Titel: Musikterapins roll i det pedagogiska arbetet med särskoleelever – en kartläggande studie av högstadie- och gymnasiesärskolor. English title: The role of music therapy in special education –  a swedish nationwide study within secondary schools Language: Swedish Nyckelord: Musikterapi, pedagogik, högstadiet, gymnasiet, lärare   En uppsats på grundläggande nivå som undersöker i vilken omfattning musikterapi integreras i det pedagogiska arbetet med särskoleelever i 8 stycken utvalda skolor inom högstadiet och gymnasiet i Sverige samt vilka förutsättningar som påverkar en möjlig integrering. Tidigare forskning tar upp såväl nordiska som internationella perspektiv på musikpedogisk integrering i särskolearbetet. Metoden som används för att insamla empiriskt material är intervjuer via telefon och e-post enkäter. Resultatet visar att musikterapi förekom som en integrerad del av det pedagogiska arbetet på 4 av 8 skolor. I en av de övriga skolorna fanns en extern musikterapeut anställd vilken tog emot eleverna individuellt en gång i veckan. I diskussionsdelen förs ett kritiskt resonemang gällande val av metod, lärdomar och hinder som uppstod under arbetets gång.

Uppsatsens syfte var att undersöka sex F-3-lärares syn på elevinflytande i undervisningen och hur läraren arbetar med demokrati i klassrummet. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att lärarnas syn på elevinflytande var att eleverna ska kunna påverka och vara delaktiga i sin utbildning, men att elevernas inflytande bör öka successivt i takt med deras ålder och mognad. Vidare visade resultatet att det är viktigt att arbeta med demokrati i de tidiga årskurserna och det framkommer att flera lärare använder sig av klassråd och röstning för att förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare.

De nationella provresultaten i svenskämnet visar att i årskurs 6 är fler elever godkända i engelska skrivdelen än i svenska skrivdelen. Studier visar att svensklärare har bristande skrivdidaktiska kunskaper. Om eleverna får en bristande skrivutveckling i skolan kan det få negativa konsekvenser i framtiden. Syftet med den här studien är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers skrivutveckling i ämnet svenska, för barn i grundskolan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vad säger tidigare forskning om hur lärare kan undervisa för att främja elevers skrivutveckling i ämnet svenska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om skrivutveckling i svenska. Vårt resultat visar att läraren kan arbeta med estetiska uttrycksformer, låta eleverna arbeta i tillsammans och ge respons, använda digitala redskap och att låta eleverna arbeta med texters grundstenar och struktur för att främja elevers skrivutveckling. Det finns en risk att en specifik metod vi har fått fram i resultatet inte verkar gynnsam för alla elever i klassrummet. Vidare forskning kan utmynna i en studie om lärarens didaktiska val i undervisningen gällande skrivutveckling.

Det pågår idag en debatt kring lärares arbetssituation, forskning visar att det finns brist på resurser inom skolan och att det är ett svårrekryterat yrke. Läraryrket innefattar administrativt arbete i högre utsträckning än tidigare, något som av lärare ofta uppfattas som mycket stressande. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mellanstadielärare upplever sin arbetssituation med fokus på stress. Vad är det som gör att mellanstadielärare upplever stress? För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer på en mellanstadieskola i en förort till Stockholm. Resultatet visar att mellanstadielärare upplever stress på grund av tung arbetsbörda där tiden inte räcker till att hantera all dokumentation trots långa arbetsdagar. Att det inte alltid finns tillräckligt med upplevs också som frustrerande och stressande.

Svenska som andraspråk är ett ämne som är aktuellt i dagens samhälle. Samhället har inte alltid sett ut som det gör idag och det finns ett mycket stort behov av andraspråksundervisning. Denna studie grundar sig i ett stort intresse för hur undervisningen i svenska som andraspråk anordnas samt hur olika undervisningsförutsättningar påverkar elevernas språkinlärning. Vi ville med vår studie belysa vad som krävs för att andraspråksundervisningen ska ha möjlighet att uppnå de ambitiösa målen som skolans styrdokument formulerat. Detta gjorde vi genom en intervjustudie med fem andraspråkslärare från lågstadiet, där frågor om förutsättningar för att bedriva en framgångsrik undervisning i svenska som andraspråk stod i fokus. Studiens frågeställningar har varit: Med vilka arbetsformer bedrivs undervisningen i svenska som andraspråk? Vilka faktorer påverkar undervisningen i svenska som andraspråk? Genom dessa fem kvalitativa intervjuer kan vi konstatera att dialog samt grupparbete var framträdande arbetsformer på de skolor vi besökt. Vi fann även att lärarna upplevde att faktorer som gruppstorlek, tillgång till lokaler, utbildad personal samt tid var alla av betydelse. Däremot hade dessa fem lärare olika uppfattning om hur dessa faktorer påverkar undervisningen.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka samarbetes betydelse för lärare med specialpedagoger i skolan. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med åtta lärares upplevelse och erfarenheter av samarbetet med specialpedagoger. Skolan styrs av lagar och förordningar vilka inte klart och tydligt nämner eller beskriver hur lärare och annan personal i skolan förväntas samarbeta för att alla elever ska nå målen. Resultatet har tolkats utifrån hermeneutiken som metod för att få en förståelse för lärarns upplevelser och erfarenheter kring samarbetet med specialpedagoger. Studiens resultat redovisas utifrån sju olika teman kopplat till samarbetes betydelse för lärarna i skolan. I temat Ansvar för utförandet av arbetsuppgifterna fann vi att ansvaret för utförandet av olika arbetsuppgifter ofta leder tillbaka till lärarna även om ansvaret skulle kunna ligga på andra verksamma inom skolan.  Temat Det specialpedagogiska stödet visar bland annat att lärare vill ha olika typer av stöd. Under temat Specialpedagogen och lärarens olika roller ligger fokus på hur de olika yrkesrollerna upplever kollektivet samt individen. Temat Samarbete som kompetensutbyte handlar om begreppet samarbete och dess betydelse utifrån lärarna.  Nästa tema, När samarbetet fungerar och inte fungerar tar som rubriken nämner vilka faktorer som påverkar samarbetet. Temat Samarbetet för egen vinning tar bland annat upp maktförhållanden mellan lärare samt lärarnas subjektiva inställning till samarbetet. Det sista temat som namngivits Förståelsen av specialpedagogens roll belyser lärarnas syn på specialpedagogens uppdrag. Resultatet har visat en komplex verklighet av samarbete i praktiken där många aktörer får betydelse för att samarbete ska fungera. De framgick även att det ofta pågår ett visst samarbete som dock inte alltid är uttalat och behöver utvecklas så att alla parter får kunskap om och blir medvetna om samarbetes betydelse. Ytterligare fynd är att det finns olika grader av samarbete som kräver olika ambitionsnivå och att det krävs en egen vilja för att bedriva och uppnå ett lyckat samarbete.

Detta arbete syftar till att undersöka vad lärare genom erfarenhet anser om ledarskap i klassrummet samt hur de använder sitt ledarskap för att skapa förutsättningar för lärande. Den metod som tillämpats i studien är fokuserade gruppintervjuer med lärare som är erkänt duktiga inom ledarskap. Dessa lärare valdes ut med hjälp av Martin Karlberg som utbildar lärare inom ledarskap och bedriver ett projekt för att förbättra lärares ledarskap. Intervjuerna spelades in och transkriberades utefter kategorier, som sedan har tolkats efter relevanta begrepp och sammanhang.Resultatet visade att de intervjuade lärarna anser att ledarkompetens väger tyngre än ämneskompetens och underlättar arbetet som lärare. Lärare med ett starkt ledarskap får elever att prestera bättre då de har en bättre förmåga att leda gruppen. Ledarskap skapar förutsättningar för att ge elever studiero, vilket behövs för ett effektivt lärande. Ledarskap handlar även om att kunna skapa förtroendefulla relationer till sina elever som ger dem trygghet.Resultatet visade också att tydlighet och struktur är viktiga aspekter av ledarskap och som skapar trygghet för elever. Det är även viktigt att ha tydliga ramar och vara konsekvent. Att skapa en klassrumsmiljö där elever hjälper och stöttar varandra är eftersträvansvärt. Det hjälper såväl läraren som elever och skapar ett klassrum som bygger på samarbete. Flexibilitet är även viktigt som ledare då man bör ha förmågan att kunna anpassa eller avbryta sin planering om det behövs.Arbetets slutsats är att lärare som är erkänt duktiga på ledarskap anser att ledarkompetens är en av de viktigaste kvalifikationerna för att vara en bra lärare och skapar bättre förutsättningar för lärande.

BAKGRUND:Man tillägnar sig språk när man omges av det, genom att lyssna på och läsa det. Egenproduktion av språk, att tala och skriva, kommer efteråt. Det är viktigt att arbeta medelevernas ordförråd och med de typer av övningar som är språkutvecklande för eleverna.Läromedel kan användas i olika utsträckning och på olika sätt och det är viktigt att man somlärare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt ämne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i år F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar påatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna använder sig av och i vilken utsträckningläromedel används.METOD:Vi har genom en enkät undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskämnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter är. Innan vi skickade ut denslutgiltiga enkäten testade vi frågorna i en pilotstudie. Pedagogerna i undersökningenrepresenterar både små och stora skolor belägna i storstadsmiljö och mindre stadsmiljö samtmindre samhällen. Enkäten skickades ut till pedagogerna via post eller e-mail efter kontaktmed rektorerna på flertalet skolor.RESULTAT:Vårt resultat visar att många olika moment är respresenterade i undervisningen men storafokus är att eleverna ska tala och skriva. Resultatet visar även att majoriteten av pedagogernaanvänder sig av läromedel då textbook, workbook (övningsbok) och glosor är vanligaaktiviteter i undervisningen. De flesta pedagoger tycker också att det är roligt att undervisa i engelska. / Uppsatsnivå: C

BakgrundMiljön på Förskolan idag präglas utav olika kulturella skillnader. Detta är något vi som lärare inom förskolan reflekterat mycket över under vår utbildning. Då vår kunskap skiftat i sammanhang med verklighetens verksamhet. Vi ser idag fördelarna och nackdelar beroende på kunskapsnivån hos diverse verksamma lärare, och hur detta i sin tur påverkar barnens lärmiljö. Med studien vill vi uppmärksamma de kulturella inslagen som hjälper barn med olika kultur att lära.I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. (Utbildningsdepartementet 1998, s.9)Med läroplanen som grund vill vi uppmärksamma lärares syn på mångkulturella skillnader som ett sätt att utveckla barnens identitet, kunskap och syn på samhälletSyfteSyftet med studien är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring arbete med kulturella skillnader på förskolanMetodInsamling av data bestod av en kvalitativ metod där intervjun var redskapet vi använde. Vi intervjuade fyra stycken verksamma förskollärare.ResultatSlutsatsen som kan dras av studien är att lärare anser att arbetet med mångkultur är viktigt och att det ser olika ut beroende på vilket område man arbetar i. Vi upplever att viljan att arbeta med mångkultur finns men att det skiljer sig, och den största frågan lärarna ställer sig är hur man skulle kunna arbeta medvetet med mångkultur. De anser sig sakna kunskapen kring hur man skulle kunna arbeta i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Studien behandlar olika aspekter av dokumentation i förskolan och hur dokumentationen bidrar till kvalitet i verksamheten. Vi beskriver här hur den målstyrda förskolans framväxt har påverkat och förändrat lärarnas uppdrag.SYFTE:Syftet är att undersöka hur rektorer och lärare i förskolan resonerar kring sambandet mellan dokumentation och kvalitet.METOD:Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med två rektorer och sju lärare, verksamma i förskolan.RESULTAT:Rektorer och lärare ser dokumentation som ett verktyg i kvalitetsarbetet. Studien visar att lärarna genom dokumentation blivit mer medvetna om sitt arbetssätt och att den bidrar till en ökad kvalitet i verksamheten. Verksamheten fokuserar nu mer på barns lärprocesser och dokumentationen bidrar till att synliggöra lärandet.