Spelling suggestions: "subject:"bärare."" "subject:"3lärare.""
191 |
Interaktivitet skapar vi tillsammans : En studie om lärares arbete med interaktiva skrivtavlor / Together We Create Interactivity : A Study of Teachers’ Use of Interactive WhiteboardsStenström, Alfrida January 2011 (has links)
Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lärarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan påverkar lärares syn på undervisning. Fyra lärare har intervjuats kring vilka möjligheter och svårigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Andra frågeställningar är hur lärarna ser på interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan används som ett hjälpmedel för att stärka eller utveckla en viss pedagogik. Resultatet för undersökningen visar på att även om lärarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade så är deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan även den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lärare. Lärares inställning är avgörande för hur den interaktiva skrivtavlan används. För att den interaktiva skrivtavlan ska bli användbar i undervisningen behöver lärare lämplig vidareutbildning, tid till att tillsammans med kollegor utveckla undervisningen och en djupare förståelse för hur interaktivitet kan gynnas i undervisningen med hjälp av den interaktiva skrivtavlan
|
192 |
Skolbiblioteket i undervisningen : Uppfattningar om skolbiblioteket av några lärare i förskoleklass och grundskolans senare år / The school library in teaching : Perceptions of the school library by some teachers in preschool and secondary schoolBrickarp, Maja, Nilsson, Elin January 2011 (has links)
No description available.
|
193 |
Lärares arbete med skönlitteratur : En undersökning av lärares litteraturundervisning i årskurs 3Bergström, Marie, Johansson, Sandra January 2012 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i årskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att få svar på detta har vi valt att både genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklärare. Detta val grundar sig på att vi ville ha en djupare och tydligare förståelse av lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frågor som bidrog till ett samtal där lärarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundläggande kunskaper om lärarnas resonemang om den skönlitterära undervisningen. Observationerna genomfördes i varje lärares klassrum genom att vi var deltagande observatörer. Enligt oss har observationerna förstärkt våra tankar om lärarnas resonemang genom att vi direkt har iakttagit lärarnas arbete samt att vi har kunnat urskilja detaljer i den sociala värld som skolans klassrum utgör. I denna sociala värld samspelar lärare, elever och litteratur och ny kunskap skapas, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som är ett genomgående synsätt genom hela vår uppsats. Vi bearbetade de empiriska data från intervjuer och observationer med inspiration från en hermeneutisk tolkningsmetod. Efter vår bearbetning presenterades resultatet i relation till uppsatsens bakgrund och tidigare forskning. Det framkom att skönlitteratur är viktig i undervisningen och att lärare har ett stort ansvar att inspirera och motivera elever till att läsa. Lärarna i vår undersökning betonade att skönlitteratur är ett viktigt redskap för elevers kunskaper och färdigheter. Det är när elever får möjlighet att läsa, lyssna och samtala om skönlitteratur som de utvecklar erfarenheter och kunskaper om världen och sig själva.
|
194 |
Mår kvinnliga lärare sämre än manliga?Bodin Hansen, Malin January 2005 (has links)
Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor. Sammanlagt 78 personer valde att delta i studien. Resultatet visade inga signifikanta könsskillnader. Man kan däremot utläsa en tendens till att kvinnorna mår sämre än männen. Då tidigare forskning pekar mot att kvinnor mår sämre än män, kan undersökningens utslag bero på för få deltagare eller på undersökningens låga svarsfrekvens.
|
195 |
Stå stilla, gå bakåt eller framåt : En analys av lärares utvecklingsdiskurs hos eleverJohansson Hedenborg, Eva, Forslund, Åsa January 2005 (has links)
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ”automatiskt” och i förlängningen med positiva förtecken. Å andra sidan uttryckte lärarna att utveckling hos elever på kort sikt kan gå bakåt. Utvecklingssamtalet beskrivs som ett forum där föräldrar och elever delges information om elevens utveckling via ett dataprogram. Inför samtalet görs en bedömning och värdering av elevens utveckling i ett jämförandeperspektiv. I undersökningen framkommer att lärarna betonar den sociala utvecklingen framför den kunskapsmässiga.
|
196 |
Läraryrket - kall eller profession? : Enkätundersökning med nyantagna lärarstudenter om deras motiv till yrkesvaletSundin, Anneli January 2006 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv. De flesta angav motiv som var inriktade mot att arbeta med och fostra barn, dvs. klientfokuserade. Kvinnorna angav i högre grad än männen de motiv som hörde till kallet. Ett annat vanligt motiv var att utbildningen var personligt utvecklande. Tidigare lärare som studenterna hade haft påverkade deras val till stor del. Lärarstudenterna trodde att de som färdiga lärare ibland kommer att hoppa över egna raster och gå till arbetet trots att de känner sig sjuka om det gynnar eleverna. Männen var mer villiga till detta än kvinnorna. Även ur detta beteende kan kall-tankar utläsas.
|
197 |
Genus i religionskunskapen : Fyra gymnasielärares syn på genus i religionsundervisningenDrottz Nykvist, Martin January 2009 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet – något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ”genusdimension” skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning. Det handlar främst om två delar av religionsundervisningen, dels att diskutera kvinnors ställning i olika religioner och hur religion påverkar vår syn på manlighet respektive kvinnlighet. Dels i form av livsfrågor och vilka könsroller som finns i samhället.Samtidigt finns det både skepsis gentemot genusperspektivet och en okunskap om begreppets innebörd hos vissa lärare. En av lärarna undviker helst att använda ett genusperspektiv i undervisningen då denne anser att det reproducerar stereotypt tänkande om manlighet och kvinnlighet. En annan lärare beskriver begreppet genus som ”biologiskt kön”, vilket leder till att eleverna får en snedvriden bild av begreppet. Det finns med andra ord mer att önska från lärarnas sida när det kommer till arbetet med genus i undervisningen.
|
198 |
Motivationsarbete i klassrummet : En studie om motivation och behovForsén, Daniel, Johansson, Martin January 2006 (has links)
<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare ser på behov och motivation i förhållande till elevers lärande, och att undersöka vad som sker när elever inte ser behovet av att lära sig saker som något viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgångspunkt då vi behandlat våra frågeställningar. Uppgiften har också innefattat att ta reda på hur lärare arbetar för att främja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lärare från grundskolan. En trend vi såg hos de äldre lärarna var att de upplevde att eleverna är mindre motiverade nu än tidigare. Den vanligaste förklaringen från lärarna var att eleverna har mycket att göra på fritiden, vilket de menar kan inverka negativt på skolarbetet. Något som också framkommit i intervjuerna är hur elever sällan inser behovet av att lära sig saker, vilket sänker motivationen. Vi har sett hur olika teoretiker ser på motivationsskapandet, och lyft fram resonemang om viljan att förstå sina elever och vikten av lärarens förväntningar kopplat till elevers prestationer. Genom ett bra bemötande, så kan sedan en god relation skapas som möjliggör för eleven att utvecklas och känna tillfredställelsen av att nå sina uppsatta mål.</p>
|
199 |
I inkluderingens fotspårAlhabib, Mohammed, Balic, Amel, Gashi, Adonis January 2015 (has links)
Syftet med detta arbete är att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lärarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och läraren är. Vi undersökte även vilka metoder läraren använder sig av inom religionsundervisningen, men även för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med två kvalitativa arbetsmetoder, då vi intervjuade lärare och elever, men också observerade de på religionsundervisningen. Denna studie gjordes på tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lärare och sex elever. På varje skola intervjuade vi en lärare och två elever. Det visade sig att lärarens uppfattningar inte alltid stämde överens med beskrivningen från eleverna. Lärarna försöker vara innovativa i sin undervisning samt att de försöker inkludera alla elever, men att undervisnings upplägget och materialet inte motsvarar elevernas önskemål och åsikter.
|
200 |
Tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektivAlé, Alé Svensson January 2015 (has links)
Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala. Att just dessa två skolor ingick i studien var på grund av personliga kontakter som möjliggjorde tillträde till skolorna. Analysen av resultatet är uppdelad i en kvalitativ analys som har en narrativ prägel över sig och en kvantitativ analys av resultat där fokus ligger på skillnaderna i förekomster av de olika kategorierna. Studien visar att beteendet som föranledde i synnerhet tillsägelser varierade mellan pojkarna och flickorna. Denna variation bestod i att flickor fick tillsägelser redan vid mindre övertramp av normer och regler medan pojkarna fick tillsägelser först vid grövre övertramp av normer och regler. Vidare kan det utifrån det insamlade materialet konstateras att pojkar fick tillsägelser betydligt oftare än vad flickorna fick, däremot fanns det inte en lika tydlig skillnad i hur berömmet fördelades mellan pojkarna och flickorna.
|
Page generated in 0.0418 seconds