Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka lärares perspektiv och erfarenheter av elevfrånvaro i ämnet idrott och hälsa. Vilka är orsakerna till elevfrånvaro, och om det finns något gemensamt bland de elever som inte deltar. Studien syftar även till att ta reda på hur lärarna går till väga för att motivera de elever som deltar, men även de som uteblir från idrott och hälsa undervisningen. Frågeställningarna är följande:   Hur ser lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på elevers frånvaro?  Hur motiverar lärarna de elever som är frånvarande för att få dem delaktiga i undervisningen? Metod Vi har använt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjufrågor där lärarna fått möjlighet att besvara frågor utifrån sina erfarenheter. De har även getts chans för lärarna att svara på följdfrågor, detta för att få så bred inblick som möjligt i deras arbete. Vi har intervjuat fem lärare, på tre olika skolor. Efter intervjuerna transkriberades materialet allt eftersom för att kunna analyseras och bli ett resultat.   Resultat Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av frånvaro varierar, främst på vilken skola vi har besökt. Lärarna på skolan med hög frånvaro förklarar att föräldrar vars inställning till idrott och hälsa ofta speglar sina barns deltagande i undervisningen. De säger även att kulturella och socioekonomiska faktorer spelar roll i vissa fall. Samtliga lärare betonar hur viktigt det är att bygga relationer till eleverna för att de ska känna sig motiverade till att delta i undervisningen. Resultaten presenteras efter 4 teman, 1.) Lärarens struktur o undervisningen 2.) Motivation 3.) Frånvaro – vems problem? 4.) Lärarens relation   Slutsats Lärare i skolor med både hög och låg grad av frånvaro är överens om att en viktig aspekt för att få eleverna motiverade är att bygga relationer mellan lärare och elev. När det finns en högre grad av förtroende mellan lärare och elev är motivationen också högre. / Abstract Aim The purpose of this study is to investigate teachers' perspectives and experiences of student absenteeism in the subject of physical education. What are the reasons for student absence and are there something in common between the students who do not participate. The study also aims at finding out how teachers are working towards motivating the students who participate, and those who either participate or do not participate in physical education. The research questions are: • How do PE teachers understand/view students' absenteeism? • How do teachers motivate students who are absent to make them participate in the classes? Method We have used a qualitative approach with semi structured interviews where teachers have had the opportunity to answer questions based on their own experiences. They have also had the opportunity to answer supplementary questions, this so that we could gain as broad insight as possible into their work. We have interviewed five teachers, in three different schools. After the interviews, the material was transcribed as well as being able to be analyzed and become the result.  Results The results show that the teacher’s opinions about the absence vary, depending on which school they work. The teachers at the school with high absenteeism explain that parent’s attitude to sport and health reflects their children's participation in the classes. They also say that cultural and socio-economic factors play a role in some of the cases. All teachers emphasize the importance of building relationships with the students to make them feel motivated to participate in the classes. The results are presented after 4 themes, 1.) The teacher's structure and teaching 2.) Motivation 3.) Absence - whose problem? 4.) The teacher's relationship Conclusions Teachers in schools with both high and lower degree of absenteeism agree that one key aspect of motivating students is to build relationships with them. When there is a higher level of trust between teacher and student the motivation is also higher.

Studien har tagit ansats ur Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2010) av moderna språk. I den framkom att elever, speciellt inom språkvalsinriktningarna svenska och engelska, var omotiverade till arbete under dessa lektioner. Studiens syfte är att utifrån olika språkvalsgrupper i åk 9 bidra med kunskap om vad som främjar elevers motivation till arbete och visa skillnader mellan språkvalsgrupperna. En kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer, har används för att söka svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuer har gjorts med två elever ur språkvalsgrupperna tyska, franska, svenska och engelska, vilket ger totalt åtta intervjuer. En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av vad informanterna ser som främjande för motivationen under språkvalslektionerna. Utifrån den analys som har gjorts för att söka svar på studiens frågeställningar, har teman utkristalliserats och redovisas. Studiens resultat visade att det främst är uppgifterna, läraren, betyg och meritvärde samt att eleverna har ett intresse i något/tycker att något är roligt, som hade inverkan på deras motivation. Det framträdde skillnader mellan språkvalsgruppernas beskrivningar av vad som motiverar dem, speciellt vad gäller läraren och betyg. Tyskagruppen angav flest motivationsfaktorer. Vad dessa skillnader beror på diskuteras. Eftersom studien visar att elever i språkvalsinriktningarna svenska och engelska ser färre faktorer som främjar deras motivation, kanske framtida forskning kring språkvals- inriktningarna svenska och engelska skulle ha fokus på statens intention med dessa språkval och utifrån det, få en beskrivning av vad verkligheten ger.

Intervjustudien är kvalitativ och undersöker lärare som undervisar i svenska för invandrare (sfi) med erfarenhet från att undervisa kortutbildade elever. Intervjuerna har analyserats utifrån en hermeneutisk analys samt en tematisk analys. Syftet med studien har varit att undersöka lärares syn på specialpedagogik inom ramen för sfi-undervisningen för kortutbildade elever. Detta har undersökts genom intervjuer med sex sfi-lärare. I intervjuerna har fokus legat på lärarnas perspektiv när det gäller den egna yrkesrollen, behoven, och olika förhållningssätt. Även deras syn på den egna undervisningens potential och hinder för lärande har fokuserats.  Studien har utgått från tre frågeställningar: 1) Hur förhåller sig sfi-lärarna till specialpedagogisk kompetens? 2) Hur ser sfi-lärarna till och på elevernas behov? Och slutligen 3) Hur är lärarnas syn på den egna yrkesrollen? Det är författarens tolkning i kombination med förförståelsen av kontexten, och av utsagorna, som utgjort den hermeneutiska analysen i studien. Det är en svår och utmanande roll att arbeta som sfi-lärare med kortutbildade elever. Samtidigt som lärarna i studien trivs i yrkesrollen och med eleverna är de medvetna om att det är en krävande uppgift. Eleverna som har kort eller ingen utbildningsbakgrund har behov av en extra anpassad undervisning. Det finns behov som lärarna ser men inte alltid har verktyg, strategier eller kompetens för att tillgodose i undervisningen. Sfi-lärarna ser på elevernas behov som något som är tillskrivet eleven, men inte det sociala sammanhanget. Utifrån sin kompetens och de resurser som finns gör lärarna sitt yttersta för att möta eleverna och individualisera undervisningen. Lärarna är medvetna om vilken central roll de har för eleverna. De är även oerhört engagerade i att det ska gå bra för eleverna.

Syftet med föreliggande studie är att studera lärares upplevelser av att arbeta med barn inom autismspektrumtillståndet i grundskolan, och därav intervjuades åtta grundskollärare. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Följande teman Påverkan, Första mötet i karriären samt Socialt för barnet blev funna ur dataanalysen. Resultatet indikerar att majoriteten av lärarna kände sig oförberedda när de för första gången skulle möta ett autistiskt barn men efter detta första möte kände flertalet sig mer förberedda. Lärare påverkas både positivt och negativt av att undervisa ett autistiskt barn och lärare måste anpassa sig själva, sitt material, sin undervisning och sitt klassrum utefter det autistiska barnet. Stödet från skolan och lärarnas egna utbildningar upplevdes av majoriteten av lärarna som bristfällig. Läraren arbetar aktivt för att inkludera det autistiska barnet i klassen men de övriga eleverna påverkas både positivt och negativt av det autistiska barnets beteende. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning vilket är i stor grad överensstämmande med föreliggande studie, exempelvis då en samstämmighet mellan vikten av att ha ett bra samarbete med föräldrarna till barnet återfanns både i den föreliggande studien och i föregående.

Studiens syfte är att undersöka vilken styrande effekt Lgr11 har i lärares yrkesutövande, meningen med undersökningen är att få en insyn i om hur de professionella lärarna upplever att de är påverkade av läroplanen i deras yrkesutövning. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Michael Lipskys teori om närbyråkrater och deras handlingsutrymme samt Lennart Lundquist´s teori som handlar om hur närbyråkraterna förstår, kan och vill i en implementeringsprocess av exempelvis en läroplan. Huruvida närbyråkraterna- i detta fall lärarna- förstår, kan och vill är viktigt att studera eftersom att det är avgörande för om styrningen lyckas eller inte. En analysmodell har utformats utifrån Lundquist´s teori och de tre centrala begreppen. Den metod som använts är samtalsintervjuer med fyra grundskollärare från två olika skolor i Luleå kommun. Detta dokumenterades med ljudinspelning som sedan transkriberades kontinuerligt efter varje intervju. Analysmodellen användes när intervjuerna sammanställdes och resultatet som visas är att det finns många olika åsikter bland lärarna gällande exempelvis Lgr11:s formulering. Resurser och Lgr:11s mål och värderingar är däremot saker som alla lärare var överens om. Intervjuerna och studien har lett till en djupare förståelse för lärarnas syn på läroplanens styrning på de skolorna som är med i undersökningen.

Denna studie behandlar vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever vid användning av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vi har uppmärksammat att lärare väldigt sällan använder sig av skolgården och andra områden utomhus i sin undervisning för elever i årskurs F-3. Studiens syfte är att bidra med vad tidigare forskning i området har visat för resultat samt att jämföra dessa resultat med varandra. Vid undersökning av detta område har tidigare forskning granskats genom en systematisk litteraturstudie. De databaser som använts för att finna tidigare forskningsstudier är UniSearch och ERIC. Resultatet av studien visar att det finns många olika anledningar till att lärare sällan använder sig av utomhuspedagogik. Men att det är ett ganska uppskattat tillvägagångssätt i undervisningen av främst elever men också lärare när de känner sig trygga på området.

Följande studie undersöker kvalitativt hur lärare undervisar elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter. Studien undersöker även om lärarnas undervisning och arbetssätt har några likheter med etablerade strategier för arbete med textproblem. Resultatet består av två delar där vi inleder med att redogöra för lärarnas arbetssätt, för att i den andra delen beskriva de likheter som finns mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera likheter mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Framförallt är det likheter till kogntiva- och kombinerade strategier som kunnat identifieras. I studien har sociokulturell teori använts för att analysera datan.

I denna studie har hot och våld mot lärare undersökts kvantitativt. Empirin består av enkätsvar från 287 lärare som arbetar i förskoleklass samt grund-och gymnasieskolan. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av hot och våld som riktas mot lärare samt att diskutera lärares ställning som auktoriteter.De frågeställningar som ställdes i studien var: ”Hur ser prevalensen av hot ochvåld som riktas mot lärare ut?”, ”Vilka faktorer samverkar med utsatthet för hot och våld?” samt ”Hur upplever lärare att incidenter av hot och våld förebyggs och hanteras?”. Det teoretiska ramverket utgjordes av tidigare forskning som undersökt på vilka grunder elever legitimerar lärares auktoritet, prevalensen av hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt bristande stöd vid utsatthet för hot och våld samt Max Webers teorier om social ordning, auktoritet och legitimitet och James Côtés teori om hur individualiseringen av samhället skapat en ny slags vuxenhet.Studiens resultat visar att en majoritet, 69,7 procent, av de undersökta lärarna varit utsatta förnågon form av hot eller våld och att den vanligaste förövaren var en elev. Resultatet visar också att faktorer som samverkar med utsatthet för hot eller våld är kön, ålder, upplevd relation till elever, huruvida lärarna fått utbildning för att förhindra och hantera hot och våld med flera. Slutligen visar resultatet attincidenter av hot och våld i en betydande andel av fallen inte hanteras som de regelbrott de är. Den höga prevalensen av hot och våld mot lärare i kombination med otydlighet gällande hur hot och våld mot lärare hanteras innebär att lärares ställning som legitima auktoriteter kan ifrågasättas.

<p>I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den.</p><p>Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att klargöra hur lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Jag har utgått från tidigare teorier om hur skönlitteratur kan användas i undervisningen, både genom läsning och genom samtal. Det är en survey undersökning baserad på enkäter och intervjuer från ett antal lärare verksamma på samma skola. Frågorna fokuserade på varför lärarna använde sig av skönlitteratur, hur de valde böcker och om och hur de sedan samtalade om böckerna de läst. Resultatet visade att både skönlitteraturen och samtalen var naturliga inslag i undervisningen, men de var inte alltid genomtänkta eller byggda på en tydlig struktur. Alla lärare var dock eniga om det höga värdet av skönlitteratur i undervisningen.</p><p>The purpose of the study was to clarify how teachers worked with imaginative literature in their teaching. I started out in former theories about how imaginary literature can be used in teaching, both within reading and through conversation. The study is a survey study based on questionnaires and interviews from a number of teachers active on the same school. The questions focused on why they used imaginative literature, how they choose books and if and how they afterwards converse about the books they read. The results show that both the imaginative literature and the conversations are natural elements in teaching, but they where not always well thought-out or built on a clear structure. All teachers nevertheless agreed concerning the large value of imaginative literature in teaching.</p>