Alla elever ska få en likvärdig utbildning och undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vissa elever har inga svårigheter med att nå målen i matematik. Medan andra hamnar i matematiksvårigheter och behöver därför extra stöd för att uppnå kunskapskraven för årskurs tre. I den här studien undersökte vi hur lärare i årskurs tre upptäcker och stöttar elever i matematiksvårigheter. Resultaten samlades in genom intervjuer samt observationer av fyra verksamma matematiklärare på fyra olika skolor. Resultatet visar att lärarna upptäcker elever i matematiksvårigheter genom diagnosmaterial och med sina tidigare erfarenheter. Ju fler år som verksamma lärare desto fler kännetecken har lärarna i studien för att upptäcka dessa elever. Till exempel fler konkreta material och arbetssätt så som sorteringsövningar eller om eleverna behöver beröra föremålen när de räknar. För att stötta elever i matematiksvårigheter betonar informanterna vikten av väl genomtänkt undervisning, olika hjälpmedel och ett varierat arbetssätt eftersom elever lär sig på olika sätt. Vi fick även syn på olika möjligheter samt svårigheter som lärare stöter på i matematikundervisningen med elever i matematiksvårigheter med hänsyn till begreppet inkludering.

Skolan ska ge eleverna möjligheten att utvecklas inom matematik och inom problemlösning. Av egen erfarenhet är undervisning i problemlösning inte speciellt prioriterad. Den här studien syftar till en fördjupning inom problemlösning i matematik och fokuserar på hur läraren planerar och hur undervisningen går till. I studien blir två lärare tilldelade en problemlösningsuppgift från Kängurumaterialet, som deras elever ska lösa. Båda lärarna intervjuas och undervisningstillfället observeras. Resultatet visar två helt olika planeringar beroende på vilka förutsättningar respektive lärare har. Detta leder i sin tur till två helt olika lektioner och en hel del variationer på elevlösningar.

Syftet med denna studie var att undersöka speciallärares syn på matematiksvårigheter i grundskolans tidiga år. Vi ville söka svar på vilka svårigheter speciallärare med utbildningen specialisering mot matematikutveckling ansåg vara mest förekommande inom matematikämnet. Studien syftade även till att ta reda på vilka arbetssätt de menade vara mest effektiva i arbetet med elever i matematiksvårigheter, samt vilka orsaker de ansåg kunna ligga bakom dessa svårigheter. Studien grundades på en semistrukturerad metod, där kvalitativa intervjuer användes till datainsamling. I studien har fyra speciallärare intervjuats, alla från olika skolor och län, men med samma utbildning. Resultatet visade att speciallärarna ansåg att de mest förkommenade matematiksvårigheterna fanns inom området taluppfattning. Speciallärarna påpekade även att det inte fanns en metod som fungerar på alla utan det berodde på elev och situation. Under intervjuerna fokuserades även på olika begrepp som varit väsentliga för denna studie. En fråga var hur speciallärarna definierar begreppet SUM, vilket gav lite olika svar. Ett par av speciallärarna ansåg att SUM kunde innefatta både elever i matematiksvårigheter, men även elever med fallenhet för matematik. De andra svarade att SUM är elever i svårigheter, vilket även mycket av forskningen pekar på. Ett annat begrepp som diskuterades var dyskalkyli. Detta begrepp har inte helt definierats av tidigare forskning, och innebörden har heller inte bekräftats. Samtliga speciallärare poängterade att de inte använde sig av begreppet eftersom de inte var säkra på vad det innebar, utan använde sig istället av ordet matematiksvårigheter. Matematiksvårigheter är därför även det begrepp vi använt oss av genomgående i studien.

Matematikläxans existens ifrågasätts ofta av både elever, föräldrar och lärare. Argument går att finna både för och emot användandet av matematikläxor. Den här studien fokuserar på lärare som valt att använda sig av matematikläxor regelbundet i sin undervisning. Studien syftar till att ge fyra lågstadielärares bild av vad de anser är syftet med att använda sig av matematikläxor och hur deras olika syften avspeglas i de läxor de ger. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats bestående av observationer där lärarnas användning av matematikläxor studeras samt intervjuer där lärarna i undersökningen ger sin bild av vad deras syfte och tankar kring matematikläxor är. Resultatet visar att lärarna i undersökningens främsta syften med att använda sig av matematikläxor är att eleverna ska repetera eller fördjupa sina matematiska kunskaper. Lärarna ser även matematikläxan som en viktig del i att koppla samman skola och hem. Deras syften avspeglas i läxorna på så vis att de som använder sig av repeterande läxor ofta ger uppgifter liknande de som finns i elevernas arbetsböcker. Det fördjupande syftet kopplas däremot samman med olika problemlösningsuppgifter som inte tidigare är kända för eleverna.

Sverige genomgår en utveckling där en generationsväxling som har formats av tidigareflyktingströmmar från exempelvis forna Jugoslavien och Mellanöstern. Även idag tar Sverigeemot och hjälper individer med utländsk bakgrund in i det svenska samhället. Detta innebäratt skolor också står inför en förändring som skall anpassa sig till behovet som finns isamhället. Det övergripande syftet i detta arbete är att undersöka hur elever med utländskbakgrund i årskurs nio i en mindre svensk kommun upplever sin idrottsundervisning utifråninkluderande aspekter. Ett delsyfte är att undersöka hur läraren upplever att hon/han formarsin idrottsundervisning utifrån inkluderande aspekter. Denna studie har bedrivits medkvalitativa forskningsmetoder, metoderna vi har använt oss av är intervjuer och observationer.Insamlingen av empirisk data är gjord på två grundskolor i mellersta Sverige med sammanlagttvå lärare och sex elever. I resultatet går det att utläsa att lärarna anser att delaktigheten inomundervisningen är viktigt. Från elevernas upplevelser kan vi konstatera att de upplever attläraren inte lyssnar på dem, samt att genomgångarna av olika aktiviteter kan brista. Resultatetvisar också att elevernas motivation gentemot och delaktighet i idrottsundervisningen kanavta. Att relationen mellan de olika aktörerna inom idrottsundervisningen kan bidra till ökadmotivation, men även hämma den.

Uppsatsen tar sitt avstamp i den alltmer ökande digitaliseringen av skolan, där både lärare och elever har större tillgång till personliga datorer och den upplevda avsaknaden av digitala verktyg i undervisningen anses behövs problematiseras. Detta leder i sin tur till frågan hur lärare ser på det ämne de undervisar i samt de digitala spelens pedagogiska möjligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares ämnesförståelse och deras upplevda syfte med ämnet historia, samt deras inställning till digitala spel i undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vad har lärarna för ämnesförståelse för historia? Hur resonerar lärarna kring användning av digitala spel i historieundervisningen? Vad för samband kan vi se mellan deras ämnesförståelse för historia och deras inställning till digitala spel i undervisningssituationer? Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervjuer har genomförts med aktiva ämneslärare i historia som arbetar inom olika gymnasieskolor i Varbergs Kommun. Resultaten visar på en differens sinsemellan lärarnas ämnesförståelse, men att samtliga ställer sig positiva till de digitala spelens pedagogiska möjligheter i skolan. Något generellt samband mellan lärarnas ämnesförståelse och inställning till digitala spel går alltså inte att urskönja utifrån studiens resultat.

Syftet med uppsatsen är at t undersöka hur föräldrar beskriver sina upplevelser av läsningen av  läsläxan tillsammans med sitt barn i år 1. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med 16 föräldrar på tre olika skolor. Tematisk analys har använts för att analysera det empiriska materialet och resultatet presenteras i två större huvudteman; kommunikation - och  motivationsfaktorer, med flera underteman. De teoretiska perspektiv som har använts i studien är the Simple view of Reading, proximala utvecklingszonen och det kompensatoriska perspektivet. Resultatet visar att föräldrarna tycker att läsläxan är bra, men att de  som föräldrar är osäkra i sin roll. De eftersöker mer information och vägledning i hur de ska hjälpa sina barn med läsningen av läsläxan. Studien visar vidare att kommunikationen mellan skola och hemmet kan utvecklas för att på bättre sätt kunna stötta föräldrarna. Som det är nu tar  föräldrarna till sig en information som är konkret och tydlig för dem, exempelvis att läsa texten tre gånger. För elevernas del visade studiens resultat att innehållet i läsläxan är av  yttersta vikt för att den ska motivera eleverna i sin läsning av läxan, även nivån på texterna har betydelse för om eleven, enligt föräldrarna ska tycka att det är roligt att läsa läsläxan. Eleverna behöver texter och som ligger inom den proximala utvecklingszonen gällande både nivå och innehåll.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan lärare och elever i ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: På vilket sätt använder sig läraren av verbal kommunikation i interaktionen med eleverna? Hur ser läraren på sin kommunikation med eleverna? Hur planerar läraren sin kommunikation inför en lektion? Metod Vi har utfört en fallstudie som består av en lärarintervju och ett observationstillfälle som filmades. I filmanalysen vidareutvecklades en befintlig analysmetod för att passa syftet och frågeställningarna. Studien bestod av en lärare i Idrott och hälsa samt 27 elever. Urvalsmetoden för studien var ett bekvämlighetsurval. En av oss känner läraren i fråga vilket kan ha underlättat kontakten och ökat chansen att få komma till skolan och utföra undersökningen. Resultat Det finns ingen standardiserad mall som läraren använder sig av i sitt möte med eleverna. Läraren använder sig av kommunikation med hjälp av en mängd olika metoder och strategier som på ett diversifierat sätt anpassas efter den typ av grupp och situation som hen för tillfället ställs inför. Det framkommer även att läraren måste balansera sin auktoritära ledarroll samtidigt som hen vårdar relationen med eleverna för att de ska känna förtroende för läraren. Hen använder sig av verbal kommunikation för att få information, stämma av och styra eleverna i en särskild riktning som överensstämmer med undervisningens syfte. Vidare framkommer det att läraren, efter många år som verksam inom yrket, har utvecklat en allmän magkänsla för hur hen ska förmedla kunskapsobjektet och inte längre ägnar sig åt en exakt planering av detta utan snarare åt vad det är som ska förmedlas. Slutsats Slutsatsen av studien är att det finns en mängd olika metoder och strategier till lärarens förfogande för att kommunicera och interagera med eleverna. Det som avgör vilket förhållningssätt som är mest framgångsrikt beror på kontextuella faktorer som läraren överväger för att anpassa sin undervisning till gruppen på ett adekvat sätt. Lärarens arbetssätt visar sig stämma väl överens med slutsatserna av den forskning som vi har bearbetat oberoende av om man väljer att behandla kommunikationens strukturer i allmänhet, för skolmiljön eller specifikt på lektioner i idrott och hälsa.

Vi lever i ett samhälle där mångt och mycket blivit mer specialiserat, som följd av detta har det även skapats ett större behov av ett gränsöverskridande samarbete mellan olika professioner för att hjälpa de individer som har komplexa behov. En av dessa målgrupper är barn. De senaste åren har det även kommit forskning som pekar på att den största skyddsfaktorn för utsatta barn är en positiv skolgång. Magelungen Utveckling AB är ett företag som tagit tillvara på denna forskning och kombinerar delar av sitt behandlingsarbete tillsammans med skolgång. Detta medför ett samarbete över professionsgränserna för de lärare och socionomer som jobbar inom verksamheterna. Då ett sådant samarbete inrymmer olika professioner, kunskaper, utbildningar och erfarenheter kan det bidra till både brister och möjligheter. Den här studien syftar till att undersöka vad dessa kan vara. Det har genomförts fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en djupare förståelse för hur ett gränsöverskridande samarbete kan utformas, samt hur de anställda inom verksamheten erfar detta samarbete. De huvudsakliga slutsatserna är att det är möjligt att utforma ett gränsöverskridande samarbete, men det finns både brister och utvecklingsmöjligheter att se till. Men inställningarna hos de anställda har relevans och kan bidra till en förändrad syn där olikheterna blir till styrkor.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.