Den psykiska hälsan har haft en negativ utveckling och sedan coronapandemin har den försämrats ytterligare, även bland ungdomar. Trots att den psykiska hälsan i allmänhet är god så uppger många ungdomar att de mår dåligt. Den psykiska hälsan påverkar såväl individen som samhällsutvecklingen. Bland ungdomar påverkar den psykiska hälsan skolprestationen och skoltrivsel, något som påverkar ungdomarnas framtidsmöjligheter. Det sociala stödet anses vara en skyddande faktor för ungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka socialt stöd, psykiskt välbefinnande och stress bland gymnasieungdomar i mellersta Sverige och studera om det föreligger samband mellan dessa. Totalt 120 gymnasieungdomar deltog i en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling bestod av en enkätundersökning. Resultatet analyserades med Spearman’s rangkorrelationsanalys. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socialt stöd och psykiskt välbefinnande. Vidare visar resultatet på ett svagt negativt samband mellan socialt stöd och stress. Sammanfattningsvis, det föreligger ett samband mellan socialt stöd, psykiskt välbefinnande och stress. Sambandet är starkare mellan socialt stöd och psykiskt välbefinnande än mellan socialt stöd och stress. Detta indikerar på att det finns andra faktorer som har starkare samband med ungdomarnas stressnivå, men att det sociala stödet är betydelsefullt för den psykiska hälsan. / Mental health has had a negative development and since the corona pandemic it has deteriorated further, also among young people. Although mental health is generally good, many adolescents state that they don’t feel good. Mental health affects both the individual and the development of society. Among adolescents, mental health affects school performance and enjoyment of school, something that affects young people's future opportunities. Social support is considered a protective factor for adolescents’ mental health. The purpose of the study was to investigate social support, psychological well-being, and stress among upper secondary school students in middle Sweden and to study whether there is a correlation between these. A total of 120 upper secondary school students participated in a quantitative cross-sectional study. Data collection consisted of a questionnaire survey. The result was analyzed with Spearman's rank correlation analysis. The results show that there is a positive relationship between social support and psychological well-being. Furthermore, the results show a weak negative relationship between social support and perceived stress. In conclusion, there is a relationship between social support, psychological well-being, and stress. The relationship is stronger between social support and psychological well-being than between social support and stress. This indicates that there are other factors that have a stronger connection with adolescents’ stress experience, but that social support is important for mental health.

In recent years, artificial intelligence (AI) has become increasingly popular. An area where AI technology is used and has received much attention during the past year is chatbots. They can simulate an understanding of human language and form text responses to questions asked. Apart from generating text responses, they can also generate programming code, making them useful for tasks such as testing. Although testing is considered a crucial part of software development, many find it tedious and time-consuming. There are currently limited AI-powered tools for generating unit tests in general and even fewer for the programming language Java. The thesis tackles the problem of the lack of tools for generating unit tests in Java that explore the capabilities of AI, and a research question is introduced thereafter. The purpose of this thesis is to address the issue by creating a prototype for generating unit tests in Java based on the AI model, GPT-3.5-Turbo. The goal is to provide a basis for other professionals to create tools for generating unit tests, which was done by experimenting with different prompts and values of a randomness parameter and then suggesting the prototype JUTAI. A quantitative research method with an experimental and comparative approach was used to evaluate the results. A comparison model with three criteria was brought forward to evaluate the results. The findings reveal that JUTAI outperformed the general-purpose AI tool, ChatGPT, across all three criteria and indicate that the goal of this thesis is achieved and the research question answered. / Intresset för artificiell intelligens (AI) har ökat de senaste åren. Ett område där AI- teknologi används och som har fått mycket uppmärksamhet under det senaste året är chattbottar. De kan simulera en förståelse för mänskligt språk och svara på frågor i textformat. Utöver det kan de även generera programkod. Tack vare förmågan att generera kod kan de användas för testning. Även om testning anses vara en viktig del av mjukvaruutveckling, tycker många att det är tråkigt och tidskrävande. För närvarande finns det ett begränsat antal verktyg som kan generera enhetstester, och det finns ännu färre verktyg som kan göra detta i Java. Detta examensarbete tog sig an problemet med bristen på AI-verktyg för enhetstestning i Java genom att besvara på forskningsfrågan som ställdes. Syftet med examensarbetet är att föreslå en lösning på problemet genom att utveckla en prototyp som använder sig av AI- modellen GPT-3.5-Turbo för att generera enhetstester i Java. Målet är att ge en grund för andra yrkesverksamma att skapa verktyg för att generera enhetstester, vilket gjordes genom att experimentera med olika instruktionstrukturer och värden för en slumpmässighetsparameter, och sedan föreslå protypen JUTAI. En kvantitativ forskningsmetod tillsammans med en experimentell och jämförande ansats användes för att utvärdera resultaten. En jämförelsemodell med tre kriterier togs fram för att utvärdera resultaten. Resultaten visar att JUTAI presterade bättre än AI-verktyget ChatGPT i de tre kriterierna och indikerar att målet med detta examensarbete uppnåddes och forskningsfrågan besvarades.

Bakgrund: Trauma är en av de mest bidragande orsakerna till skada och död globalt. För att minska lidande och död hos patienter samt kostnader för samhället krävs en välfungerande traumavård. Tiden på dygnet, kön och ålder kan påverka utfallet för patienter som inkommer till sjukhus efter ett trauma. Eftersom forskningen inte är enig är detta ett område som ytterligare måste undersökas. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan traumapatienter vid en traumaenhet beroende på om patienten inkommer dagtid respektive jourtid, kön och ålder. Metod: Studien är en retrospektiv icke-experimentell tvärsnittsstudie där redan insamlade från en traumakoordinator vid ett sjukhus i norra sjukvårdsregionen analyserats. Studiepopulationen bestod av 115 patienter som blivit inskrivna som trauma nivå 1 eller 2 på akutmottagningen under år 2022. Data har analyserats med T-test och Chi-2 test för att undersöka eventuella skillnader och för att undersöka samband har Pearson’s korrelationstest använts. Signifikansgränsen sattes till P<0,05. Resultat: I denna studie kunde inga signifikanta skillnader identifieras mellan de trauman som inkom på dagtid och på jourtid gällande tid till vård eller allvarlighetsgrad av skadan. Kvinnor hade signifikant kortare tid mellan larm och ankomsttid till sjukhus. Det fanns ingen signifikant skillnad i allvarlighetsgrad beroende på tid på dygnet. Det fanns inte heller någon skillnad i allvarlighetsgrad mellan könen men det fanns ett positivt samband mellan hög ålder och allvarlighetsgrad. Slutsats: Vården vid det valda sjukhuset skiljer sig inte signifikant i traumaomhändertagande på dagtid och jourtid eller mellan könen vilket utifrån studerade variabler kan indikera en jämlik vård. Vidare studier skulle vara av intresse för att med andra variabler och infallsvinklar studera eventuella skillnader. Det finns också ett behov av jämförande analyser mellan sjukhus för att undersöka närmare hur jämlik vård som bedrivs i landet. Kunskapen är av vikt för anestesisjuksköterskan för att bedriva jämlik vård.