Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

The aim was to explore how the first page of a student newspaper has been changed over time since it was founded in the 1960´s. This thesis explores how the front page of the student newspaper Lösnummer has been changed since it was founded in 1966. It concerns the location and frequency of elements and it is based on theories of layout, the first page and visual communication In addition, the thesis develops a new kind of method for determining the location of elements on the type area. The method is based on the hexadecimal number system. It is formed as a grid which is placed on the first page to determine the location of the elements. It concludes that the frequency of elements had its peak during the 1970´s and has ever since decreased gradually. Image placement has gone from being scattered all over the front page to be centered and increase in size. / Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en studenttidning har förändrats sedan den grundades på 1960-talet. Denna avhandling undersöker hur framsidan av studenttidningen Lösnummer har förändrats sedan den grundades 1966. Den behandlar placering och frekvens av element och är baserad på teorier om layout, första sidan och visuell kommunikation. Avhandlingen utvecklar en ny typ av metod för fastställande av placeringen av elementen på förstasidan. Metoden bygger på det hexadecimala talsystemet då ett rutnät placeras på första sidan för att bestämma placeringen av elementen. Slutsatsen av undersökningen visare att frekvensen av elementen hade sin höjdpunkt under 1970-talet och har sedan minskat successivt. Bildernas placering har gått från att vara utspridda över hela framsidan till vara centreras och öka i storlek.

Today 70 percent of the people residing in nursing homes are undernourished. One way to avoid that an individual is affected by malnutrition it is a necessity that the meals is customized after special needs current among other things as energy and protein. Food record is a method that can be used to examine and evaluate if an individual is getting sufficient nutrition and energy to cover the daily needs. For those suffering from malnutrition it is recommended to eat energy and protein enriched diet. Aims The aim is to compare the intake of energy and macronutrients in a group of elderly people living in a nursing home in southern Sweden before and after the introduction of an energy and protein enriched diet based on newly developed recipes. Methods Food record was made during four days. Food record means that everything that is consumed by an individual is noted precisely. The food records were performed during four days and were then nutritionally calculated in DietistNet. In our analysis we used a paired t-test and a significance level of 5 percent were used in all hypothesis tests. Results The intake of energy, fat and protein significantly increased when the energy and protein enriched diet was introduced. The amount of finished portions that by size corresponded with a reference portion increased from 22 to 75 percent. Conclusion When the energy and protein enriched diet was introduced the intake of energy, protein and fat was significantly increased and the mean amongst the participants reached the nutrition recommendations from NNR. / Idag är cirka 70 procent av de som är bosatta på särskilda boende konstaterat undernärda eller i riskzonen för undernäring. En metod för att undvika att en individ drabbas av undernäring är att måltiderna anpassas efter särskilda behov med avseende på bland annat energi och protein. Kostregistrering är en metod som kan användas för att undersöka och värdera om en individ får i sig tillräckligt med makronutrienter och energi för att täcka dagsbehovet. För de som lider av undernäring kan en energi- och proteinrik kost (EPR-kost) rekommenderas. Syfte Syftet är att jämföra intag av energi och makronutrienter bland äldre på ett särskilt boende i södra Sverige före och efter införande av EPR-kost baserad på nyutvecklade recept. Material och metod Kostregistrering innebär att allt som konsumeras av en individ noteras med exakthet. Kostregistreringarna genomfördes under fyra dygn och näringsvärdesberäknades i DietistNet. I analysen användes ett parat t-test och en felrisk på 5 procent användes vid alla hypotestest. Resultat Intaget av energi, fett och protein ökade signifikant då EPR-kost infördes. Antalet uppätna portioner som storleksmässigt motsvarade en referensportion ökade från 22 till 75 procent. Slutsatser Då EPR-kost infördes ökade intaget av energi, protein och fett signifikant och medelvärdet bland deltagarna uppnådde näringsrekommendationerna enligt NNR.

The employment rate differences between those who are foreign born and those whoare born in Sweden are as high as 15,3 percent in average, which is the largestdifference amongst the member states. There are also big variations amongst the 290Swedish municipalities, with differences ranging from 10,7 percent in Gällivarekommun and 49,3 percent in Ovanåker kommun.The purpose of this study is to contribute to previous studies on the integration ofimmigrants on the Swedish labour market, by exploring the explanations for thesevariations. The main focus of this study is to explore how the integration policies ofthe local municipalities affect immigrant's successes on the Swedish labour marketand their opportunities for employment.Within the limits of a statistical study and through multivariate regressionanalysis, I explore a number of potential factors that could affect the employmentrates of foreign born citizens. The empirical findings are ambiguous, with only partialsupport for two out of three hypotheses, and no support for the third, this studyshows little promise for the purpose of local integration policies for the integration ofimmigrants on the Swedish labour market. / <p>2018-06-07.</p>

The purpose of this thesis is to examine in what ways female representation in municipal councils in Sweden has an influence on the quality of eldercare. The theory of the politics of presence constitutes the theoretical framework. The theory suggests that eldercare is one of several issues that are in women’s interest and hence is best represented by female politicians. According to Statistics Sweden (SCB), the elder part of the population will increase with 76 percent over the coming 20 years. It is a remarkable demographic change and, therefore, it is of interest to map out what influence female politicians have on eldercare as a political matter. To do this, statistical analysis, primarily multiple regression, is used as the methodological tool. The results indicate that female representation does not have a significant effect on the quality of eldercare. After controlling for institutional and structural variables, it appears that the portion of elderly amongst the population is what has the most evident effect on the quality of eldercare. Some final words are given on how to interpret the results, and when placing this study in relation to earlier research, it is however argued that there is not sufficient support to question the relevance of the theory of the politics of presence.

Av de kvinnor som genomgår vaginalförlossning drabbas 85% av förlossningsbristningar, och följderna av dessa kan variera från lätta besvär till svåra komplikationer. En förutsättning för att kvinnan ska få rätt behandling är en korrekt diagnostik. Majoriteten av bristningarna handläggs av barnmorskor, och tidigare forskning har visat att kunskapen och kompetensen inom området varierar. Studiens syfte var att kartlägga svårigheter i barnmorskors arbete med att undersöka och bedöma vaginalbristningar efter förlossning. En enkätundersökning med barnmorskor som handlagt 72 förlossningar på en mellanstor förlossningsklinik vid ett svenskt sjukhus genomfördes under en period av 7 veckor. Resultatet visade att de vanligaste hindren vid granskning av bristningar var blödning och smärta hos patienten och de vanligaste svårigheterna var att identifiera strukturer och vävnader i bristningen. I en fjärdedel av fallen tog handläggande barnmorska stöd av kollega eller läkare, och några barnmorskor skattade sin kunskap och kompetens inom området som otillräcklig. Behovet av kollegialt stöd och av fortbildning och träning uttrycktes hos barnmorskor med både kort och lång erfarenhet. Det finns ett behov av fortsatt forskning om blödning som hinder för bedömning av förlossningsbristningar och av utvärdering av smärtlindringsmetoder. / Of all women undergoing vaginal birth, 85% sustain some form of perineal trauma and the consequences vary from smaller problems to severe complications. An accurate diagnosis of the trauma is necessary for it to be adequately treated. A majority of the perineal and vaginal ruptures are managed by midwives, and earlier research has shown that there is a considerable variation in midwives knowledge and skills concerning perineal trauma. The aim of this study was to explore difficulties in midwives examinations and assessments of perineal trauma following vaginal birth. A survey with midwives attending 72 births within a medium- sized Swedish birth-clinic, was conducted in a period of 7 weeks. The most common obstacles in assessing perineal ruptures, were the patient ́s bleeding and pain. The largest difficulties in assessment were identifying the structures and anatomy within the rupture. In one case out of four, peer support from midwife colleague or doctor was sought, and there were cases of midwives estimating their competence as non-sufficient. The need for peer support and continuous training and education was expressed in cases with midwives having short and long experience. There is a need for further research in the focus on bleeding as an obstacle in assessment of perineal trauma, and a need for further evaluation of the anaestethical methods used in management of them.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

Studien är baserad på Human Relations-teorin och dess relevans i dagens samhälle. En viktig faktor inom organisationer, som har en effekt på anställdas arbetsmotivation, är icke-ekonomiska belöningar. År 2010 genomförde Tim Judge och hans kollegor en meta-analys, som visade på att sambandet mellan medarbetarnas engagemang och lön är väldigt litet. Data till undersökningen har samlats in med hjälp av enkäter, som skickades ut till cheferna på de största företagen inom Örebro län. Syftet var att ta reda på om icke-ekonomiska belöningar, så som beröm, arbetsmiljö och kompetensutveckling, påverkar prestationen samt motivationen hos medarbetarna i högre mån än ekonomiska belöningar i form av bonusar, pensionslösningar och andra förmåner.

Arbetstillfredsställelse och informellt lärande är två välstuderade ämnen men otillräckligt medstudier har undersökt sambandet dem emellan. En orsak kan vara att arbetstillfredsställelse faller inom ramen för psykologi och informellt lärande faller inom ramen för pedagogik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Då tidigare studier tyder på personlighet har betydelse för både arbetstillfredsställelse och informellt lärande har vi valt att addera personlighet som modererande en variabel, för att se hur sambandet påverkas. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom webbaserade frågeformulär bestående av 66 påståenden. Frågeformulären bestod av fyra instrument, IPIP-30 (ämnad att mäta personlighetsdimensionerna), instrument för informellt lärande på arbetsplatsen (LPW), instrument för arbetstillfredsställelse och instrument för Work-Life-Balance (COPSOQ) och bakgrundsfrågor (ålder, kön, utbildning, distans under covid-19, personalansvar, år på nuvarande arbetsplats och allmänt hälsotillstånd).  Totalt deltog 225 personer i studien (M = 34år, SD = 12, räckvidd 18–69 år, 91,5% kvinnor). Resultatet vittnar om ett positivt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet påvisar signifikans till arbetstillfredsställelse separat, men har ingen interaktionseffekt på sambandet mellan våra två huvudvariabler, vilket innebär att personlighet inte har någon modererande effekt på relationen mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Vår slutsats är att informellt lärande verkar ha en betydande roll för arbetstillfredsställelsen och att fortsatta studier på området uppmuntras. / Job satisfaction and informal learning are two well-studied subjects, but insufficient studies have examined the relationship between them both. An explanation could be that job satisfaction being within the framework of psychology and informal learning being within the framework of pedagogy. The purpose of the present study is to investigate the relationship between job satisfaction and informal learning. As previous studies indicate personality is important for both job satisfaction and informal learning, we have chosen to add personality as a moderating variable, to see how the relationship is affected. A quantitative method was used and data collection was done through web-based questionnaires consisting of 66 statements. The questionnaires consisted of four instruments, IPIP-30 (intended to measurepersonality dimensions), instruments for informal learning in the workplace (LPW),instruments for job satisfaction, instruments for Work-Life-Balance (COPSOQ) and general questions (age, gender, education, distance during covid-19, personnel responsibilities, years at current workplace and general state of health). A total of 225 people participated in the study(M = 34 years, SD = 12, range 18-69 years, 91.5% women). The results testify to a positively significant relationship between job satisfaction and informal learning. Neuroticism,extraversion, and conscientiousness demonstrate significance to job satisfaction separately, but have no interaction effect on the relationship between our two main variables, meaning that personality has no moderating effect on the relationship between job satisfaction and informal learning. Our conclusion is that informal learning seems to play a significant role in job satisfaction and that further studies in this area are encouraged.

Syftet med studien är att utifrån personlighetsdrag och olika typer av prosocialt beteende identifiera samband mellan vilka som arbetar ideellt och motiven bakom engagemanget. Bakgrunden till intresset grundar sig i en önskan att få en djupare förståelse för indivders ideella engagemang.  Inom den teoretiska referensramen redogörs för ideellt arbete som begrepp samt konceptet i helhet. Här diskuteras de olika punkterna om vad volontärarbete är, vem som volontärarbetar, var volontärarbete finns samt varför människor volontärarbetar. Därefter beskrivs de olika personlighetsdragen samt typer av prosocialt beteende som kommer användas i denna studie. Metoden som valdes var en kvantitativ ansats i form av en enkätstudie och urvalet utgjordes av en kombination av ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval.  I undersökningen deltog 108 respondenter där frågor om deras ideella arbete besvarades. Tillsammans med detta besvarades ett personlighetstest, Ten Item Personality Inventory, som utvärderade nivåerna av fem personlighetsdrag samt ett test för att mäta nivåer av sex typer av prosocialt beteende, Prosocial Tendency Measure. För att analysera materialet redovisas resultaten i frekvens- och korstabeller.  Resultatet av studien visade att altruism är det främsta motivet till varför individer engagerar sig ideellt. Dock kan detta anses skilja sig mellan olika individer baserat på vad de har för huvudsaklig sysselsättning samt vilket område de engagerar sig inom. Människor som har höga nivåer av personlighetsdragen öppenhet samt tillmötesgående anses mer benägna att engagera sig ideellt. Detta kan till stor del bero på att dessa personlighetsdrag främjar höga altruistiska och ödesdigra prosociala tendenser, vilket medför en önskan att hjälpa andra i olika situationer.