Background: Women exposed to IPV is a global health problem which concerns all women regardless of ethnicity, religion or socioeconomic group. Previous research shows that exposed women demand more support and understanding from healthcare services and also that nurses need greater preparedness to meet these women adequately. Aim: The aim of this literature study was to explore nurses experiences in meeting women exposed to IPV. Method: A qualitative literature study consisting of 10 scientific articles that was analyzed bya qualitative content analysis. Results: Two categories were identified: challenges in meeting the woman and successfactors in meeting the woman. Nine associated subcategories were detected. These showed that nurses experienced impotency, lack of knowledge and time and also communication challenges in meeting women exposed to IPV. The analysis also identified factors that facilitated the meeting. Conclusions: Continued research on the phenomenon is necessary to provide nurses with education and to implement guidelines and policies within the healthcare sectors regarding IPV. It is of importance to be able to offer exposed women adequate care, improve theirhealth and reduce mortality due to the violence. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2022</p>

<p>Studiens syfte var att sammanställa en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fått eller får bevittna våld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fått bevittna våld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begränsades till ett selektivt utvalt material med fokus på högst tio år gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att på ett bra sätt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med våld i familjen står idag. Huvudinriktningen var att sätta barnens livssitua-tion, socialtjänstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum. Analy-sen utgick från barnperspektivet och ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten pekade på att våld i familjen i regel består av mäns våld mot kvinnor, vilket drabbar barnen som ofrivilligt blir vittnen till misshandeln av sina mödrar. Många barn drabbas så hårt av sina upplevelser av familjevåldet att de behöver professionell hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Dessvär-re är det mycket få av dessa barn som faktiskt uppmärksammas och får hjälp, trots att det finns ett rikt utbud och många passande metoder för hur man inom det sociala arbetet kan skydda och stödja barn som lever i våldsmiljöer.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.</p><p>Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.</p>

Studiens syfte var att sammanställa en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fått eller får bevittna våld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fått bevittna våld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begränsades till ett selektivt utvalt material med fokus på högst tio år gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att på ett bra sätt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med våld i familjen står idag. Huvudinriktningen var att sätta barnens livssitua-tion, socialtjänstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum. Analy-sen utgick från barnperspektivet och ett systemteoretiskt perspektiv. Resultaten pekade på att våld i familjen i regel består av mäns våld mot kvinnor, vilket drabbar barnen som ofrivilligt blir vittnen till misshandeln av sina mödrar. Många barn drabbas så hårt av sina upplevelser av familjevåldet att de behöver professionell hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Dessvär-re är det mycket få av dessa barn som faktiskt uppmärksammas och får hjälp, trots att det finns ett rikt utbud och många passande metoder för hur man inom det sociala arbetet kan skydda och stödja barn som lever i våldsmiljöer.

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna. Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.

ABSTRACT   Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskning Nivå: C Författare: Mimmi Hedlund och Matilda Gylleus Handledare: Mathias Sylwan Seminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524   Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt.   Vår frågeställning är:   Hur framställs våldtäkt i kvällspressen?   Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning.   Resultat &amp; slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt. Vilka personer som fick komma till tals i texterna var mer sällan offer än förövare, vilket kunde tysta ner offrets version av händelsen. Slutligen kunde vi se att kvällspressens framställning av våldtäkt lätt kan bidra till att påverka rädslan hos läsarna genom ingredienserna som lyfts fram.   Förslag till fortsatt forskning: Det finns goda möjligheter att se närmare på kvällspressens framställning av idrottsmän som våldtar. Det framkom under vår undersökning att dessa framställs på ett sympatiskt sätt som hyllar dem i sin professionella roll och dämpar brottet som de konfronteras med. Att jämföra resultatet från en sådan undersökning med vårt resultat skulle kunna vara mycket intressant och givande.   Uppsatsens bidrag: Vår undersöknings främsta bidrag är att synliggöra de processer som finns dolda i kvällspressens nyhetsrapportering. Vår förhoppning är att detta kan bidra till att lyfta den samhällspolitiska debatten kring lagförändringar kring våldtäkt.   Nyckelord: våldtäkt, kvällspress, nyhetsförmedling, framställning, ideologi

Abstract: I denna uppsats presenterar vi de insatser som finns för män som misshandlar och kränker kvinnor i nära relationer, i Malmö stad. Vi har undersökt verksamheten Kriscentrum för män. Vi har belyst problemet mäns våld mot kvinnor. Detta genom tre olika förklaringsmodeller, där genusbegreppet ingår i en av dem. / Public efforts regarding men who violates and abuse women in Malmö city.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor är ett globalt växande hälsoproblem. Våldet kan ta sig i uttryck i olika former som fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta innebär effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. Eftersom sjuksköterskan ofta är den första professionen inom hälso- och sjukvården som våldsutsatta kvinnor möter, är det viktigt att besitta rätt kunskap så att sjuksköterskor är förbereda och rustade för att hantera mötet med kvinnor och stödja till att främja hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturöversikt där 10 artiklar utvalda från CINAHL complete och Pubmed sammanställdes och analyserades. Resultat: Litteraturöversikten resulterade till tre olika teman: De emotionella påverkan på sjuksköterskan: Där mötet med de våldsutsatta kvinnorna väckte starka känslor och funderingar hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll i möte med våldsutsatta kvinnor: Det framkom att sjuksköterskorna uppfattade sin professionella roll på olika sätt. Organisatoriska faktorer som utmanar sjuksköterskans bemötande som har två subtema, brist på rutiner och brist på kunskap: Det som framkom här var att sjuksköterskorna var i behov av organisatorisk stöd gällande tydliga rutiner och utbildningar. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskorna upplevde olika barriärer som påverkade dem i deras professionella roll. Detta resulterade i utmaningar till att kunna erbjuda adekvat vård som föreligger i sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskorna upplevde att de hade svårt att släppa känslorna som skapades i mötet med de våldsutsatta kvinnorna vilket påverkade dem i deras privatliv. Studien visade även att sjuksköterskornas uppfattning kring vad deras professionella roll innebär skilde sig mellan dem. Slutligen upplevdes även en osäkerhet bland sjuksköterskorna då det framkom att de saknade tydliga rutiner från organisationen samt kunskap i form av utbildningar inom våld i nära relationer. / Background: Women exposed to violence is a growing global health problem. The violence can be expressed in various forms such as physical, psychological, sexual and financial violence. This means effects on the woman's health as well as societal costs. Since the nurse is the first profession in health and medical care that the women exposed to violence meet, it is important to have the right knowledge so that nurses are prepared and equipped to handle the meeting with women to support and promote health. Aim: The aim was to explore and describe nurses' experiences of meeting women who have been subjected to violence. Method: A literature review where 10 articles selected from CINAHL complete and PubMed were compiled and analyzed. Results: The literature review resulted in three different themes: The emotional impact on the nurse: Where the meeting with the abused women aroused strong feelings and thoughts in the nurse. The nurse’s role in meeting with women exposed to violence: It emerged that the nurses perceived their professional role in different ways. Organizational factors that challenge the nurses’ response, which has two subthemes, lack of routines and lack of knowledge: What emerged here was the nurses were in need of organizational support regarding clear routines and training. Summary: The literature review shows that the nurses experienced different barriers that affected them in their professional role. This resulted in challenges to being able to offer adequate care which is the nurse's responsibility. The nurses felt that they had difficulty letting go of the emotions created in the meeting with the abused women, which affected them in their private lives. The study also showed that the nurses' perception of what their professional role entails differed between them. Finally, an insecurity was also experienced among the nurses when it emerged that they lacked clear routines from the organization and knowledge in the form of training in intimate partner violence.

Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt.  Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man. I denna artikel presenteras tidigare forskning som berör utsatta män. För att ta reda på vad socialjour, mansjour, polisen och brottsofferjouren i Stockholm anser om problematiken utsatta män har fyra intervjuer genomförts. Finns det utsatta män vilket Brå´s statistik tyder på, kommer verksamheter i kontakt med de utsatta männen och i så fall finns det någon hjälp att ge dem?

The term “Honor related violence and oppression” is quite difficult to define, mainly because it is a concept that can be seen through many perspectives and also expressed in many forms, such as, violence, control but also murder. In the most recent years in Sweden, the amount of honor related crimes have risen as it has been gaining a lot of attention from the media. The result of this has made the government and the social services in Sweden invest their efforts in trying to combat and reduce the honor culture. Therefore, the purpose of this study is mainly to identify the difficulties and interventions in the work against honor culture. As the topic is wide and talked about in many countries, the search for literature had to be of quality, therefore we have mainly used scientific articles which we have analyzed and read through databases such as SwePub and Libsearch to study this phenomenon. After reviewing our chosen literature we put our analysis of the material to answer our question. Many of the workers and actors lack the certainty on how to act when dealing with such problems. This has resulted to affect the cooperation between the actors in their work against the honor culture. If the actors involved had a common approach or common definition of the problem, the cooperation would have improved along with the work in helping and being a resource towards the victims of the honor related violence and oppression. Although, it is a difficult level to reach since there are both advantages and disadvantages. But the common understanding would have been beneficial in the work as the uncertainty within the workers would have been reduced in relation to the problem. This will, though, turn out to be a difficult achievement because there are some explanations and approaches to the problem that have precedence, while some explanations and approaches are excluded.