Detta är en kvantitativ studie som undersöker bildlärarstudenter på Malmö Universitet ochderas relation till digitala verktyg i bildämnet samt hur säkra de känner sig på att undervisamed dessa verktyg. Vidare undersöks studenternas åsikter om bildlärarutbildningensämnesspecifika innehåll med fokus på digital bild. Arbetet utfördes med kvantitativ metodoch resultatet baseras på en enkätstudie utskickad till bildlärarstudenter på MalmöUniversitet, enkäten nådde ut till ungefär 90 studenter men endast 38 svar skickades tillbaka.Dessa 38 svar utgör således grunden för arbetets resultat och diskussioner. Resultatet visar attbildlärarstudenterna på Malmö Universitet oftast har tidigare erfarenhet av både analogt ochdigitalt bildskapande samt att en majoritet också brukar skapa bilder på sin fritid. De flestastudenter har läst en gymnasieutbildning som varit särskilt inriktad mot bild, något somstudenterna uppgett är en vanlig källa till deras tidigare erfarenheter av digitalt bildskapande.Studien visar också att en kraftig majoritet av bildlärarstudenterna upplever att de har fått övaför lite på digitalt bildskapande under bildlärarutbildningen och att de känner sig osäkra på attbedriva undervisning med digitala verktyg. Avslutningsvis tyder resultatet på attbildlärarstudenterna trots sin osäkerhet är intresserade av att lära sig hantera digitala verktygoch att de vill använda sig utav dessa i sin framtida undervisning.

I min undersökning har jag tittat på vilka människor som syns i skolans läroböcker med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan. Vilka funktionsnedsättningar förekommer? I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus? På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning? På vilket sätt är funktionsnedsättningar frånvarande? Vilka utesluts? Mitt syfte var att undersöka om, och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker.Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena för att se om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningar förekom. I den kvalitativa delen analyserades på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken. Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är människor med en funktionsnedsättning helt frånvarande. Även i de läroböcker funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förekommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska, även här är funktionsnedsättningar sparsamt förekommande men med större variation, både sett till typ av funktionsnedsättning men även sättet det framställs på.

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland). The study positions itself within class theory, but also includes other social science perspectives covering social stratification and interest formation. The data material was collected through a survey based on a sample of 145 social work students at a Swedish university and analyzed with a binary logistic regression model. Although the study shows an absence of broad statistical correlations between the social background variables and the welfare-political attitudes, it also shows that class background, age and party-political preferences are factors that have a statistically significant impact on some of the welfare-political attitude indicators.

Bakgrund: Kvinnor i klimakteriet upplever en frustration över att de blir hänvisade till olika instanser som inte upplevs adekvata. De upplever även att de inte får den information och kunskap de vill få av hälso- och sjukvårdspersonal när de söker för klimakteriebesvär. Kvinnor önskar få information om vilka symtom de kan få och vad de kan göra på egen hand för att lindra besvär. Syfte: Att undersöka vilken vård som ges till kvinnor i klimakteriet av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom primärvården. Metod: En webbaserad enkätundersökning, prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design och induktivt förhållningssätt. Data från 47 deltagare analyserades med deskriptiv och analytisk statistik genom statistikprogrammet SPSS. Resultat: En variation av rutiner inom primärvården sågs, några vårdcentraler hade en rutin för kvinnor som sökte vård för klimakterierelaterade besvär. Genomgående blev dock kvinnorna hänvisade till olika professioner och instanser vilket visade på bristande rutiner. Det fanns inte något förebyggande arbete för kvinnor i klimakteriet. Hälso- ochsjukvårdspersonal hade viss kunskap men önskade mer. Vid jämförelse mellan professionerna framkom det att läkarna och barnmorskorna hade mer kunskap och utbildning jämfört med sjuksköterskorna.  Slutsats: Resultatet baserades på för tunna data för att göra en definitiv slutsats. Det fannsbristande rutiner hur kvinnorna som sökte vård togs om hand. Det fanns inget förebyggande arbete. Några signifikanta skillnader om kunskapsnivåer och hantering av rutiner mellan professionerna sågs.

Studierelaterad stress innebär stresspåfrestningar relaterade till akademiska studier. Dessa kan påverka studenters studieresultat, hälsa och i värsta fall leda till förödande konsekvenser för individer. På grund av avsaknaden av forskning kring fenomenet i Sverige undersökte föreliggande studie sambandet mellan de oberoende variablerna självförmåga, livstillfredsställelse samt socialt stöd och den beroende variabeln studierelaterad stress. Studiens tre hypoteser var att höga nivåer av varje oberoende variabel skulle generera låg studierelaterad stress. Deltagarna i studien var 129 högskole- och universitetsstudenter i Stockholms region (tidigare Stockholms län) som studerade på minst halvtid. Könsfördelningen var 115 kvinnor och 14 män i åldrarna 18–59 år. Respondenterna fick besvara frågor i en digital enkät där de fyra variablerna mättes via de väletablerade skalorna “New General Self-Efficacy Scale”, “Satisfaction with Life Scale”, “The Multidimensional Scale of Perceived Social Support” samt “Perceptions of Academic Stress”. Det utfördes därefter en korrelationsanalys samt en multipel regression där också bakgrundsvariabeln kön lades till eftersom kön korrelerade signifikant med den beroende variabeln. Variablerna kunde tillsammans förklara 21,3 procent av variansen i studierelaterad stress hos högskole- och universitetsstudenterna. Av de undersökta variablerna var självförmåga den variabel som starkast bidrog till regressionens resultat. De tre oberoende huvudvariablerna och bakgrundsvariabeln kön minskade tillsammans den studierelaterade stressen. Enskilt visade dock inte socialt stöd samma samband till studierelaterad stress och gick därför inte i linje med den förväntade hypotesen. Sammanfattningsvis belyser studien hur olika parametrar av välmående samverkar och förklarar variationen i studenters studierelaterade stress.

Det är en utmaning för många elever att analysera komplexa samhällsfrågor, samtidigt som det blir en alltmer central del i läroplanerna. Denna svårighet togs i beaktning och en kausalanalytisk modellutvecklades med syfte att hjälpa eleverna med deras analytiska förmåga. Utformningen av modellen gav eleverna möjlighet att koppla samhällsfrågan till kolumnerna orsak, konsekvens och åtgärd på en politisk och social nivå. I studien deltog 72 elever från tre olika gymnasieskolor. De skrev en analytisk fritext efter det aktiva arbetet med den framtagna modellen. Mätningen av analysförmågan hos eleverna utfördes genom en experimentell mellanpersondesign. Experimentgruppen tog del av den fullständiga modellen som innehöll alla kolumner, medan kontrollgruppen tog del av den ofullständig modellen som inte innehöll kolumnen Åtgärd. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan gruppen som tog del av den fullständiga modellen och den ofullständiga modellen av en effektstorlek på d = 0,74. Det visar en tendens att den framtagna kausalanalysmodellen kan vara ett steg i rätt riktning mot att hjälpa eleverna i den analytiska processen.

Tidigare forskning har visat på vikten av att arbeta med explicit undervisning iläsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Samtidigt som forskning pekat pådet positiva i detta arbetssätt har den uppmärksammat hur denna form av undervisning oftabortprioriteras. Syftet med vår studie är att undersöka: när i läsprocessen väljer lärare attarbeta med explicit undervisning i läsförståelsestrategier? och vilka arbetssätt väljer lärarenär de ska arbeta med explicit undervisning i läsförståelsestrategier? Studien är genomfördmed utgångspunkt i den sociokulturella teorin och synen på lärande och utveckling, då vianser att dagens skola är starkt influerad av denna. Det sociokulturella synsättet framhävsäven i tidigare forskning som gynnsam för elevers utveckling av läsförståelse och lyfterexempelvis vikten av att arbeta i grupp. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökningbland behöriga årskurs 1-3 lärare i södra Sverige. Ett slumpmässigt urval gjordes ochsemistrukturerade enkäter, bestående av tio förkodade frågor och tre öppna, skickades ut till32 kommunala skolor i södra Sverige. Resultatet visade att lärare är medvetna om vikten avexplicit undervisning i läsförståelsestrategier och majoriteten menar att de kan se hur elevernatar till sig dessa som ett verktyg för sin kunskapsutveckling. Parallellt med detta uppgavungefär hälften av lärarna att de endast arbetar med explicit undervisning iläsförståelsestrategier en till två gånger i veckan. Vi såg en viss osäkerhet hos lärare kring vaden läsförståelsestrategi är samt att omfånget av lärarnas explicita undervisning iläsförståelsestrategier före läsningen avviker från det under och efter läsning. Det glapp somtidigare forskning uppmärksammat, mellan fördelarna med att arbeta med explicitundervisning i läsförståelsestrategier och bortprioriteringar, går även att se i vårt resultat.

Syftet med studien var att synliggöra förskolepersonalens inställning till IKT-verktyg samt att synliggöra förskolepersonalens uppfattning om barns användning av IKT-verktyg i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Frågor som lyftes fram i studien var, utbudet av IKT-verktyg som barn möter i förskolan, förskolepersonalens in­ställning till IKT-verktyg och skattning av sin egen digitala kompetens. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvantitativ metod, webbenkät­sunder­sökning, som riktade sig till förskolepersonal. Resultatet visade att Ipad var det IKT-­verktyg som dominerade hos barn och förskolepersonal i användandet. Förskole­personalens inställning skattades som positiv och utvecklande, de ansåg sig ha ganska goda och måttliga digitala kunskaper. Resultatet visade en variation mellan förskole­personalen, att möjligheten till digital kompetensutveckling erbjöds delvis eller i hög grad. Slut­satsen av studien belyser vikten av det kollegiala lärandet inom digitalisering, mellan de två yrkesprofessionerna. Utbytet av erfarenheter och kunskaper kring IKT-verktyg kan bidra till att främja barns digitala kompetens och stödja dem till att bli framtidens digitala samhällsmedborgare.

I den här studien undersöks gymnasielevers förståelse av samhällsvetenskapliga undersökningsmetoder. I skolans styrdokument lyfts vikten av att elever får kunskaper i både vetenskapsteori och hur kunskap genereras inom vetenskapen. Eleverna ska få den kunskapen för att kunna delta i och aktivt bidra till vårt demokratiska samhälle samt komma väl förberedda till studier på högre nivå. Forskning visar att studenter på universitetsnivå har svårt att greppa olika typer av vetenskapliga begrepp och förstå kvalitéerna hos olika typer av undersökningsmetoder. Det är till och med ofta så att de väljer sida, föredrar en viss typ av metoder och motsätter sig andra. För att undervisningen inom det här området ska bli framgångsrik är det viktigt att utgå från den kunskapsnivå gymnasielever möter undervisningen med. Studien visar att eleverna ofta har förståelse för de båda metodtyperna på en grundläggande nivå och att det är vanligt att eleverna tycker att den ena metodtypen är mer vetenskaplig än den andra. Tre typer av förståelse kopplad till undersökningsmetoderna identifieras, jämnviktsförståelse, obalans i förståelsen samt diffus förståelse. Undervisningen inom det här ämnesområdet bör utifrån studiens resultat inriktas både på att etablera en övergripande förståelse för hur kunskap genereras inom samhällsvetenskap samtidigt som eleverna förbättrar förståelsen om begrepp kopplat till olika undersökningsmetoder.

Studien undersöker sambandet mellan NPL och lönsamheten för de svenska bankerna under och efter Covid-19. Genom tillämpning av en kvantitativ metod och teoretisk ramverket gällande riskhantering och finansiella metoder ger studien insikter om NPL påverkan en banks lönsamhet. Teorier och finansiella modeller togs upp i den teoretiska referensramen för att bygga en grund för tidigare forskning som användes i senare tillfälle i studien. Teorierna berör kreditrisker samt likviditetsrisker där kreditrisk som teori användes som huvudfokus i studiens senare stadie. Anledningen till detta låg i att tidigare forskningen kopplade NPL och lönsamhet till kredit risker, därav blev den teorin mest relevant. Finansiella modellerna ROA, NPL, ROE, NIM, CAR samt Bank Size togs upp som är även de oberoende samt beroende variablerna som ställs mot varandra i metodens genomförande av beräknings och statistiska analyser. Studiens insamling av data på svenska bankers årsredovisningar mellan 2020 till 2022 skedde via databasen Retriever Business. Tillvägagångssättet skedde genom en deskriptiv analys med korrelationsanalys samt linjära regressioner för att identifiera de samband som kan finnas. Empirin visade på ett generellt svagt samband mellan NPL och lönsamhet. Däremot visade resultatet på andra faktorer som har en betydande roll i lönsamhetens påverkan vilket tyder på behov av en bredare analys. Resultatet visade överlag att det fanns en tydlig variation mellan 2020 till 2022 för både korrelation och linjära regressioner.