variety of complex emotions. Conclusion: Health professionals and the public needs more knowledge about hiv to stigma is repealed. To create well-being requires an empathetic approach, support and continuity in the meeting with health professionals.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sällsynt sjukdom och i Sverige drabbas cirka 200 individer varje år. Vid ALS dör motorneuroner i hjärnan, hjärnstammen samt ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen och det orsakar förlamning. Personerna som lever med ALS får en palliativ diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva individers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har tillämpas till denna studie. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra olika kategorier. Dessa kategorier förklarar hur upplevelsen är att leva med ALS. Kategorierna är känslor av sorg, känslor av uppgivenhet, känslor av ett accepterande och känslor av lycka. Slutsats: Resultatet ifrån föreliggande studie påvisade att sjukdomen ALS orsakar blandade känslor. Individerna kan uppleva en sorg men samtidigt en lycka. Trots närvaro av livshotande sjukdom kan en individ uppleva lycka och känna sig levande.

Bakgrund: Arbetet som sjuksköterska är krävande och innebär ett stort ansvar. Sjuksköterskeyrket styrs av flera lagar och författningar som säkerställer en patientsäker vård vilket kräver att nyutexaminerade sjuksköterskor håller sig uppdaterade. I tidigare forskning upplevs en osäkerhet om utbildningen ger en tillräcklig grund då teorin upplevs svår att omsätta i yrkeslivet vilket kan leda till att sjuksköterskan blir stressad och känner en oro. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjumetod med induktiv ansats tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan fyra till tolv månader Resultat: När intervjuerna analyserades framkom tre kategorier; erfarenhetens betydelse, arbetsmiljöns påverkan och utbildningens påverkan. Dessa redovisades i sju underkategorier; utveckling, utmaning, samverkan med kollegor, tidsbrist, medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och verksamhetsförlagd utbildning. Slutsats: Första tiden att arbeta som nyutexaminerade sjuksköterska upplevs utvecklande och utmanade. Svårigheter i att prioritera och strukturera framkom vilket påverkades av tidsbristen som upplevdes. Kollegors bemötande ansågs vara av stor vikt för att uppleva självkänsla och trygghet. Utbildningen sågs som en god grund att bygga på dock upplevdes medicin kurserna bristfälliga vilket gjorde att sjuksköterskorna fick söka information för att kontrollera sig i arbetet. Framtida forskning kan leda till att utbildningen kan förbättras och de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan uppleva mer trygghet.

Vi befinner oss i en tid där medielandskapet ständigt förändras och där aktörer tvingas göra anpassningar för att överleva. Inom journalistiken har det främst handlat om en övergång till ett mer tabloidiserat innehåll (d.v.s. sensationellt, personifierat och underhållande innehåll). Den här uppsatsen har därför syftat till att jämföra hur dubbelmorden i Hökensås och Norrahammar gestaltades av de två lokala tidningarna Jönköpings-Posten och Jmini år 2015; samt att undersöka om dessa gestaltningar varit tabloidiserade eller inte. För att svara på detta syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys där medielogikens dramaturgi fungerat som analysmodell. Analysen och diskussionen har sedan ställts mot en teoretisk bakgrund av kriminaljournalistik, tabloidisering, gestaltningsteori och medieetik. Resultatet av denna analys kan delas in i tre delar. För det första fokuserade Jmini på brottet och gärningsmannen, medan Jönköpings-Posten fokuserade på utredningen. För det andra var Jmini ensidiga i sin rapportering, till skillnad från Jönköpings-Posten som presenterade flera perspektiv. För det tredje hade tidningarna stora likheter i hur de gestaltade brottsoffren, som i båda tidningarna fick ett begränsat utrymme. Resultatet i relation till den teoretiska bakgrunden visade att båda tidningarna hade anpassat sitt innehåll till formatet. Dock hade Jmini gjort större anpassningar, vilka ibland bidrog till att publicitetsreglerna åsidosattes till fördel för medielogikens dramaturgi. Vår slutsats var att detta skulle kunna vara ett tecken på tabloidisering. / We are living in an era where the media landscape is constantly changing and where actors are forced to make adoptions to survive. In journalism, it has mainly been about the transition to a more tabloid news content (i.e sensational, personalized and entertaining content). This paper has aimed to compare how the double murders in Hökensås and Norrahammar was framed in the two local newspapers Jönköping-Posten and Jmini 2015; and to investigate whether these portrayals were tabloid or not. To answer this aim, we conducted a content analysis with media logic dramaturgy as analysis model. The analysis and discussion has been set against a theoretical background of journalism, tabloidization, framing theory and media ethics. The result of our analysis can be divided into three parts. First, Jmini focused on the crime and the offender, while Jönköping-Posten focused on the investigation. Secondly, Jmini was unilateral in its reporting, unlike Jönköping-Posten, who featured several perspectives. Thirdly, the two newspapers had great similarities in how they portrayed the victims who was given a limited space. The results in relation to our theoretical background showed that the two newspapers had adapted its content to the format. However, Jmini had made major adjustments, which sometimes contributed to the publicity rules were breached to the advantage of the media logic dramaturgy. Our conclusion was that this could be an indication of tabloidization.

This study examines Swedish high school pupils and their attitudes towards lyric poetry. Further more it is also a study to test if a lyric poetry conversation session can change already existing attitudes towards lyric poetry among Swedish high school pupils. The results showed that the pupuls didn’t have much of expiriences of lyric poetry. Therefore a determination of their attitudes is very hard to state. Their main picture of lyric poetry was that it consists with poems that were shorter than other text forms and contained rhyme. The lyric poetry conversation session worked although very well as a learning instrument for high school kids, but as an attitude changer it will remain hard evaluated because of the pupils minor experiences, and also because of the short time this study continued.

Psykiska sjukdomar är vanligt i hela världen, under denna huvudgrupp ingår en rad olika diagnoser som påverkar personers liv. Litteraturstudien inriktar sig på patienters upplevelse av att vårdas under tvång. Tvångsvård kan ses som ett kraftfullt fenomen som påverkar personens välmående fysiskt och psykiskt. Genom att öka kunskapen om patienters upplevelser av att vårdas under tvång kan den professionella medvetenheten förbättras och därmed utvecklas i klinisk praxis. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården. En systematisk litteratursökning genomfördes i en bibliografisk databas därefter gjordes en relevansbedömning och kvalitetsgranskning vilket resulterade i att tolv vetenskapliga artiklar ingick i litteraturstudien. Resultatet som framkom i artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysprocessen resulterade i tre slutkategorier: att bli fråntagen sin identitet och värdighet, att inte få vara delaktig i sin egen vård, att fostras istället för att vårdas. Slutsatsen var att patienterna upplever att deras identitet och autonomi blir fråntagen samt hur de som vårdas under tvång blir kategoriserade som något de inte är. En möjlighet som kan förbättra kvalitén på vården är om vårdpersonal använder sig av Bergenmodellen samt att vårdpersonalen stärker patienters självbestämmande rätt genom att använda empowerment.

Att vårda patienter med bensår är en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av relationens betydelse vid vård av patienter med bensår. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att lära känna patienten skapar trygghet, Att patienten får vara delaktig i sin behandling, Att hålla hoppet uppe och Att inte bli för personlig. I studien framkom att distriktssköterskor upplever att relationen har betydelse för sårläkningen. Detta bygger på att lära känna patienten och skapa trygghet som sker genom att de träffar patienter med bensår ofta och under lång tid. Om patienten får vara delaktig i sin behandling stärker det relationen till distriktssköterskan genom att skapa en ”vi-känsla”. En väl motiverad och delaktig patient har goda förutsättningar för förkortad läkningstid och ökad livskvalitet. Att hålla patientens hopp uppe trots att såret inte alltid läker upplevde distriktssköterskorna som en jobbig del i arbetet. Det är viktigt att relationen inte blir för personlig därför bör distriktssköterskor ha ett professionellt förhållningssätt. För att utveckla omvårdnaden kring patienter med bensår är det viktigt att få ökad kunskap kring vad distriktssköterskor kan göra för att främja en god relation och stärka patienters delaktighet.

Introduktion: Psoriasis är en hudsjukdom som drabbar en till fyra procent av världens befolkning. Symptomen av psoriasis visar sig på huden vilket är ett stort och synligt organ hos människan. En frisk och välmående hud är viktigt för människans fysiska- och psykiska välmående. Syfte: Att beskriva människors upplevelser av att leva med psoriasis. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att människor med psoriasis kan ha upplevelser av att bli sedd och behandlad som annorlunda och upplevelser av att känna sig hindrad av en förändrad kropp. Resultatet visade även att det fanns känslor av att inte få den hjälp och det stöd som behövs samt att en personlig livssyn kan användas för att finna kraft i vardagen. Slutsats: Ökad kunskap om vad det finns för upplevelser hos personer som lever med psoriasis kan ge vårdpersonal större förståelse för de behov som individerna uttrycker. Att lyssna till dessa individers uttryckta behov och vara uppmärksam på behov av stöttning både fysiskt och psykiskt skulle bidra till en bättre omvårdnad här hela människan tas i beaktande. Att ta vara på varje individs egna resurser och förmågor skulle kunna användas som medel för stöttning till att finna kraft i vardagen.

Migration är ett dagsaktuellt ämne i samhället och skolan. Skolan är en social och kulturell mötesplats vars uppdrag är att genom sin undervisning och verksamhet bidra till att elever stärker sin förmåga att förstå andra kulturer. Migration kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för människors flyttningar över olika avstånd, vilka varierar i takt med förändringar i samhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju läroböcker för gymnasieskolans geografiämne syftar denna uppsats till att undersöka hur migration framställts i skolans geografiämne samt hur detta speglar sin tids samhälle och de förändringar som sker i skolan. Gymnasieskolans styrdokument uppdaterades år 2000 och 2011. I samband med detta gavs nya läroböcker ut. Resultatet visar att beskrivningarna i läroböckerna ger en förenklad bild av migration och att kursböckernas innehåll inte förändras i takt med att kursdokumenten uppdateras. Dessutom visar resultatet att det förekommer få problematiseringar av begreppet som relaterar till en samhällsaktuell problematik. Därmed anses inte läroböckerna spegla hela styrdokumentens innehåll, vilket ställer högre krav på lärare att bidra med de aspekter som saknas i böckerna.