Spelling suggestions: "subject:"bärare."" "subject:"3lärare.""
181 |
Att vilja jobba som lärare : En intervjustudie med lärarstudenter / Wanting to work as a teacher? : An interview study with teacher studentsHagström, Tim January 2012 (has links)
Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar: Hur har grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut? Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan? Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan? Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i grundskolan? Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna? Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare.
|
182 |
Lärares uppfattningar av lokala pedagogiska planer som ett medel att utveckla intresset för naturorienterande ämnenElmstedt, Kerstin January 2012 (has links)
I detta arbete görs en mindre studie av lärares uppfattning gällande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lärare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lärare beskriver arbetet kring att upprätta lokala planer och hur de försöker hitta vägar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lärare som intervjuats är samtliga kopplade till ett pågående skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat använda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lärare mellan 12 och 25 år. Tidigare studier har bl.a. visat att elever är intresserade av naturvetenskap i sitt vardagliga liv men inte i skolan. Forskning visar att fler och fler väljer bort att vidareutbilda sig inom naturvetenskapliga områden vilket går emot samhällets ökande behov av utbildade personer inom naturvetenskapliga arbeten. För att stimulera till ökat intresse finns studier och forskning att tillgå och några av dessa har jag använt mig av i mitt arbete. Resultatet av min studie indikerar att lärare inte upplever de nya kursplanerna i NO som svåra att läsa och förstå men flera upplever det svårt att veta hur mycket som ska tas upp och på vilken nivå undervisningen ska ligga. Lärarna upplever bedömningen svår och de saknar riktlinjer för den gentemot kursplanerna. Hur lärarna stimulerar eleverna för ökat intresse av NO-ämnena är väldigt olika. Flera lärare vill arbeta mer varierat och framför allt mycket praktiskt. För samtliga lärare genomfördes det få eller inga studiebesök utanför skolan. Diskussion som inlärningsmetod användes av några lärare och då främst mellan lärare och elev vid laborationer eller genomgångar. Denna arbetsmetod var dock ovanlig. Dessa resultat diskuteras gentemot tidigare studier och forskning samt skolverkets styrdokument.
|
183 |
Elevers rätt till studiero : En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på sitt arbete med att skapa studieroWahlstedt, Isabella, Byman, Rebecka January 2012 (has links)
No description available.
|
184 |
"När författare slutar nämnas i skolan glöms de bort” : om värmländsk litteraturhistoria i undervisningenKristoffersson, Sandra January 2012 (has links)
Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed. The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland. Cecilia works primarily with those in the subject Swedish as a Second Language, Agneta teach about them only if it fits the theme and not from the fact that they are from Värmland. Bodil teach about many different authors from Värmland due she believes it is important that students know their heritage. There is thus a danger that many of our authors from Värmland will be forgotten. The main reasons for this are time, opinions on literature teaching and opportunities for field trips.
|
185 |
Läxan och läraren : Fem högstadielärare intervjuas om läxan, dess syften och inverkande faktorerNilsson, Erik January 2012 (has links)
En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielärares syn på läxor. Fem lärare deltog. Lärarna ser på läxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnesträning. Också syften av fostrande karaktär nämns. En negativ konsekvens av läxor kan vara stress enligt lärarna. Läxarbetet påverkas av en mängd faktorer, centralt är elevens föräldrar. Lärarnas syn på förälderns inverkan diskuteras utifrån kvantitativa forskningsresultat, men också utifrån Bourdieus teori om symboliskt kapital. Förälderns praktiska inverkan i läxarbetet betonas av lärarna. Lärarna ser en skarp gräns mellan arbetstid och fritid, men tycker inte att läxan är problematisk ur det perspektivet och menar sig heller inte ha stort inflytande av skolungdomarnas fritid.
|
186 |
Är verkligheten det vi säger eller det vi gör? : En komparativ studie av undervisning och undervisningsmetoder i Tanzania och i Sverige.Wettervik, Malin January 2010 (has links)
Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jämföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lärarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda på vilken eller vilka undervisningsmetoder lärarna använder för att eleverna ska nå målen samt vad lärare och elever skulle vilja ändra på om pengar inte var ett problem. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har också fått skriva ett fiktivt brev för att svara på frågan vad de skulle vilja förändra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det är stora skillnader när det gäller material och resurser. Utifrån mina observationer är den stora skillnaden också att lärarna i Tanzania har en bild av hur undervisningen ska se ut men inte tillräckligt med kunskaper för att kunna genomföra det. De svenska lärarna undervisar på det sätt som de utger sig för att göra, men begränsningen ligger här i resurser och modernare teknik. I diskussionen kommer jag fram till slutsatsen att verkligheten för lärarna i Tanzania är som de säger att undervisningen går till, men för mig det jag sett under observationerna. Verkligheten för de svenska lärarna är, enligt min mening, både som de gör och som de säger att de gör. / 2010ht4740
|
187 |
Lärares upplevelser av sin situation och de eventuella förändringar som skettStenberg, Erica January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare upplever sin situation i skolan, och om situationen förändrats de senaste 10 åren. Då flertalet tidigare studier om lärare är kvantitativa så genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkäter där 11 lärare deltog. Dessa lärare var alla verksamma på samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lärarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och många ansåg att en stor del av detta berodde på ökad dokumentation och pappersarbete. Många upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utsträckning de skulle önska. Uppfostran var en stor förändring då läroplanen idag har större betoning på skolans ansvar för uppfostran än vad den tidigare haft. Arbetet upplevdes dock som stimulerande av flertalet, speciellt då tiden tillfälligt räcker till. En annan förändring var arbetslag där flertalet lärare ingår och delar på arbetsuppgifter och reflektioner. Arbetet i arbetslag ansågs vara positivt.
|
188 |
Vem är normal och vem är avvikande? : En studie av lärares syn på normalitet och avvikelse hos barnDaniels, Malin January 2011 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollärares och grundskollärares syn på normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har använts är kvalitativ samtalsintervju och fem förskollärare respektive fyra grundskollärare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förståelse för och kartlägga respondenternas uppfattningar, värderingar och tankesätt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats. Resultatet visar på att varken grundskollärarna eller förskollärarna ville använda ordet eller definiera normalitet i vidare utsträckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn så skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar även på att förskollärarna i större utsträckning problematiserar synen på avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jämfört med grundskollärarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv. Resultatet tolkas sedan bland annat utifrån skillnader i förskolan och skolans verksamhet.
|
189 |
Motivationsarbete i klassrummet : En studie om motivation och behovForsén, Daniel, Johansson, Martin January 2006 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare ser på behov och motivation i förhållande till elevers lärande, och att undersöka vad som sker när elever inte ser behovet av att lära sig saker som något viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgångspunkt då vi behandlat våra frågeställningar. Uppgiften har också innefattat att ta reda på hur lärare arbetar för att främja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lärare från grundskolan. En trend vi såg hos de äldre lärarna var att de upplevde att eleverna är mindre motiverade nu än tidigare. Den vanligaste förklaringen från lärarna var att eleverna har mycket att göra på fritiden, vilket de menar kan inverka negativt på skolarbetet. Något som också framkommit i intervjuerna är hur elever sällan inser behovet av att lära sig saker, vilket sänker motivationen. Vi har sett hur olika teoretiker ser på motivationsskapandet, och lyft fram resonemang om viljan att förstå sina elever och vikten av lärarens förväntningar kopplat till elevers prestationer. Genom ett bra bemötande, så kan sedan en god relation skapas som möjliggör för eleven att utvecklas och känna tillfredställelsen av att nå sina uppsatta mål.
|
190 |
En kråka sitter gärna hos den andra : En kvantitativ undersökning om nuvarande och önskat arbetssätt samt arbetsuppgifter bland kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolorSkoog, Maria, Willix, Johanna January 2009 (has links)
Eftersom läraryrket ständigt är utsatt för förändringar i organisationen är det viktigt att lyfta fram vad som ingår i lärares arbetsuppgifter. Syftet med detta arbete har varit att undersöka nuvarande och önskat arbetssätt för kärnämneslärare på gymnasieskolor i Sverige samt vad som ingår i arbetsuppgifterna utöver undervisning. Undersökningen bygger på kvantitativa enkäter med 61 kärnämneslärare i kommunala gymnasieskolor runt om i landet. Det dominerande arbetssättet visade sig vara en solitär form av arbete och innebär att lärare arbetar mest individuellt men ibland ämnesövergripande. Faktorn, som i störst grad påverkade vilket nuvarande arbetssätt som råder, visade sig vara respektive skollednings beslut. Det arbetssätt som resultaten visade vara det mest önskvärda var: Jag önskar helst arbeta ihop med mina kollegor inom samma ämne. Resultaten visar även att lärare ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och på funderingar på omsorg om och relationen till eleverna.
|
Page generated in 0.0291 seconds