Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare anser att deras inställning till be-grepp har en påverkan på naturkunskapsundervisningen. Med hjälp av enkäter har jag gjort ett urval av lärare som senare intervjuats i en kvalitativ undersökning. Resultatet av intervjun visar att lärare som ansåg att begrepp var viktiga tenderade att fästa större vikt vid dessa i sin undervisning än lärare som ansåg att de var mindre betydelsefulla för lärandet av naturkun-skap. De olika metoderna för hur lärarna valde att betona begrepp redovisas även i uppsatsen. Slutsatsen är att det är svårt att fastställa exakt vilken påverkan lärarens attityd till begrepp har, fast det finns en skillnad i val av undervisningsmetoder bland de lärare som anser att be-grepp är viktiga och bland de som menar att kunskap om helheten går att uppnå utan att fästa någon större betydelse till begrepp.

The purpose of this study was to investigate speech anxiety in a small group of teachers, and their experiences of speaking in different situations in their professional practice. In addition, we wanted to know more about their experiences of handling the situation, and how they develop their abilities to speak in public, to cope with life as teachers. The sample consists of eight teachers who work in primary schools and secondary schools, who do experience or have experienced speech anxiety in their professional practice. Data were collected using interviews and analyzed using thematic analysis. The results of the study show that teachers rarely experience speech anxiety when speaking in front of their students, however, speech anxiety increases when students show bad attitude, when there are many people in the same place, such as conferences, when they speak in front of adults, or if they are somehow being reviewed.

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur första tiden i yrket för gymnasiematematiklärare kan gestalta sig, undersöka vilka faktorer som påverkar denna tid samt om situationen för de nyblivna lärarna ändrar sig över tiden. Tonvikten ligger vid att finna de olika faktorer som påverkar den nyblivna gymnasiematematiklärarens yrkesdebut, eller med andra ord; att beskriva yrkesdebutens betingelser. Studien består av två delar, en litteraturstudie och en empirisk studie. I den empiriska studien har fyra olika gymnasiematematiklärare som nyligen yrkesdebuterat djupintervjuats. Resultatet från dessa intervjuer stämmer väl överens med vad som sägs i den tidigare forskningen. Yrkesdebuten för gymnasiematematiklärare präglas ofta av en rad olika problem. Det är mycket som ingår i läraruppgiften som man inte alls är förberedd på, eller inte i tillräcklig utsträckning vet hur man ska göra. Detta leder också till att arbetsdagarna blir långa. Sammantaget brukar denna omställning från att vara student till att vara yrkesverksam lärare benämnas som praxischock. Resultatet av studien är att det finns många olika faktorer som kan påverka första tiden i läraryrket i både positiv och negativ riktning. De faktorer som kommit fram i denna studie är de personliga egenskaperna, den nyblivna lärarens lärarkunskaper, eleverna och deras kunskapsnivå och motiva¬tion, skolans ekonomi, föräldrarna, kollegorna, tillgång på mate¬rial, oförutsedda händelser, skolkoden, skolledningen samt skollokalerna. Det visar sig också att det finns tre olika typer av betingelser: den nyblivna lärarens kontext eller omgivning, den nya lärarens uppgifter samt konsekvenser av hur väl den nyblivna läraren lyckas utföra dessa uppgifter.

Det finns 10522 förstelärare i Sverige, av dem är det endast 324 förstelärare i slöjd. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om karriärreformen för lärare och förstelärare, och även se hur vägen till förstelärare i slöjd kan se ut. Med denna studie kommer följande tre frågor besvaras: vad upplever slöjdlärare krävs för att bli förstelärare i slöjd? Vilka strategier har använts för att bli förstelärare i slöjd? Vilka hinder har stötts på för att kunna bli förstelärare i slöjd? För att kunna få ett resultat till frågeställningen har jag intervjuat fem lärare som undervisar i slöjd och som är förstelärare. Respondenternas svar har jag sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning som beskrivs i studien. De fem lärare som intervjuats har alla pratat om olika strategier så som att visa sig engagerad i skolutveckling på sin skola. Kunna visa utåt att du utvecklar dig själv och undervisningen kontinuerligt, samt att du delger dina kollegor i både ämnet slöjd och annat som du tror kan hjälpa dem nå ett utvecklingsmål. Vidare skulle jag vilja att det gjordes en kvantitativ forskning på procentuträknade siffror antalet förstelärare i vartdera ämne jämfört med hur stora de olika ämnena är i grundskolan

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.</p>

<p>Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur nyutbildade 1-7 lärare i matematik och NO upplever sin yrkesdebut samt sin första tid i yrket. Jag önskade även finna de faktorer som ansågs vara de största utmaningarna under det första året. För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som tjänstgjort i ca ett år. Som förberedelse för intervjuerna genomförde jag en litteraturstudie för att sätta mig in i ämnet samt att se vad forskning på området tidigare kommit fram till. Undersökningens resultat visar att nyutexaminerade lärare upplever det sociala arbetet som påfrestade. Vidare upplever lärarna att planering och uppgifter utöver undervisningen tar mycket tid och energi. Konflikthantering, disciplinfrågor och föräldrakontakter upplevs i många fall komplicerat att hantera. Mitt resultat är i linje med tidigare genomförda studier, bl.a. Sälls undersökning från år 2000. Den första tiden i yrket uppges ofta bli en försöksverksamhet där olika strategier prövas och där det gäller att hålla sig flytande, något som även beskrivs i Laceys klassiska studie från 1977. Hälften av lärarna uppger att det saknas material och utrustning för att kunna möjliggöra undervisning i NO. Flera av de intervjuade lärarna berättar om att de satsat extra på matematiken då de upplevt att eleverna tidigare inte kommit i kontakt med det ämnet på ett stimulerande sätt. Några av lärarna känner en begränsning i sitt arbete med anledning av brist på material. Undersökningen pekar på att socialisationen in i yrket kan bli mindre påfrestande om läraren får tillgång till en mentor, kollegiet är även avgörande i fråga om trivsel. De nyutbildades ålder och tidigare erfarenheter spelar också stor roll i fråga om hur man upplever sin första tid i yrket.

Med växande antal anmälningar från lärare till arbetsmiljöverket har behovet av relevant forskning framkommit. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om kränkningar, hot och våld mot lärare i kommunen Nordanstig förekom. Utfirån syftet ställdes sen tre frågeställningar, Hur vanligt är det att lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt, kränks, hotas, samt eventuellt utsätts för våld i kommunen Nordanstig? Hur påverkas läraren om denne blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren av olika anledningar att låta detta passera i kommunen Nordanstig? Hur påverkas en lärares pedagogiska arbete om läraren blir utsatt för kränkningar, hot eller våld, kommer läraren att undvika jobbet eller sjukskriva sig i kommunen Nordanstig? För att få svar på dessa frågeställningar så utformades en enkät med 29 frågor som användes som en surveyundersökning. Resultatet påvisade tydliga svar att cirka hälften av de lärare, vikarier samt skolpersonal med pedagogisk elevkontakt kränks av elever och att det 45 av 46 besvarare sett andra kollegor kränkas av elever. Vidare svar påvisade en tendens till att detta nu ökat. Hot har förekommit men är mer ovanligt, våld mot lärare är sällsynt men har hänt. Även hot och våld påvisar en svag tendens till att ha ökat. Studien visar att det händer att cirka hälften av besvararna låter kränkningar från elever passera. Hot tillåts sällan passera mot lärare. Endast 3 av 46 besvarare har tillåtit våld passera utan åtgärd.21 av 46 besvarare har aldrig känt olust eller otrygghet på sin arbetsplats, 3 av 46 besvarare har varit sjukskriven p.g.a elev/ers våld mot denne.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativ textanalys hur olika typer av manliga lärare beskrivs i 1800-talets svenska läroverk. Källmaterialet består av nedskrivna minnesberättelser från denna tid, så kallade läroverksminnen. Via studier av detta material är det övergripande syftet att öka kunskapen kring maskulina konstruktioner. Uppsatsens fokus  ligger på att undersöka maskulinitet och hur den framställs i läroverkets lärare: det vill säga vilka maskulina attribut och egenskaper som beskrivs vara eftersträvansvärda och inte eftersträvansvärda hos lärarna. Detta mynnar ut i uppsatsens generella frågeställning: Hur beskrivs lärarna sett till inre och yttre egenskaper? Analysmetoden är att identifiera särdrag i beskrivningarna av läroverkets lärare. Uppsatsen utgår ifrån olika maskulinitetsteorier. En av dessa är teorin om att det finns olika maskulinitetspositioner i samhället där den styrande och normativa maskuliniteten; den hegemoniska, styr alla andra typer. Även teorier om idealtypisk maskulinitet och dess motsats, kontratypisk maskulinitet används i uppsatsen. Resultatet av undersökningen bekräftar till stor del tidigare forskning. Klassiska maskulina attribut såsom fysisk kraft, handlingskraft och disciplineringsförmåga anses oftast vara det eftersträvansvärda medan dess motsatser såsom att vara vek eller feminint betonad dess kontratyper. I framställningarna fanns det vidare en stark koppling mellan lärares inre och yttre egenskaper och attribut. En stark karaktär kunde till exempel väga upp ett ofördelaktigt yttre. Ett nytt resultat som avvek från den tidigare forskningen var dock att vissa lärare som ej hade klassiska maskulina attribut ändå kunde få en positiv framställning.