<p>Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas</p>

<p>Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Lärarna hade relativt enade åsikter om praktiseringen av utomhuspedagogik, de menade att det främst handlar om ett intresse för området som gör att det praktiseras eller inte. Det som även sätter stopp för utomhuspedagogik är att det tar längre tid att planera. Några lärare menade att arbetslaget även sätter hinder. Många av lärarnas kommentarer speglade att utomhuspedagogik är något som främst används vid utflykter och dylikt. Resultatet visade att det är över hälften av lärarna som vill införa mer utomhuspedagogik i sin undervisning. Det går att utläsa av resultatet att det inte finns några större skillnader mellan antal år i yrket och hur de ser på utomhuspedagogik.  </p>

<p>Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötande</p><p>av elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien på</p><p>lärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,</p><p>men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppet</p><p>utagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier att</p><p>bemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod</p><p>där vi har gjort observationer och intervjuer av fem lärares</p><p>bemötande. Studien undersöker dels de observerade strategierna hos</p><p>lärarna, dels deras egna upplevda strategier. I resultatet kan man se</p><p>variation i val av strategier. Struktur och tydliga regler var strategier</p><p>som lärarna själva nämnde som framgångsrika, men även att ge beröm</p><p>och skapa motivation. Forskning visar att relationen mellan lärare och</p><p>elev har stor betydelse för beteendet, vilket även studien visade. Slutsatsen</p><p>av studien visade att lärarna anser sig ha fungerande strategier, men</p><p>att det såg olika ut för olika lärare.</p>

<p> </p><p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>

<p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands–Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. </p><p>Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen. Däremot har ingen av lärarna, utom en, gått direkt från gymnasiet till en lärarutbild- ning. Naturvetenskapslärarna har en tendens att se ner på naturvetenskapen i förhållande till andra ämnen, vil-ket skulle kunna vara en anledning till att negativa attityder kring naturvetenskap sprids bland elever.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet.</p>

<p>I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.</p>

<p>Denna uppsats handlar om lärares tankar och åsikter om läxor. Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på två gymnasieskolor i västra Sverige. Det som undersöks är hur lärare ser på läxor, vad lärare har för åsikter om läxor i förhållande till styrdokumenten samt vilka sociala omständigheter lärarna anser att det kan finnas som påverkar eleven på fritiden när läxan ska göras. Vi kommer att undersöka lärares inställningar till läxor, deras tankar om läxors utformning, samt vilken anledning de som lärare har att ge dem. Denna information jämförs med den tidigare forskningen som består av kända namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten. Den mesta forskningen inom ämnet läxor är mycket kritisk till dessa och anser att skolan idag inte problematiserar ämnet nog utan möjligen borde byta inställning till hur och varför läxor ges. Men det finns även forskning som stödjer givandet av läxor i sin nuvarande form och anser att de inte bara kan ge akademiska utan även ickeakademiska effekter, som självdisciplin och studievanor. Resultatet visar att lärarnas åsikter om läxor är lika i många fall, men att det också finns många olikheter vilket leder till att läxan kanske borde problematiseras mer i Sverige.</p>

<p>Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.</p>