Geografiämnet i skolan är ett tvärvetenskapligt ämne som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets kursplan för ämnet geografi har metoden fältstudier tillkommit 2011. Genom fältstudier får eleverna den geografiska referensram som ger möjlighet att sätta sig själva i relation till omvärlden. I denna uppsats delger fem SO-lärare som undervisar i geografi för årskurs 7-9 hur de ser på begreppet. Även vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att utföra fältstudier, så här fem år efter att det tillkommit i kursplanen. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa geografilärares erfarenheter kring fältstudier. För att undersöka detta har en intervjustudie används, där två lärare i Storstockholmsområdet samt tre lärare i Gävleborgs län intervjuats. Resultatet visar att respondenternas erfarenheter kring fältstudier skiljer sig mycket mellan varandra. Gällande fältstudiers effekt på lärandet är samtliga lärare positiva till fältstudier. Dock är det flera faktorer som påverkar deras förutsättningar att utföra fältstudier, bland annat en missuppfattning om vad fältstudier innebär, bristande ämneskunskaper, tid och ekonomi. Studiens resultat indikerar att det är skillnader mellan lärare snarare än geografisk placering som bestämmer förutsättningarna att genomföra fältstudier.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt. I syftet ingår att undersöka hur lärareuppfattar utvecklingsprojektets olika delar och om projektet inneburit förändringar i deras synpå matematik och i verksamheten.METOD:Undersökningen gäller lärare på förskola och grundskola i en kommun. Utifrån ett registeröver förskolor och skolor samt antal anställda, valdes de arbetsplatser ut som skulle ingå iundersökningen. Arbetsplasterna valdes ut med tanke på att få både en geografisk ochstorleksmässig spridning. På de utvalda arbetsplatserna delades enkäter ut till alla anställdasom arbetar med barnen/eleverna i verksamheten, förutom år 7-9 där endast matematiklärarnafick enkäter.RESULTAT:Undersökningen fokuserade på olika delar av ett kompetensutvecklingsprojekt. Dessa delarhandlade om kompetensutbildning som utgått från eget behov, samarbete i arbetslag och medandra kollegor, skolledningens roll, konkreta förändringar som gjorts i verksamheten och omsatsningens betydelse och syfte. Resultaten visade att uppfattningen om projektet delvis skildesig åt inom de olika delarna och även till viss del mellan olika lärarkategorier. Majoriteten avdem som deltog menade att externa aktiviteter som utgått från behov varit bra och mestadelsuppfyllt förväntningarna. Likaså ansåg de flesta att satsningen var en viktig insats förutvecklingen av matematiken inom förskola/skola men att syftet med den inte fullt ut skullenås på det sätt den idag bedrivs. Det kan delvis bero på att ledningens roll upplevdes relativtotydlig. Många uppgav att ledningen inte informerade sig om arbetets gång och inte hellerkontinuerligt utvärderat arbetet eller att de inte visste om ledningen gjorde detta. Tiden förreflektion och samtal kring arbetet upplevdes otillräcklig av de flesta.Resultaten visade att drygt hälften av de svarande uppgav att de förändratmatematikverksamheten på olika sätt och av svaren framgick att dessa förändringar gjorts påolika sätt, främst genom att konkretisera mer och tydligare synliggöra matematiken för barneni vardagen. / Uppsatsnivå: C

Tidigare forskning i länderna Sverige, Norge, USA och England lyfter fram att det finns implementeringsproblem i religionskunskap för lärare. Därför syftar studien till att undersöka hur lärare upplever utmaningar med religionsundervisning i skolan, utifrån en implementeringsteoretisk utgångspunkt. Studien baseras på en kvalitativ undersökning genom enskilda intervjuer med sju lärare i årskurs 4-6, utifrån faktorerna vill, kan och förstå. Resultatet visade att lärare upplevde svårigheter och utmaningar mestadels under faktorerna kan och förstå. Svårigheter som synliggjordes var brister med resurs, material och ekonomi. Lärarna upplevde även att de hade otillräckliga kunskaper, utbildning och förståelse för läroplanen, vilket tyder på ett implementeringsproblem i religionskunskap.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket. Transkriptionerna analyserades och kategoriserades varefter vi upptäckte mönster. I studien identifierar lärare etiska dilemman som svåra situationer att lösa. De uttrycker sällan bakomliggande orsaker till varför de uppfattar situationerna som svåra. I lärarnas resonemang går det att urskilja etiska normer som lärarna tar ställning till men de uttrycker sällan normerna eller dess bakomliggande värden explicit.</p><p>The purpose of this qualitative study is to examine which ethical norms there are in teachers’ discussions concerning solving of problems and handling of conflicts. Further on, the study aims to examine how teachers discuss their readiness to act and their decision-making, and which ethical values they use to support their decisions. Our accumulation of data was performed with semi structured interviews with five teachers. The day before the interviews, the teachers received a case containing several different dilemmas. The teachers were asked to read and reflect on the case. The interviews all started from the case, but the teachers were encouraged to relate to their own experiences in ethical conflicts in the teaching profession. The interviews were sound recorded transcripted and analysed. In our study, the teachers are identifying ethical dilemmas as difficult situations to solve. They seldom express the cause behind their understanding of the difficulties. One can discern ethical norms in the discussions that the teachers are taking a position on. But they seldom explicitly express norms or their supporting values.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med individualisering och vad individualisering innebär för dem. För att nå ut till en större grupp verksamma lärare i grundskolans tidigare år använde vi oss av enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultatet visade att lärarna ser många fördelar med individualisering eftersom undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Nackdelarna med att arbeta med individualisering uppger de vara tidsbrist och gruppstorlek. Studiens resultat visade att majoriteten av lärarna tog hänsyn till olika lärstilar genom bland annat att anpassa såväl material och läromedel till elevens kunskapsnivå.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överrensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverkar elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverka elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.</p>