Syftet med denna studie är att undersöka vad läroplanen säger om fostran och sedan jämföra detta med hur lärare uppfattar sina roller i klassrummet vid fostransuppdraget av eleverna i praktiken. Forskningsfrågorna som resultatet i studien utgår från är: Vad är lärarens ansvar enligt läroplanen vid fostran av eleverna? Hur uppfattar läraren sin roll vad fostran av eleverna? Hur benämns fostran i läroplanen jämfört med det empiriska maerialet? Genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i låg- och mellanstadiet och en fördjupad blick i 2011 års läroplan ger denna studie möjligheter att analysera teoretiska och praktiska krav på fostran. Jag har valt att specificera studien och fördjupa mig läroplanen och reflektera kring lärarnas uppfattningar om fostran utifrån Fjellströms teoretiska ram. Fjellströms teoretiska ram innehåller tre stycken delmål med skolans fostran: individualisering, idealbildande fostran och socialisering. Individualisering innebär att skolan ska hjälpa eleven hitta sin unika egenart, idealbildande fostran innebär att läraren lär eleverna värden och normer genom att vara en förebild och socialisering innebär att eleverna ska utvecklas till goda samhällsmedborgare som är socialt kompetenta. Resultatet visar att socialisering förekommer i större utsträckning både i läroplanen och i det empiriska materialet, medan idealbildande fostran och individualisering tar mindre plats. Fostran beskrivs på två helt skilda sätt i läroplanen och i det empiriska materialet, då läroplanen berättar vad skolans ansvar är medan lärarna beskriver det praktiska fostransarbetet. Det blev därför svårt att genomföra en tydlig jämförelse, då mycket av det som står i läroplanen är begrepp som är öppet för tolkning. De gemensamma man kan hitta hos dessa är däremot att både betonar vikten av att eleverna ska finna sin unika egenart och en god klassrumsmiljö.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nyutexaminerade lärare från den kompletterande pedagogiska utbildningen upplever inträdet i arbetslivet, detta utifrån deras syn på den egna lärarrollen, förväntningar på dem som lärare och deras uppfattning av sin läraridentitet. Detta har undersökts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sju lärare om deras upplevelser av det första året som yrkesverksam lärare. Studien utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv på roller och identiteter, som innebär att dessa ses som formade av och ständigt utvecklade genom social interaktion. De förväntningar som lärarna upplever finns på dem har kartlagts och utgör grunden för diskussionen kring lärarnas förhållningssätt till lärarrollen. Resultaten visar att lärarna i vissa avseenden upplever att deras läraridentitet och lärarroll inte går ihop. I vissa situationer upplever de att de saknar verktyg för att kunna handla i enlighet med sin identitet, och istället tvingas ta anta en lärarroll som de inte känner sig bekväma i. Detta glapp förväntas med tiden överbryggas genom att lärarna samlar på sig mer erfarenhet av yrket. Svårast hade lärarna att förhålla sig till de förväntningar de har på sig själva men inte lyckas leva upp till, medan andras förväntningar som bedömdes som orimliga lättare kunde avfärdas. Lärarna tycktes således ha en relativt välutvecklad bild av den egna läraridentiteten, och använder sig i viss mån av den för att bemöta andras förväntningar.

Historielärare och historiska primärkällor utgör en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att undersöka historieundervisande gymnasielärares inställning till användning av historiska pri-märkällor i undervisningen. Detta undersöks utifrån lärarnas personliga preferenser samt kopp-lat till deras uttolkning av läroplanens skrivningar om arbete med "historisk metod". Det un-dersöks även huruvida lärarna anser att det finns faktorer som påverkar deras användning av primärkällor i undervisningen. För att kunna besvara undersökningens syfte och frågeställningar användes semistrukturerade livsvärldsintervjuer som undersökningsmetod. Sex historieundervisande gymnasielärare har in-tervjuats, och från dessa har relevant intervjumaterial renskrivits och lyfts fram för analys. När det gäller resultaten för undersökningen så tycks lärarna ha innehaft en gemensam positiv grundsyn när det gäller att använda historiska primärkällor i undervisningen. Lärarna var även överens om att arbete med historisk metod bör inbegripa historiska primärkällor som arbets-material. Flera lärare menade att det finns faktorer som försvårar användning av historiskt pri-märkällmaterial i undervisningen.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammade vi att eleverna i årskurs 4-6 uppvisade kunskapsluckor i användandet av olika representationsformer. Den representationsform som eleverna föredrog att arbeta med var symboler. Det väcktes ett intresse att undersöka varför eleverna i huvudsak valde att använda en representationsform vid beräkningar. Litteraturstudiens syfte är dels att öka förståelse för elevers och lärares arbete med olika representationsformer, dels att belysa på vilka sätt de olika formerna av representationer kan vara till nytta för elever i årskurserna 4-6 i matematikundervisningen. Studien fokuserar även på att synliggöra eventuella problem som kan uppstå vid användandet av representationsformer och hur lärare på ett effektivt sätt kan motivera elever att använda olika representationsformer. Arbetet baseras på vetenskapliga artiklar samt litteratur som hittats via informationssökningar. Resultatet av litteraturstudien visar att med hjälp av representationsformer kan elever öka sin matematiska förståelse samt utveckla sitt matematiska tänkande. Forskningen redovisade att elever ofta upplever svårigheter gällande växlingen mellan representationsformer men poängterade även att lärare upplever svårigheter med representationsformer på grund av bristande kunskap. Vidare visar resultatet att läraren har en viktig uppgift i att skapa och upprätthålla en positiv inställning till arbetet med representationer. Centralt i matematikundervisningen måste också vara att kommunikation mellan elev-lärare och elev-elev kring representationsformer sker för att gemensamt utveckla och befästa kunskaperna.

Sammanfattning Denna uppsats belyser vad eleverna anser vara en bra lärare respektive en mindre bra lärare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledarskap ses ur elevernas perspektiv. Dessutom vilka ledarstilar som eleverna dras till mest. Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder har använts för att få fram resultaten. Enkäter har delats ut till 10 högstadieklasser i en högstadieskola i Västerås.  Även 8 elever har intervjuats. Resultatet från enkäterna och intervjuerna har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som är snäll, bryr sig om sina elever, uppmuntrar, ger beröm och är social. Detta leder till att eleverna vill lära sig mer och detta leder i sin tur till bättre skolresultat. En mindre bra lärare är en lärare som inte bryr sig, är osocial, orättvis och arg. Nyckelord: Bra lärare, mindre bra lärare, elevernas syn, enkätundersökning, intervjuer

Syftet med den här studien var att synliggöra F-3 lärares historieförståelse. Ambitionen med detta synliggörande var att bidra med en fördjupad insikt om potentialen av F-3 lärares historieförståelse vad gäller möjligheter att främja elevers tolerans och kritiska förmåga. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med F-3 lärare som undervisar i historia. Data analyserades med inspiration av en fenomenografisk ansats och med teorier om en historieförståelse utifrån perspektivets och sammanhangets betydelse och Rüsens typologi om olika funktioner av berättande. Resultatet tyder på att hälften av de studerade lärarna har en traditionell historieförståelse, vilket betyder att historia framställs som något faktiskt och statiskt. Resterande lärare kan relateras till en genetisk historieförståelse, vilket betyder att historia betraktas utifrån flera perspektiv och sammanhang. Med en sådan historieförståelse är det möjligt att främja elevers tolerans och kritiska tänkande då flera förståelser framhävs. Detta talar för att låta elever möta historia som utgår från en genetisk förståelse redan i lågstadiet, eftersom det är i grundskolans tidigare år som grunden för all utveckling läggs. / <p>SO</p>

Feedback är en stor del av lärares dagliga arbete och på vilket sätt de ger feedback på påverkar i sin tur elevers fortsatta lärande. Feedback är ett ständigt aktuellt ämne som ofta uppmärksammats i media och i skolvärlden vilket har gjort detta ämne intressant. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken typ av feedback grundskollärare ger på elevers arbeten. Metoden har varit en litteraturstudie och omfattar empiriska forskningsresultat som funnits tillgängliga i databaserna Eric, Summon och SwePub som publicerats åren 2001–2016. Resultatet visade att många lärare inte använder skriftlig feedback i formativt syfte utan istället ger poäng, beröm eller bedömning via smileys. / <p>Svenska</p>

The purpose of this study was to research how teachers educate students who are present but not participating during physical education and health classes. The purpose was also to find out the teachers’ goals for the alternative education and how this is anchored in the curriculum. There has been past research about absence from physical education and health classes, but there is a knowledge gap regarding how teachers are supposed to handle students who are present but not participating. The study is based on qualitative semi-structured interviews with teachers in the south of Sweden. The selection of participants, teachers, was chosen both from a convenience and a time aspect. Two separate groups emerged from the results of the study. One group felt that the time pressure made it hard to plan and carry through the alternative education for the students who do not participate in the regular education. The other group had a predetermined plan with the purpose that all students who came to the lesson in physical education and health could participate on their own terms. The analysis of the results is connected to our theoretical starting point which for this study is the curriculum theory. One thing, among others, which came to light during the analysis was that the teachers who work towards including all students in the regular education has a goal and assessment that is more in line with the knowledge requirements than the teachers who let the non-participating students sit on the side or take a walk. The results of this study are not possible to generalize but can be of interest for further research into the subject.

Bakgrund: Bild och bildskapande har under historiens gång alltid varit en del inom barnverksamheten, men innehåll och upplägg har förändrats över tid. Bildskapandet har gått från styrt till fritt skapande och i dagens förskola ingår bildskapandet i den pedagogiska verksamheten där barnen både får möjligheten att skapa fritt men också under lärarens vägledning. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 (Skolverket, 2011), är förskolans uppdrag att ge barnen möjligheten att lära sig använda de estetiska uttrycksformerna bland vilka bilden är en viktig uttrycksform. Studien belyser och problematiserar lärarens förhållningssätt i organiserade bildaktiviteter och vill därmed bidra till en djupare förståelse för lärarens viktiga roll i barnens bildskapande. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt förskollärarens förhållningssätt och handlingar kommer till uttryck i organiserade bildskapande aktiviteter. Metod: Studien är av kvalitativ art där observationer har genomförts på fem olika förskolor vid nio tillfällen sammanlagt. Vid dessa observationer fördes fältanteckningar som i direkt anslutning till observationerna sammanställdes och renskrevs. Dessa observationer har kompletterats med informella samtal med lärarna samt fotografering av bland annat barnens bilder. Resultat: Resultatet visar att bildskapandet i förskolan har olika betydelser. Bildskapande innebär både en process- och produktorienterad aktivitet samt ett stöd i barnens språkutveckling och matematiska färdigheter. Lärarens roll i bildskapandet är att vara organisatör av aktiviteten där läraren ofta finns i bakgrunden och passar upp barnen. Lärarens roll är även att vara kunskapsutvecklare genom att rikta barnens uppmärksamhet mot aktivitetens innehåll genom metasamtal med barnen.