<p>I den här rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslärares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptäckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lärare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivå. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lärarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik. Resultatet av enkätundersökningen visade att samtliga respondenter ansåg att de hade kompetensen att förmedla matematikkunskaperna till eleverna men de upplevde att undervisningsgrupperna var för stora. I tidigare forskning framkom det att även elever ansåg att det var för stora klasser och var ett hinder för deras matematikutveckling.</p>

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs. Bland annat ville respondenterna underlätta för elever med annan bakgrund än svensk vad gäller den språkliga biten, samt variera texterna som de nationella proven är uppbyggda kring.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan. Även om i stort sett alla har en IT-utbildning är det tveksamt om den räcker till för att möta omvärldens ständiga förändringar. Förändringar som påverkar allas värderingar och syn på etik och moral.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att studera hur lärare ser på möjligheter att lyfta fram matematiken i undervisningen med laborativt material. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Resultatet av intervjuerna visar att de flesta lärare ansåg att eleverna ska komma på matematiken själva. De menade att lärarna ska vara tydliga med syftet och ha en genomtänkt tanke vid användning av spel och laborationer. De ansåg också att det var viktigt att vara positiv och entusiastisk gentemot spel och laborationer. De flesta lärarna tyckte att matematiken kommer automatiskt om eleverna är mogna för det som ska läras in. Lärarna hade olika uppfattningar om vilka förkunskaper de ansåg en lärare bör ha när de använder sig av laborativt material. De flesta ansåg att ett stort intresse och förståelse för matematik kan räcka. I diskussion kommer vi att diskutera det som fann intressant i slutsatsen och diskutera inledningen.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att belysa motivationsskapande ur ett lärarperspektiv och hur läraren kan agera för att motivera eleverna. Undersökningen är ett försök att komma åt den tysta kunskap som många lärare besitter inom detta område. Forskningsstrategin är kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom personliga, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att läraren måste besitta en mängd egenskaper för att kunna vara en bra motivatör. Bland dessa märks framförallt förmågan att gå in med en positiv inställning för att sprida god stämning samt en social kompetens som gör att man kan skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Oavsett lärarrens personliga egenskaper finns det ett antal metoder man kan använda sig av. Elevernas motivation kan höjas om de får vara delaktiga i utformandet och valet av de strategier de skall använda sig av för att nå kursplanens mål. Struktur och förtydligande av elevens prestation i förhållande till betygskriterierna är andra viktiga aspekter. Slutsatserna är att det krävs en mängd olika egenskaper av läraren för att vara en bra motivatör, men att det ändå går att förbättra sig genom att öka sin kunskap inom området. Ett utökat samarbete och utbyte mellan lärarna på skolorna kring detta ämne samt ett större fokus på dessa frågor inom lärarutbildningen vore önskvärt då dagens lärarroll ställer stora krav på denna kompetens.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur lärare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarföräldrar, vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta kontakten. Fem lärare deltog och undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultatet visade att lärarna upplever kontakten som både positiv och negativ. Språkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt då lärarna menade att det lätt blev missförstånd. Lärarna menade att kulturella skillnader är intressanta men ibland svåra att förstå. Genom att få tillgång till språkkunnig personal skulle kontakten kunna underlättas. Antingen kan detta ske med hjälp av språkliga kontaktmän och/eller fler hemspråkslärare i den dagliga undervisningen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och</p><p>specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade</p><p>var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet</p><p>mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på</p><p>skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag</p><p>valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och</p><p>specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter</p><p>var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många</p><p>olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes</p><p>fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för</p><p>specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.</p><p>Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,</p><p>dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och</p><p>specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa</p><p>barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt</p><p>engagemang från både lärare och föräldrar.</p>

<p>Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare och elever upplever teknikämnet och teknikundervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte är att undersöka om det finns några skillnader mellan lärares och elevers upplevelser av densamma.</p><p>En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och totalt medverkade fyra lärare som undervisar i teknikämnet på högstadiet samt sju elever som går på högstadiet.</p><p>Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till teknikämnets funktion i skolan. Däremot upplever de att teknikämnet får för litet utrymme.</p><p>Beträffande lärares och elevers upplevelser av teknikundervisningen visar resultatet att lärarna bedriver en varierad teknikundervisning från teknikämnets olika kunskapsområden. Både lärarna och eleverna ansåg att lärarrollen är viktig för undervisningen.</p><p>Resultatet visar också att tre av fyra lärare upplever att tekniken är ett ämne där praktik och teori är integrerat medan samtliga elever anser att teknik är ett ämne där de får arbeta mycket praktiskt. Elevernas upplevelser av teknikundervisningen är väldigt positiva och de anser att teknikundervisningen är rolig.</p>