CRM är ett verktyg för att hjälpa företag med deras långsiktiga kundrelationer. Trots de stora möjligheter som finns med detta hjälpmedel har företag i många fall problem med att generera bra resultat från CRM-arbetet.  Forskningen  hänvisar till den mänskliga faktorn och människans involvering i CRM-arbetet  som orsaken till detta. Syftet med denna studie är därför att studera medarbetares förutsättningar i CRM-arbetet.    Studien är  av kvalitativ karaktär och syftar till att få en bättre förståelse för medarbetares subjektiva uppfattning av sitt CRM-arbete. Vi har genomfört nio kvalitativa intervjuer på en stor konferens-, restaurang och evenemangsanläggning i Västerbotten. Den data vi har samlat in har vi sedan analyserat med hjälp av teorier inom organisatoriskt lärande. Syftet har varit att beskriva de hinder och möjligheter som finns för medarbetarna i deras arbete med att skapa långsiktiga kundrelationer.  Undersökningen visar att det finns flertalet hinder och möjligheter i medarbetares arbete med att skapa och behålla långsiktiga kundrelationer. Dessa delar kan kategoriseras in i tre områden.  För det första finns det en konflikt mellan två viktiga delar i medarbetares arbete med att skapa och behålla långsiktiga kundrelationer. Konflikten består i att det behövs både flexibilitet och struktur  i medarbetarnas arbete, men de tenderar att ta ut varandra. Strukturområdet utgörs av de rutiner, strukturer, mål och krav som finns inom organisationen. Flexibilitetsområdet utgörs av frihet, eget ansvar och möjligheten till att fatta egna beslut  samt stödet från ledningen för detta. Detta bör finnas då relationer är föränderliga och enligt teorin kräver ett givande och tagande. Att ha en maximal nivå av båda delar vore optimalt men är svårt då de strider mot varandra och företag menar vi behöver därmed hitta en balans i denna konflikt.   För det andra ser vi ett stort behov av  två kompletterande kommunikationssystem, ett för explicit kunskap och ett annat för implicit kunskap. Installeras ett IT-baserat CRM-system för att hantera kundrelationer  menar vi att det samtidigt behövs  ett kommunikationssystem för hanteringen av implicit kunskap. Detta system skulle därmed bestå av rutiner och arbetssätt för att sprida implicit kunskap. Ett CRM-system är därmed inte tillräckligt för att sköta informationshanteringen utan för att informationen  ska  bli komplett och förstås på rätt sätt behöver den explicita informationen kompletteras med implicit information.   Det tredje och sista mönstret är vikten av förståelse. Att se CRM som ett holistiskt och funktionsöverskridande arbetssätt blir ur ett medarbetarperspektiv dimensionen av förståelse. Förståelsen för andra avdelningar och kollegor. Även om företaget arbetar funktionsöverskridande  menar vi att  medarbetarna  behöver ha  förståelse för andra. Genom förståelsen skapas motivation för att de ska samla in information, lagra den och sprida den på ett så effektivt sätt som möjligt.

I detta arbete jämförs explicit och förmedlande (conveyance) inlärningsteknik för kommersiella spel och undersöka hur de påverkar spelarens resultat samt kunskap om spelets struktur. Undersökningar från början av 1970-talet visar på hur aktivt lärande ökar deltagarens engagemang jämfört med vid passiv explicit inlärning. Mitt praktiska arbete består i att ta fram två olika inlärningsbanor, en för var teknik, och en utmaningsbana där spelaren får prova sina färdigheter.  Skapandet av den praktiska delen av examensarbetet har skett under praktik på Pieces Interactive i Skövde. Resultatet av studien indikerar att gruppernas inlärning är jämförbar, dock klarar personerna i den explicita gruppen uppgifterna snabbare, medan de i den förmedlande gruppen utforskar/förstår mer av spelet. Vidare forskning om förmedlande bandesign kan gynna spelbranschen, särskilt i utbildningssammanhang där syftet är att motivera deltagaren och stimulera till en djupare/intuitiv förståelse för uppgiften.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärares syn på lärande i mångkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att få en tydligare bild gällande vilka hinder respektive möjligheter förskollärareupplever i detta arbete. Med hjälp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollärare och en med en förskolechef - har vi fått en klarare bild över hur förskollärare ser på arbete med lärande i en mångkulturell förskola. Resultatet av studien visar att flertalet förskollärare arbetar med lärande hos barn med annan kulturell bakgrund på ett likartat sätt. De lägger dock en stor tyngd på språket och barns språkutveckling. Likformigheten anges bero på brist på tid och resurser. Men vår tolkning är även att det finns en stor osäkerhet hos förskollärarna gällande hur arbete i en mångkulturell förskola kan bedrivas. Det kan handla om att förskollärarna saknar ett professionellt språk, och därför har svårt att sätta ord på sitt arbete. Det skulle också kunna bero på att de förskolor som deltog i vår undersökning i själva verket är svenska förskolor i vilka det går barn med annan kulturell bakgrund. När det gäller de hinder som kan finnas i arbetet på en mångkulturell förskola är språket och de skilda normer som kan förekomma något som samtliga intervjupersoner beskriver som svårt. Detta visar sig tydligt i kontakten med föräldrarna. Något som merparten av våra intervjupersoner tar upp som möjligheter i arbetet i den mångkulturella förskolan är framförallt det faktum att de får ta del av och lära sig om flera andra kulturer. De menar att arbetet ger så mycket tillbaka, att varje dag är olik den andra och att man somförskollärare får lära sig nya saker hela tiden. De berättar även att en av fördelarna är att man som förskollärare i en mångkulturell förskola måste utmana sig själv, både som pedagog men även som människa.

Examensarbetets syfte var att redogöra för det musiska lärandet och genom en jämförande undersökning, utreda om musiskt eller traditionellt lärande är mer fördelaktigt för elevernas tillägnande av faktakunskaper. Vidare var syftet också att ta reda på om det fanns ett samband mellan elevernas engagemang och resultatet från den jämförande undersökningen. Musiskt lärande, att använda hela kroppen och alla sinnen för att skapa ett djup i undervisningen, ställs i detta examensarbete mot det traditionella lärandet, som bygger på ett reproducerande arbetssätt. 72 elever i årskurs tre deltog i undersökningen och delades upp så att halva gruppen fick ta del av en musiskt utformad lektion och de andra fick ta del av en traditionellt utformad lektion. Båda lektionerna hade samma lektionsinnehåll, eleverna fick lära sig om kantarellen. Efter genomförda lektioner fick alla elever fylla i en enkät, som satte deras faktakunskaper på prov. Under lektionerna observerades elevernas engagemang. Resultatet visar att de elever som tagit del av den musiskt utformade lektionen hade ett bättre resultat, visade på bättre faktakunskaper, på enkäten. Dessa elevers engagemang var under lektionen större än det engagemang eleverna som deltog i den traditionellt utformande lektionen visade. Resultatet för enkäten visade också på intressanta skillnader i vissa specifika frågor mellan de elever som tagit del av den traditionellt utformade lektionen och de som tagit del av den musiskt utformade lektionen. Dessa skillnader diskuterades och en avslutande reflektion blev, att olika elever lär på olika sätt och att lärandet främjas av musiska undervisningsmetoder.

 Denna uppsats handlar om hur det lärande samtalet förändras och tar sig nya former och vägar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssätt ändras. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, där varje elev från år 4 och berörda pedagoger får tillgång till varsin dator, påverkar det lärande samtalet med utgångspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrån forskningsfrågorna som ställts, vilka lett till att skapa förståelse om hur 1-1 projektet påverkat lärarrollen, hur 1-1 projektet påverkat elevernas lärstilar, hur 1-1 projektet påverkat det lärande samtalet samt hur 1-1 projektet påverkat lärandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger på de två Vittraskolor belägna i Stockholm, som är delaktiga i projektet. Några av de övergripande resultaten i studien är att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lärande. Detta genom enkelheten att använda sig av, dela och synliggöra information och dokument som hämtas via internet och undervisningsplattformar. I sin tur har den ökade tillgängligheten samt elevernas intresse för datorn inverkat positivt på lärandet, dialogen och det lärande samtalets utveckling. Det lärande samtalet har även stimulerats av den gemensam referens ram och struktur införandet av datorn skapat samt genom att fler kommunikationskanaler upprättats.

Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS. Når eleverna samma resultat som i den ursprungliga LS och vad i lärarens undervisning har betydelse för elevernas lärande? Två forskningslektioner med två olika lärare spelas in för att analyseras i relation till elevernas resultat på förtest och eftertest. Resultatet visar att det är möjligt att reproducera en LS och nå samma resultat för eleverna samt att lärares förmåga att erbjuda eleverna att erfara variationer i innehållets kritiska aspekter är av avgörande betydelse för elevernas förståelse av innehållet. Detta resultat innebär att lärare skulle kunna använda en redan genomförd LS som en språngbräda för att utveckla både elevernas och sitt eget lärande om sin undervisning.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs. Litteraturen som vi har utgått från lyfter lärande, vad som karaktäriseras musiskt samt begrepp, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som berört vårt område. Slutsatser vi kommit fram till är att förskolläraren arbetade musiskt och har en stor kunskap om de yngre barnens lärande. Samt att musisk pedagogisk verksamhet berikar det lustfyllda lärandet hos de yngre barnen i förskolan.

Undersökningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland läkarstudenter på termin 4 och 9 vid Hälsouniversitetet i Linköping samt att göra en jämförelse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats där en gruppenkät delades ut till studenterna på respektive termin. Resultaten baseras på faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test för jämförelse. Resultaten redogör för studenternas upplevelser kring PBL och vilka aspekter som främjar och hindrar lärandet i basgrupperna. Dessutom redogörs för skillnaderna mellan terminerna och för studenternas förslag till verksamhetsförbättring. Studiens slutsatser är följande: Studenter är kritiska till PBL -undervisningen på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet och de har en enhetlig syn gällande förbättringsarbetet. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader mellan studenternas upplevelser av PBL under utbildningens olika faser. Dessa skillnader uttrycks i samband med basgruppsarbetet och i samband med basgruppshandledarens roll samt hur studenterna prioriterar sina kunskapskällor.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik. Den teoretiska ramen består av teorier som betonar kontextens betydelse för lärande. Det empiriska materialet tolkar jag i ljuset av informellt lärande och ett vuxenpedagogiskt perspektiv. Jag valde fenomenografin som vetenskaplig metod för studien eftersom man med hjälp av den kan undersöka hur människor uppfattar ett fenomen. Jag fokuserar på volontärernas uppfattningar av lärande. Resultatet bekräftar till stora delar den forskning som finns om vuxnas arbetsplatslärande. Av volontärernas uppfattningar kunde jag uttyda att gemenskapen och den sociala kontexten har stor betydelse. Jag kunde också konstatera att organisationens specifika karaktär påverkar volontärernas lärande. Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader i volontärernas uppfattningar av sitt lärande när det gäller hur och vad de lär.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt. Fokuset är på lärandet i en social och dialogisk miljö och samspelet som sker mellan den lärande och den kompetente personen. Datorer kan även vara den kompetente artefakten som medierar lärande. Enligt studiens resultat organiserar pedagogerna datoraktiviteter som skapar en miljö för interaktion. Interaktionen som framkommer mellan barn och dator, barn och barn samt barn och pedagog främjar lärandet. Datorer används bland annat för att utveckla språket, söka information samt kunskap på Internet och att uppmuntra barnen till att samarbeta med andra barn.