Med syftet att undersöka hur sfi lärare upplever det egna lärandet inom sitt yrke fann vi att deltagarna tyckte sig lära varje dag på sin arbetsplats. Lärarna upplevde att de tog till sig ny kunskap av olika slag på både ett personligt plan och i sin yrkesroll. Med kvalitativ metod och öppna intervjuer som datainsamlingsmetod fick vi ta del av lärarnas upplevelser från deras vardag i arbetet. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Säljö´s sociokulturella perspektiv på lärande. Det vi kom fram till var att dessa sfi lärare hade bra förutsättningar i form av närhet till kollegorna, tillåtande arbetsplatskultur och tid för att kunna lära sig ny kunskap och utvecklas.

Denna studie handlar om lärares upplevelser kring sitt arbete med en dator per elev, även kallat 1:1. Många kommuner har redan klivit på det digitala tåget och forskning har pågått på området sedan 2007. Resultaten från olika studier har börjat visa sig och regeringen har slagit fast att hela den svenska skolan ska genomgå en radikal förändring där alla elever och lärare ska ha tillgång till en egen dator. Forskningsresultaten visar att den generella inställningen till 1:1 är positiv. Sollentuna kommun arbetar fullt ut med 1:1 och har uppnått bra resultat. Därför valde vi att fördjupa oss i lärarnas upplevelser kring 1:1 och kanske få veta hemligheten bakom deras arbete. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare upplever och implementerar 1:1 i undervisningen, samt i sitt övriga arbete. Studien omfattar sju lärare från sex grundskolor i årskurs 4-9 i Sollentuna kommun. De frågor vi arbetat kring är följande: ·         Vilka problem respektive möjligheter ser lärarna med användandet av 1:1 i undervisningen? ·         Upplever lärarna att deras lärarroll förändrats i och med införandet av 1:1 i undervisningen? ·         Skiljer sig inställningen till 1:1-undervisning bland olika grupper av lärare? ·         Hur påverkar lärarnas inställningar och uppfattningar arbetet med 1:1 i undervisningen? Våra intervjuer genomfördes och därefter bearbetades resultaten och analyserades. Vi kunde skönja två sidor av digitaliseringen, 1:1 hjälper samt 1:1 stjälper, som vi valde som tema för arbetet. Här är det viktigt att påpeka att det inte alltid var två läger av lärare med olika uppfattning, utan en och samma person kunde se stora fördelar men också stora nackdelar med 1:1.     Vad är då slutsatsen av detta arbete? Lärarna verkar, i det stora hela, enade om att datorer i undervisningen är här för att stanna. Trots enigheten slits individerna mellan 1:1:s  starka sidor och dess svaga sidor. För möjligheterna med 1:1 i undervisningen är många, men problemen finns där också och anses av flera som stora. Lärarrollen har förändrats markant och på vilket sätt den förändrats beror på vem du frågar.     Vi fann intressanta skillnader mellan de två grupper som arbetat länge inom lärarkåren och de som arbetat kortare. De som hade längre erfarenhet visade sig vara mer kritiska till 1:1 än de som hade kortare erfarenhet. Gruppen med kortare erfarenhet som lärare hade en mer positiv inställning till 1:1 och integrerade datorerna mer i sin undervisning än gruppen med längre erfarenhet.

There is a gap between the curriculums controlling school subjects content and the way professionals in school accomplish their teaching. Civics as a school subject is vague and unclear. This literature study aims at examine the way Swedish civics teachers see the purpose with their subject and what content is prioritized in their teaching and what research knows about the concept “friutrymme”. The literature study is based on empirically accomplished research and articles. A reading of the empirical material emphasizes both the gap and the vagueness of civics as a school subject. The result of the present literature study shows that there is no concurrence regarding how Swedish civic teachers interpret the subjects aim or content and “friutrymmet” could be the reason to why it is so. / <p>SO</p>

Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter vid bråkräkning genom tidigare forskning och analysera hur de kritiska aspekterna begrepp, likvärdighet och storleksordna synliggörs i två läroböcker i matematik. Läroböckerna vi kommer använda oss av är riktade till årskurs fyra och analysen fokuserar på avsnitten för bråkräkning. Läromedelsanalyserna kommer göras utifrån variationsteori och lägger stor vikt vid att granska vilka kritiska aspekter, variationsmönster och representationsformer som förekommer i boken. Resultatet visar att böckerna använder sig framför allt av representationer för att skapa variation. Via variationsmönster synliggörs kritiska aspekter i läroböckerna. Genom resultatet kan vi utläsa vad som bör kompletteras i undervisningen för att synliggöra våra valda kritiska aspekter. Genom en analys över böckernas uppbyggnad bidrar studiens resultat till en medvetenhet om hur kritiska aspekter kan synliggöras i läroböcker samt eventuella brister som bör kompletteras i undervisningen.

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen? / <p>Matematik</p>

No description available.

Med denna studie vill vi undersöka vilka svårigheter lärare kan stöta på och vilka metoder och arbetssätt läraren arbetar med vid problemlösning. Vi har funnit att det är viktigt att lärarens mål med lektionen är tydliga och att de uppgifter som tas upp i undervisningen är kopplade till dessa mål. Elever använder olika problemlösningsstrategier som lärare bör känna till för att underlätta sin undervisning. Forskningslitteraturen på området visar på hur viktigt det är att elever lär sig flera olika problemlösningsstrategier för att bli en god problemlösare och för att få djupare förståelse för matematiken. Lärarens kontakt med elever är mycket viktig. Det är vid diskussioner av problemlösningsuppgifter som läraren ser om elever har förstått matematiken och läraren får reda på vilken nästa uppgift ska bli. Ett klassrumsklimat där elever vågar ställa frågor, redogöra för sina lösningar och misstag accepteras är en grund för att diskussioner ska bli givande.

Syftet med denna undersökning är att få en större förståelse för hur lärare resonerar kring sin undervisning där det finns elever med någon form av funktionsnedsättning. För att uppnå syftet med denna undersökning valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån våra teoretiska perspektiv, Lundgrens tre ramfaktorer samt Foucaults teorier kring makt, har vi analyserat undersökningens empiri. Resultaten från vår undersökning visar att lärarna resonerar olika beroende på vilka skolor de arbetar på. De tre ramfaktorerna spelar även de en roll då det syns att de intervjuade lärarna resonerar annorlunda kring sin undervisning beroende på vilken skola det handlar om. Lärarna visade sig även behandla fysiska och psykiska funktionsnedsättningar på olika sätt och därför hade ramfaktorerna olika påverkan beroende vilken funktionsnedsättning det handlade om. Vidare visade sig även att maktrelationerna mellan lärarna och deras rektorer ha betydelse för hur de resonerar kring en undervisning där elever med funktionsnedsättningar deltar. Även maktrelationen mellan elever och lärare påverkade undervisningen. De intervjuade lärarna anser inte att de har en annorlunda relation mellan elever med funktionsnedsättning och de elever som inte har det. Det är något denna undersökningen ställer sig frågande till då elever med funktionsnedsättning i större grad får vara delaktiga i de intervjuades lärarnas resonemang kring sin undervisning. Då de intervjuade lärarna anser att de saknar den kunskap de önskar, när det handlar om undervisning där elever med funktionsnedsättningar är delaktiga, kan det här därför vara ett sätt att skapa en bättre undervisning då eleverna besitter kunskaper som inte lärarna gör.

Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare förståelse för sin nivå. Kamratbedömning ger eleverna möjligheter att få höra återkoppling på ett annat språk. Hela processen kräver att lärare och rektorer fungerar som vägledare. Avslutningsvis presenterar jag nya forskningsfrågor som kan komplettera min studie.

Elever i dagens skola lever i en värld med ökad digitalisering där hänsyn till en allt större mängd texter av olika slag är relevant. Samtidigt som unga blir allt mer vana vid digitala multimodala medier har deras erfarenheter av populärkultur och nya medier under en lång tid haft en låg status i pedagogiska sammanhang. Syftet med studien var därför att få en bild av lärarnas inställningar till elevernas digitala multimodla erfarenheter och hur dessa kan implementeras i undervisning. Studien möjliggjordes med hjälp av ekologisk systemteori. Studien har en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs 1-3. Materialet analyserades genom ljudupptagningar från intervjuerna som spelades in och sedan transkriberades. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att lärarna i nuläget upplever sig ha en bild av elevernas digitala multimodala texterfarenheter men inte har något speciellt tillvägagångssätt för att ta reda på dessa och att de inte heller implementerar dem i sin undervisning på ett sätt som de är medvetna om. Däremot får lärarna en bild av elevernas erfarenheter genom samtal och kan använda sig av medieringsformer som eleverna är vana vid för att fånga deras intresse.