No description available.

Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommit i ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisning bedrivs på ett mycket traditionellt sätt. Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hur matematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sin undervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hur lärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna. Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledande enkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områden dels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senare delen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in på livet, har genomförts som kvalitativa intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika lärares sätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild som jag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar, är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering där eleverna arbetar med samma material men i olika takt. För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en större variation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Ofta handlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras eller att försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematiskt och strukturerat angrepps- och arbetssätt. Detta kräver i sin tur åtgärder på flera olika nivåer inom skolan.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förutsättningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade på lärarnas uppfattningar om vad en elev i kris är, hur lärarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lärarna själva anser att de har för att möta elever i kris.   Vårt resultat synliggjorde att lärare har en tämligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt från personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat går ut på att läraren ska bekräfta eller uppmuntra eleven. Då lärare som undervisar i de äldre åldrarna menade att elever i kris kan uppleva svårigheter med skolarbetet ansåg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning. Lärarna påpekade även att elever som upplever kriser kan må bättre av att skolan behåller sina vanliga rutiner, de ansåg att detta gör att skolan upplevs som en trygg plats där eleverna kan glömma det svåra i deras liv och fungera som innan krisen inträffade. Lärarna ansåg att kännedom om krisplanen gav en beredskap att möta elever i kris, även stöd från kollegor och skolledning samt lärarnas tidigare erfarenheter tycks påverka lärarnas uppfattade beredskap av att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar. Lärarna såg även vårdnadshavarna som en faktor som påverkar beredskapen att möta elever i kris.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin. Enligt Skolverket och internationella undersökningar presterar pojkar bättre än flickor, vilket inte överrensstämmer med föreliggande studie. Faktorer som kan påverkar elevers resultat är t.ex. rädsla för att misslyckas, ansträngning och intresse för matematik. Affekterna intresse och glädje har en stor inverkan då det gäller motivationen och inlärning.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter. Den har också visat att lärare är mycket mer ambivalenta i sitt sätt att förhålla sig till barns sexualitet. Metoden för den empiriska undersökningen är en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät med öppna frågor. Resultatet visar att det finns en stor okunskap bland lärare i förskolan om vad barns sexualitet är för något och att lärare är mer tillåtande till barns sexuella utforskande i enskildhet än tillsammans med någon annan. Lärarna tar sig rätten över barnen att bestämma vad som är tillåtet när det kommer till att undersöka den sexuella identiteten. Att föra ett samtal om barnens sexuella utforskande tillsammans med barnen tar sällan lärarna initiativ till. Samtal mellan kollegor eller med föräldrar tas endast upp vid uppkommen händelse och då i form av förmedlande av information att detta har hänt.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta. Vi har lagt vårt fokus på att undersöka hur läraren förhåller sig till flickorna. Finns det underliggande normer i lärarens förhållningssätt, vilka förväntningar har läraren på flickorna, vad bryter mot normerna för hur flickor bör bete sig enligt läraren är exempel på frågor, som vi har fokuserat på. Vi har genomfört fyra videoobservationer i samlingstillfällen i en förskoleklass. Vi har valt att titta på lärarens förhållningssätt gentemot flickorna ur två olika synvinklar när vi analyserar videoobservationerna. De två analyssätt vi använt är dels teorin att människor föds till att vara flickor eller pojkar och att det finns en biologisk aspekt i könet. Detta kallas utvecklingspsykologi. Det andra analyssättet vi använt oss av innebär att barnen konstrueras till att vara flickor eller pojkar, vilket benämns socialkonstruktionism. Vi intresserar oss för att se hur lärarens samspel med flickorna kan se ut om vi analyserar det ur dessa synvinklar. Resultatet av vår studie visar att det finns vissa normer för hur flickor bör bete sig. De olika analyssätten vi använt för att titta på våra videoobservationer, "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda att det finns en tanke om att flickorna ska vara lugna, vänta på sin tur och inte prata rakt ut eller avbryta läraren. Det finns även i dessa olika synsätt att se på världen en tanke att flickor och pojkar är olika. Vi har enbart valt att analysera flickorna men det finns också en aspekt som inte går att bortse ifrån angående pojkarna, eftersom det förekommer pojkar i samlingen också. När vi analyserar genom synsättet att kön är konstruerat synliggörs, att läraren för in flickorna på den bana hen anser som det rätta sättet att vara som flicka. När är vi undersökte samma observationer på det sätt att det är en biologisk aspekt att flickorna föds till flickor så synliggörs lärarens förhållningssätt att det finns ett rätt och fel sätt för flickor att bete sig. Flickorna ska i detta synsätt vara som de blir födda till att vara. Om en flicka, som det händer i en av observationerna, avbryter läraren rättar denne till detta och menar, att det inte är rätt sätt för en flicka att bete sig. De olika synsätten "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda ett resultat som tyder på att normerna för hur flickor ska bete sig är starkt förankrade i hur samhället ser ut och hur det har sett ut genom historien. Flickorna ska inte bryta mot det feminina och om de försöker sig på att komma in på det maskulina tillrättavisas de.

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade. Fast de ansåg också att det fanns hinder med att bedriva utomhuspedagogik. PÅ de tre skolorna hade lärarna uppfattningarna att utomhuspedagogik gjorde barnen mer delaktiga i undervisningen och lärarna framhävde liksom litteraturen betydelsen av att barnen får använda alla sina sinnen för en rikare inlärning. Hinder som presenterades var att det ansågs vara svårt att skaffa resurser, och att lärare inte har tillräckliga kunskaper med att bedriva utomhuspedagogik.