Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa, ostrukturerade intervjuer med sex informanter. Den insamlade datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det finns två olika kategorier bland de undersökta lärarna, de som använder eller de som inte använder sig av matematikläxor. Dock visade resultatet i denna studie att båda kategorierna använde sig av hemuppgifter av varierande slag. Vår förhoppning med denna studie är att lyfta fram lärares tankar som finns vid användandet eller icke användandet av matematikläxor. Detta för att lyfta för- och nackdelar som lärare upplever finns vid användandet eller icke användandet av läxor i matematikundervisningen.

No description available.

Tysta flickor och stökiga pojkar –en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys –a study of the teacher’s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet. Syftet är även attta reda på lärarnas uppfattning om jämställdhet och genusarbete i skolan.Frågeställningarna handlar om hur läraren fördelar uppmärksamheten i klassrummet mellan flickor och pojkar och om hur läraren själv ser på jämställdhet och jämställdsarbete i skolan. För att besvara frågeställningarna i studien användsbådeen kvalitativ och kvantitativ metod i form av observation och en mindre intervju.Observationerna och intervjuerna utförsi fyra olika klasser i åk 2 och 5.Resultatet visar att lärarna totalt sett ger pojkar och flickor lika mycket beröm. Även fördelningen av ordet är nästan på procenten lika. Det som skiljer sig är fördelningen av tillsägelser,där pojkar får fler tillsägelser än flickor. Pojkarna får även mer hjälp än flickorna efter handuppräckning. Pojkarna tar i betydligt större utsträckning ordet utan att räcka upphanden. Lärarna beskriver pojkar och flickor på olika sätt. Gemensamt för två av läraranas beskrivningar är att flickor ses som ordningsamma och pojkar som rörliga. Tre av fyra lärare tycker inte att skolan är jämställd. Alla lärare jobbar aktivt med jämställdhet och genusrelaterade frågor.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna arbetar för att få barn engagerade i högläsningen i både förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lärare och sex förskollärare samt observerat under deras högläsningsstunder. I resultatet visade det sig att i både förskolan och skolan engagerar lärarna barnen på olika sätt. Medan förskollärarna ansåg att högläsning kan vara en vilostund för barnen ansåg lärarna i skolan att högläsning skapar gemenskap. Slutsatsen som kan dras är att i både förskolan och skolan använder sig lärarna av sin röst, kroppsspråk samt olika slags material för att engagera barnen. Samtliga lärare på förskola och skola ansåg att högläsning utvecklar barnens språk och ger dem möjlighet att samtala kring böcker.

<p>Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning. </p><p>Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll.</p><p>Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten.</p>

Denna studie försöker få fram möjliga ramfaktorer som gör att skolor lyckas med matematikundervisningen i grundskolans yngre år. Detta görs genom en studie på en skola som ligger i topp i Uppsala Kommun när det gäller elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre i matematik. Genom att intervjua lärare på skolan får jag fram att elevbakgrund, lärares förhållningssätt gentemot matematik och lärares kunskaper om både läroplan och läromedel tillsammans spelar en möjlig roll för elevernas resultat på det nationella provet i årskurs tre. Denna studie har ett ramfaktoriskt perspektiv, det vill säga att den titta på de ramar som gäller för undervisningen.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare ser på begreppsanvändning i NO-undervisningen och hur de ser på sitt eget användande av begrepp i undervisningen. Studien visar att lärare sällan planerar specifikt för begreppsanvändning i undervisningen. Lärarna anger i studien att de jobbar med begrepp genom att diskutera dessa i klassrummet när de dyker upp. Tidsbrist anges ofta som orsak till att inte ta reda på elevers förkunskaper, något som enligt många forskare anses vara en framgångsfaktor i undervisningen av naturvetenskapliga fenomen och dess begrepp. I studien framkom att det finns en medvetenhet hos lärarna kring vikten av att koppla elevers förkunskaper till det naturvetenskapliga språket och aktuella begrepp men att lärarna i denna undersökning inte genomför detta i den utsträckning de önskar på grund av bristande tid. Studien visar också en medvetenhet hos lärarna om vikten av att diskutera begrepp och fenomen i det naturvetenskapliga klassrummet men även i den frågan återkommer lärare till tidsbrist som orsak till att begrepp inte diskuteras i den utsträckning som lärarna önskade.

Denna studie undersöker hur lärare resonerar om utmaningen att motivera elever till läsning. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer lärare anser påverkar elevers motivation till läsning samt hur lärare ser på sin egen roll när det handlar om att motivera elever till läsning. Tre verksamma lärare som undervisar i ämnet svenska har intervjuats. Studiens resultat har visat att bristande tålamod, mognad och koncentration är faktorer som lärarna anser påverkar elevernas motivation till läsning negativt. En faktor som kan gynna elevernas motivation till läsning enligt lärarnas uppfattning är vad de har för erfarenheter av läsning från hemmet. Resultatet visar även att lärarna upplever att deras relation till eleverna har en stor inverkan på elevernas motivation till läsning. Genom att lärarna har en positiv inställning och är engagerade till elevernas läsning menar lärarna att det kan få eleverna att förstå värdet av att ha en god läsförmåga. Att utgå ifrån elevernas intresse när de ska läsa är en gynnsam strategi. Även att eleverna läser tillsammans i grupp har en positiv inverkan på eleverna. Samt att eleverna får möta uppgifter som är anpassade efter deras förutsättningar och kunskapsnivå, är faktorer som påverkar elevernas motivation till läsning positivt.

Jag ser att vårt samhälle kliver in i en era av en tydligare globalisering och ett mångkulturellt samhälle där vi behöver gå ifrån vårt monokulturalistiska synsätt och se mångkulturen som en framgång och en resurs. Att se mångkulturen som en resurs kan ibland ses som en utopi snarare än en reell framtid, vår uppgift som lärare är tydlig när det kommer till inkludering och att låta alla elever ha rätt till en jämlik skolgång. Alla elever ska ges förutsättningar att klara av den svenska skolan oavsett kulturell och språklig bakgrund.   Med detta arbete vill jag vara med och bidra till debatten om undervisning till elever med annat modersmål än svenska samt annan kulturell bakgrund. Med hjälp av åtta vetenskapligt granskade artiklar genomfördes en komparativ innehållsanalytisk studie där syfte har varit att hitta gemensamma nämnare för vad som kan vara till hjälp för lärare som står inför en ökad mångkulturell fördelning av elever i sina klassrum. Resultatet visar att det finns en tydlig vinning i att förstå och lära sig om elevernas kulturella bakgrund för att skapa en så god lärsituation som möjligt. Det finns också tydlig vinning i att låta eleverna förklara sig och ta hjälp av sitt första språk i undervisningen. Det skall dock tilläggas att det resultat jag fått fram inte på något sätt är problemfritt, flera faktorer spelar in för att lärare skall kunna implementera dessa förändringar i sitt arbete så som tidsaspekten, samt vilket värde lärare lägger på elevernas tidigare skolgång.

Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till alla grundskollärare som arbetar på samma skola. Av 25 tillfrågade lärare har 19 svarat. / This essay is about people who have, for different reasons chosen the same profession, teacher and why. In my essay you will meet six teachers whom I interviewed about why they wanted to become and work as a teacher. Common for them all is that they work in the same school, the differences are that all have different background, experience, age, sex and reason for chosen being a teacher.