För att möjliggöra interaktion med den stora mängd datorenheter som dyker upp i vår vardagkrävs nya gränssnitt och ett nytt synsätt på teknologi. Reflexiv interaktion, en specifik del avperifer interaktion, ämnar att skapa interaktioner som sker under en bråkdel av en sekundmed ett sekundärt system, vilket skapar bättre förutsättningar för ett effektivt arbete ochminskar risken för misstag. Kognitiv belastning är centralt inom perifer interaktion och ännuviktigare i reflexiv interaktion, det saknas dock undersökningar där den kognitivabelastningen mäts och undersöks för perifera eller reflexiva interaktioner.Teorin om kognitiv belastning är väl utforskad inom forskningsområdet instruktionsdesign,och delar av den kunskap som skapats inom instruktionsdesign har applicerats inommänniska-datorinteraktion. Det finns dock fortfarande aspekter av kognitiv belastning somundersökts i instruktionsdesign men är outforskade inom människa-datorinteraktion.En studie med 19 deltagare har undersökt den kognitiva belastningen för en central del ireflexiv interaktion: notifikationer. Studiens resultat visar på att skillnaden i kognitivbelastning mellan ljudliga och visuella notifikationer är väldigt liten.

This study aims to show how Swedish municipalities are differentiating in the hiring of communicators in order to practice internal and external communication. By contacting 50 randomly selected municipalities, an overview of their communication force could be established. The results showed great variance between municipalities. The following three hypotheses were then constructed to explain the variance between the municipalities. 1) Factors that will damage reputation will lead to an increase in communicators. 2) There will be a positive linear relationship between communicators and the organization’s size. 3) Municipalities with weak economies will have fewer communicators than municipalities with strong economies. These hypotheses were then tested through an ordinary least square method. This study concludes that from the selection used there were no relationship between economic situation and factors presumed to damage the municipality’s reputation, and investment in communicators, operationalized in hired communicators per hundred thousand inhabitants. A linear relationship between organization size and hired communicators could, however, be proven, thus indicating a strong belief in the gains of internal communication.

Föräldraskapsstöd är ett viktigt perspektiv i arbetet med folkhälsa och hållbar utveckling. Sveriges regering har därför antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och kommuner är viktiga i arbetet med att förverkliga strategin. Det har visat sig att det skiljer sig i förutsättningarna för kommuner att tillgängliggöra föräldraskapsstöd. Syftet med den här studien var att undersöka Östhammars kommuns förutsättningar för att arbeta med föräldraskapsstöd i relation till aktuell kunskap inom området. Metod: Studien utgick från en deduktiv kvantitativ ansats. För att ta reda på nuläget genomfördes en tvärsnittsstudie bland yrkesverksamma i kommunen. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till 75 personer varav 32 valde att delta vilket gav en svarsfrekvens på 43%. Insamlade data analyserades med SPSS som beskrivande statistik. Resultatet visade att kommunen hade förutsättningar att bedriva föräldraskapsstöd. Kommunens styrkor var de organisatoriska förutsättningarna: samverkan, en samordnande funktion, styrande dokument och en enkom budget för arbetet. Kommunen kan med fördel förstärka dessa befintliga strukturer eftersom studien visade att få kände till att dessa förutsättningar fanns. Utvecklingsområden för kommunen fanns i det kunskapsbaserade arbetet, specifikt framkom behov av att stärka upp det målgruppsanpassade stödet och arbetet med utvärdering. Slutsats: Uppdrag och ansvarsfördelning påverkade hur föräldraskapsstöd bedrivs inom kommunen. Det förebyggande och det behandlande stödet var etablerat men det hälsofrämjande stödet saknades. Östhammars kommun bör se över hur det hälsofrämjande universella föräldraskapsstödet kan integreras i kommunens organisation, förslagsvis som en del av det sociala hållbarhetsarbetet.

E-learning är en undervisningsmetodik som idag är vanlig att använda i olika utbildningssammanhang. Många företag använder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning används också i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning är ett bra sätt att lära sig på och om de till och med anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Syftet är också att prova hypotesen att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning. Undersökningen ger även svar på några andra parametrar kring uppfattningen om e-learning, t ex om e-learning bör genomföras på egen hand och vid egna valda tillfällen och om e-learning förutom text och bild även bör innehålla ljud i form av en ”speakerröst”.Min undersökning har övervägande positivistisk utgångspunkt. Det finns dock en hermeneutisk ”touch” då resultatet till viss del också måste tolkas och bearbetas. Metoden jag använt är kvantitativ - undersökningen har gjorts via enkät med fasta svarsalternativ. Processen jag använt är analytisk induktion och teoriproduktionens arbetssätt jag använt mig av är både deduktivt och induktivt då jag gjort en hypotesprövning, men den hypotes jag prövat inte utgår från någon befintlig teori. Analysen har gjorts med hjälp av bl a frekvenstabell, faktoranalys, korstabulering, korrelationsanalys och reliabilitetstest som utförts i SPSS version 20.Resultatet av undersökningen visar att mer än 58 % tycker att e-learning är ett utmärkt sätt att lära sig nya saker på, och nästan 66 % är positivt inställda till e-learning och 35 % anser att e-learning bara har fördelar jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Trots detta är det bara drygt 14 % som anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Undersökningen visar inget signifikant samband mellan de som är mest positiva till e-learning och de som ser negativt på sin tidigare skolgång. / E-learning is a teaching methodology that is common to day to use in various educational contexts. Many companies use e-learning, for example in connection with the introduction of new processes and systems for their staff. E-learning is also used in various forms and degrees in the school sector . This paper is about a study I did with the main objective to investigate whether training participants are of the opinion that e-learning is a great method to learn new things and if they even believe that e-learning completely can replace traditional instructor-led training. The aim is also to try the hypothesis that it is mainly those who disapprove of their former schooling that like e-learning the most. The survey also provides answers to some other parameters regarding e-learning, such as if e-learning should be done individually on own elected occasions and if e-learning in addition to text and image should also contain a speaker voice.My investigation has predominantly positivist starting point. However, there is a hermeneutic "touch" though the result in part also must be interpreted and processed. The method I used is quantitative - the survey was carried out by questionnaire with set responses. The process I used is analytic induction and the theory of production approach I have used is both deductive and inductive as I tested a hypothesis , but the hypothesis was not based on any existing theory . The analysis has been done with the help of eg frequency table , factor analysis, cross-tabulation , correlation analysis and reliabilitetstest performed in SPSS version 20.The results from the study shows that more than 58 % are of the opinion that e-learning is an excellent method to learn new things, and almost 66% are in favor of e-learning and 35 % believe that e-learning only has advantages compared to traditional instructor-led teaching. Despite this, it is only just over 14 % who believe that e-learning completely can replace traditional instructor-led training. The survey shows no significant relationship between those who are most supportive of e-learning and those who disapprove of their former schooling.

Bakgrund: Stress kan vara både positiv och negativt för människans kropp. Långvarig stress utan återhämtning kan leda till folkhälsoproblem. Användning av sociala medier är något som ökar bland ungdomar. Även hög användning av sociala medier kan leda till allvarliga konsekvenser. Stress-och sårbarhetsmodellen har tillämpats till denna studie som teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av sociala medier och stress bland gymnasieelever. Metod: En kvantitativ studie har tillämpats till denna undersökning med tvärsnittsdesign. Deltagarna var gymnasielever. Bekvämlighetsurval användes till denna studie där svarsfrekvensen låg på 100 procent bland 105 respondenter. Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. Resultat: Den största delen av respondenterna använder sociala medier i minst tre timmar per dag. Tre av fyra respondenter känner sig stressade dagligen. Studien visade ett svagt positivt samband mellan sociala medier och stress. Slutsats: Studien visade att nästan alla respondenter använder sociala medier. Majoriteten spenderade tre timmar eller mer per dag på sociala medier. Studien visade även ett svagt positivt signifikant samband mellan användning av sociala medier och stress / Background: Stress can have both positive and negative effects on the human body. Prolonged stress without recovery can lead to public health issues. The use of social media is increasing among young people. Even lot of use of social media can lead to serious consequences. The stress-vulnerability model has been applied to this study as a theoretical framework. Aim: The aim of the study was to study if there is a relationship between use of social media and stress among high school students.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design was conducted among high school students. Convenience selection was used, with a response rate of 100 precent among 105 respondents. Spearman's rho correlation was used to analyze the relationship. Three research questions were formulated to answer the purpose of the study. Result: The majority of respondents use social media for at least three hours per day. Three out of four respondents experience daily stress. The study showed a weak positive correlation between social media use and stress. Conclusion: The study showed that almost all respondents use social media. The majority spent more than three hours per day on social media. The study also revealed a weak positive significant associations between social media and stress.

Bakgrund: arbetsmiljö påverkar medarbetares hälsa. Långvarig stress på arbetsplatser, utan möjlighet för återhämtning riskerar orsaka utmattningssyndrom. Återhämtning under arbetstid genom möjlighet för reflektion, påverkan och ett gott socialt klimat kan förebygga risken för utmattningssyndrom. Syfte: syftet var att undersöka medarbetares självskattade möjlighet för återhämtning under arbetstid i relation till deras risk för utmattningssyndrom, samt om det fanns några skillnader i återhämtning mellan dels olika yrkesroller, dels antal yrkesverksamma år inom vården Metod: en kvantitativ studie genom tvärsnittsdesign har genomförts bland medarbetare inom regional vård. Urvalet bestod av 75 medarbetare. Sambandet analyserades med Spearman’s rangkorrelation och skillnader analyserades med Chi-två test. Resultat: drygt hälften av medarbetarna hade möjlighet för återhämtning under arbetstid och ungefär var sjätte medarbetare hade risk för utmattningssyndrom. Resultatet visade ett signifikant samband mellan möjlighet för återhämtning under arbetstid och risk för utmattningssyndrom. Däremot när det gäller möjlighet för återhämtning fanns ingen skillnad avseende medarbetares yrkesroll eller antal yrkesverksamma år inom vården. Slutsats: medarbetare med bristande möjlighet för återhämtning under arbetstid har risk att drabbas av utmattningssyndrom. Medarbetares återhämtning under arbetstid skiljer sig inte beroende av deras yrkesroll eller antal yrkesverksamma år inom vården. Nyckelord: arbetsmiljö, kvantitativ metod, utmattningssyndrom, återhämtning.

Studien tog avstamp i revisionsreformen 2010, som har inneburit att företag under satta gränsvärden frivilligt kunde välja revision eller avstå revision. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan på revision hos mikrobolag genom en kvantitativ undersökning av dess karaktärsdrag. Teoretiska referensramen består av agentteori, informationsassymetri och intressentteori kopplat till området frivillig revision. Vidare baserades studien på tidigare forskning som undersökt efterfrågan genom karaktärsdrag i andra länder. De karaktärsdrag denna studie fokuserade på är storlek och agentkostnad, företagsrisk, beroendeställning till leverantör och kreditvärdighet. Genom en kvantitativ dokumentär metod samlades data in i form av årsredovisningar genom databasen Retriever Business. Data analyserades därefter genom deskriptiv statistik, Pearssons korrelationsmatris samt binär logistisk regression. Studiens resultat visar att det enbart går att finna signifikanta resultat kopplat till agentkostnader. Det finns en korrelation mellan flertalet variabler dock i regressionen är det endast för agentkostnader som resultatet var signifikant. Utifrån resultatet kunde två hypoteser styrkas och det går att dra slutsatsen att företag som väljer revision har storlek och agentkostnad som gemensam faktor. Företagsrisk, beroendeställning till leverantörer och kreditvärdighet hade inga signifikanta samband påverkar troligtvis inte valet av frivillig regression.

Research on historical consumers has focused on physical products, financial services have received less attention. A model, "The Consumer Decision Making Model for Financial Services," emphasizes variable interaction and was introduced to address this lack of knowledge. The study focuses on Generation Z, a consumer group with over 2 billion individuals and increased purchasing power. Despite extensive research on this group, there is a lack of empirical data on their consumption of financial services. The purpose of studies is to deepen the understanding of Generation Z's decision-making processes in financial services by analyzing their psychographic, demographic and situational characteristics.  The study follows a quantitative research design with a deductive approach. The deductive approach means that hypotheses are formulated based on existing knowledge and theoretical considerations. By using a quantitative method, objectivity was enabled in the exploration of various themes, which also provided the ability to identify trends and connections. To collect empirical data, a web-based survey was conducted, where responses were obtained from 51 respondents within the relevant target group. The research questions that guide the study's design and data collection are anchored in theoretical considerations. This approach increases the credibility and relevance of the study by following a systematic methodology that is anchored in established theory.  The theoretical basis of the study is based on established theories of decision-making and decision-making models, with particular emphasis on the complex landscape of financial services. A central point of reference is "The Consumer Decision Making Model for Financial Services" by Milner and Rosenstreich (2013a), introduced to address the unique challenges of this specific field. Literature about Generation Z have also been extensively researched to highlight the unique factors that influence their decision-making processes. The study on Generation Z's financial decision-making processes shows that demographic factors do not have a major impact on their choices. Despite varying life situations and incomes, education is a priority for them. Life events such as parenthood or moving house affect their search for financial information, and despite their digital skills, family still plays an important role in their decisions. The study provides both theoretical insights and practical guidelines for actors in financial services and marketing. / Forskning om konsumenter har historiskt fokuserat på fysiska produkter, finansiella tjänster har fått mindre uppmärksamhet. En modell, "The Consumer Decision Making Model for Financial Services", betonar variabel interaktion och introducerades för att åtgärda denna brist på kunskap. Studien fokuserar på Generation Z, en konsumentgrupp med över 2 miljarder individer och ökad köpkraft. Trots omfattande forskning om denna grupp saknas det empirisk data om deras konsumtion av finansiella tjänster. Syftet med studier är att fördjupa förståelsen för Generation Z:s beslutsprocesser inom finansiella tjänster genom att analysera deras psykografiska, demografiska och situationella egenskaper.  Studien följer en kvantitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats. Den deduktiva metoden innebär att hypoteser formuleras utifrån befintlig kunskap och teoretiska överväganden. Genom att använda en kvantitativ metod möjliggjordes objektivitet i utforskningen av olika teman, vilket också gav möjligheten att identifiera trender och kopplingar. För att samla in empirisk data genomfördes en webbaserad undersökning där svar erhölls från 51 respondenter inom den relevanta målgruppen. Forskningsfrågorna som styr studiens design och datainsamling är förankrade i teoretiska överväganden. Detta tillvägagångssätt ökar studiens trovärdighet och relevans genom att följa en systematisk metod som är förankrad i etablerad teori.  Den teoretiska grunden för studien bygger på etablerade teorier om beslutsfattande och beslutsfattande modeller, med särskild tonvikt på det komplexa landskapet för finansiella tjänster. En central referenspunkt är "The Consumer Decision Making Model for Financial Services" av Milner och Rosenstreich (2013a), introducerad för att ta itu med de unika utmaningarna inom detta specifika område. Litteratur om Generation Z har också undersökts mycket för att lyfta fram de unika faktorer som påverkar deras beslutsprocesser. Studien om Generation Z:s ekonomiska beslutsprocesser visar att demografiska faktorer inte har någon större inverkan på deras val. Trots varierande livssituationer och inkomster är utbildning en prioritet för dem. Livshändelser som föräldraskap eller flytt påverkar deras sökande efter ekonomisk information, och trots deras digitala kompetens spelar familjen fortfarande en viktig roll i deras beslut. Studien ger både teoretiska insikter och praktiska riktlinjer för aktörer inom finansiella tjänster och marknadsföring.

All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att dokumentera. Noggrann dokumentation vid inskrivning utifrån checklistan leder till säker vård. Det som inte dokumenteras syns inte, är lätt att missa vid överrapportering och kan leda till lidande för patienten. Dokumentationen är central i kommunikationskedjan och ett hjälpmedel för all vårdpersonal. Syfte: Syftet var att undersöka följsamhet till checklista vid inskrivning av patienter i samband med dokumentation i datajournal på medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning.  Metod: En kvantitativ och explorativ studie med deduktiv ansats genomfördes. Datainsamlingen bestod av journalgranskning utifrån en förutbestämd checklista som används vid inskrivning. Journalgranskningen utfördes på tio inneliggande patienters journaler på en medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning på ett länsdelssjukhus i södra Sverige. Resultat: Checklistan vid inskrivning följdes till ca 70 % på den medicin/geriatriska akutvårdsavdelning medan ca 30 % av sökorden i checklistan var dokumentation utförd på akutmottagningen. Dokumentationen fördes under relevant sökord. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor på medicinsk/geriatrisk akutvårdsavdelning följde flertalet sökord utifrån checklistan vid inskrivningstillfället. Andra sökord i checklistan fanns redan dokumenterade från akutmottagningen när patienten kom upp till akutvårdsavdelningen. / All licensed healthcare professionals have an obligation to document. Keeping an accurate documentation in the electronic health record leads to a patient-safe care. Documentation is key in the communication between healthcare professionals and an important tool in the care that is given. Purpose: The purpose of the study was to investigate adherence to the checklist when documenting in the electronic health record in connection to admitting a patient at a medical/geriatric emergency care department. Method: Quantitative exploratory reviews of electronic health records. A quantitative method with a deductive approach was used when processing data. Data collection consisted of electronic health record reviews based on the checklist used at admittance. The records viewed were those of patients admitted to an emergency care department at a district hospital in southern Sweden. Results: 70% of the documentation from the checklist was kept at the medical/geriatric emergency department while the other 30% where documentation from the emergency room. Documentation was kept under the right search words. Conclusion: Results showed that most keywords were followed by the nurses at the medical/geriatric emergency department and the missing keywords were already documented by nurses at the emergency room.

<p><p><p><strong>Bakgrund</strong><strong>:</strong> Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. <strong>Syfte</strong>: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. <strong>Metod</strong>: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". <strong>Resultat</strong>: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. <strong>Slutsatser</strong>: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Background</strong><strong>:</strong> Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. <strong>Aim</strong>: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. <strong>Method</strong>: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". <strong>Result</strong>: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. <strong>Conclusion</strong>: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.</p></p></p>