Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

Syftet med studien var att undersöka grundskolelärares användning av bollspel i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Den totala avsaknaden av bollspel i läroplanen aktualiserade att ett didaktiskt perspektiv användes för att utreda följande frågeställningar: Vad innehåller undervisningen, enligt lärarna, när bollspel används? Hur bedrivs undervisningen, enligt lärarna med hjälp av bollspel? Varför används bollspel i undervisningen, enligt lärarna? Vilka skillnader finns det mellan lärare som undervisar på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet avseende deras didaktiska val kring bollspel i undervisningen? För att kunna behandla frågeställningarna så hämtades empiri från totalt 35 grundskolelärare i årskurs 1-9 in via en enkät. Studien har visat att innehållet i lärarnas bollspelsundervisning främst består av Målspel men även i viss mån av Nätspel. Det senare i högre grad av lärare för grundkolans senare är än för de lägre åldrarna. Lärarnas undervisning sker genom flera olika metoder där Övningar i par/grupp stod ut som den mest använda. Individuella övningar används i lägre grad av lärare för de lägre årskurserna än för övriga årskurser. Till sist så framstod träning inom Motorik och Samarbete som de främsta anledningarna till att bollspel används i undervisningen. Den enda skillnaden som fanns mellan årskurserna i detta avseende var att lärare för årskurs 1-3 i mindre grad tycktes koppla bollspel till moment inom det centrala innehållet som handlar om rörelse och motorisk träning.

The purpose of my study is to explore teachers reasoning regarding the motivation of students in religious education. I investigate the teachers' expectations of the students' behaviors which are being judged by the teachers, in order to assess whether the students their classes are motivated or not.                      In order to present views of the teachers’ reasoning, the study uses qualitative method and is based on interviews, conducted with eight different high school teachers.The results show that teachers tend to expect the motivation of the students to contradict their own expectations before starting a course or they presume that the expectations are going to be confirmed in class. Furthermore teachers seem to have preconceived ideas regarding how motivated or un-motivated students behave in class. It is clear that an active, and functional, interaction between the teachers and the students is necessary in order to make assessments of the students possible. Also, teachers seem to wish for control as part of their work to achieve the learning objectives set by themselves and see this as a strategy that also could increase the motivation of students in the class as a whole. Silence can be conceived by the teachers as a way of assessing any student's wish to discuss, which generally is preferable, but also as a way to assess whether the student know when to be quiet. This can also be taken as a sign of a motivated student. All in all, the teachers' preconceived aims and ideas of student behaviors, upheld with the help of control in the classroom, are necessary for any assessment.

Syftet med denna studie har varit att undersöka en konfessionell religionsundervisning. Staten som undersökts är regionen Kurdistan i norra Irak. Religionslärare har intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring religionsämnet, även observationer av hur lärarna undervisar i praktiken har utförts. En kort analys har även gjorts av religionsundervisningens styrdokument. Som bakgrund har denna studie gått igenom Kurdistans undervisning från att vara en minoritetsfolkgrupp i norra Irak till att sedan bli ett självstyrd region som sedan skapat en egen läroplan. Metoden för studien har varit kvalitativa intervjuer som använt sig av fenomenologi, en etnografisk metod har använts till observationer, och även analys av Irakiska-Kurdistans läroplan. Resultatet av intervjuerna och observationerna samt det som står i läroplanen har analyserats utifrån läroplanskoder som är den teorin uppsatsen använder sig av. Med hjälp av den fenomenologiska metoden samt läroplanskoderna har jag diskuterat resultaten i diskussion kapitlet. Jag har även analyserat orsakerna till varför religionsundervisningen framställs på ett visst sätt utifrån styrdokumenten och lärarnas resonemang, detta görs med hjälp av läroplanskoderna. En anledning till varför religionsundervisningen framställs som den gör är för att majoriteten av de kurdiska invånarna är muslimer.

I kunskapskraven för årskurs 3 finns det krav på att eleverna ska kunna samtala och resonera kring matematik. Samtidigt finns det ofta en bild av att en matematiklektion går ut på att eleverna ska arbeta tyst i sina matematikböcker. Men hur kan då en matematiklektion där eleverna får öva på sin resonemangs- och kommunikationsförmåga se ut? Vilka faktorer i lärarens undervisning är viktiga för att eleverna ska få utöka sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik? Denna studie syftar att ta reda på det. Resultatet tas fram genom en kvalitativ metod där fyra lärare i årskurs 3 genomför varsin lektion som ska syfta till att eleverna ska få träna på sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga i matematik. Efter observationerna intervjuas studiens deltagande lärare. Resultatet visar att lärarnas lektioner bygger på olika sorters problemlösning för att skapa diskussioner i klassrummet. De faktorer som påverkar elevernas möjligheter till att utveckla sin muntliga resonemangs- och kommunikationsförmåga är elevers placering och gruppering i klassrummet, lärarens förväntningar, lärarens roll i samtalet samt val av uppgift.

I denna studie kommer vi gå igenom forskning kring läxors påverkan av elevers inlärning samt om detta arbetssätt kan bidra till segregation i form av ett upprätthållande av en kunskapsklyfta mellan mer och mindre socioekonomiskt gynnade elever. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning, oavsett geografisk hemvist och vad för ekonomiska och sociala förutsättningar man har (Skollagen 1 kap. 8§ 9§). Ändå menar vissa forskare att läxor kan vara en bidragande faktor till segregation. I studien använder vi oss av intervjuer som metod för att få reda på vad sju lärare från olika områden i Uppsala län har för uppfattning om den forskning om läxor som finns. Vi analyserar utifrån materialet hur de väljer att reflektera kring detta och forma sin undervisning utifrån den kunskap de besitter. Studien granskar lärarnas resonemang krig ett arbete med eller utan läxor och om lärarna skulle ändra sitt arbetssätt om de hade varit verksamma i ett socioekonomiskt område som skiljer sig från deras nuvarande. Studien berör även huruvida föräldrars inställning till läxor påverkar elevernas förhållningssätt till läxor enligt lärarnas uppfattning.

I denna studie undersöks förklaringsfaktorer till lärares trivsel med sin skolledning. Studien använder data från Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2015 samt 2014/2015 års version av Lärarregistret. Bland annat betraktas förutsättningar för undervisningen, inflytande på arbetsplatsen, stressnivå samt bakgrundsvariabler för lärare, rektorer och skolor. För att undersöka effekterna används ordinal logistisk regression. De variabler och faktorer som uppvisar en positiv signifikant effekt på trivsel med skolledningen är lärarens inflytande över resursfördelning, lärarens upplevelse av skolledningens mottaglighet för kritik, tillgången till teknisk IT-support samt stöd för undervisningen. Lärarens stressnivå har en negativ signifikant effekt.

Studiens syfte är att mäta balansen mellan ansträngning och belöning hos mellan- och högstadielärare som arbetar på en skola i Stockholms län utifrån Johannes Siegrist ansträngning-belöningsmodell. Vidare är syftet med studien att undersöka om det finns skillnader i den upplevda balansen beroende på kön, ålder, arbetslivserfarenhet i yrket och på nuvarande skola, anställningsform samt om respondenten har barn under 18 år i hushållet. Studien baseras på en enkätundersökning med 48 mellan- och högstadielärare. Tidigare forskning om psykosocial arbetsmiljö understryker att de subjektiva upplevelserna och att en fungerade arbetsmiljö är viktigt för en god hälsa hos arbetstagarna. Läraryrket har pekats ut som speciellt utsatt för en sämre arbetsmiljö då det präglas av hög arbetsbelastning kombinerat med tids-och resursbrist. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta lärarna upplever en obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet vilket är i linje med tidigare forskning om lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar små skillnader baserat på demografiska aspekter, dock urskiljer sig gruppen som 60 år eller äldre, samt de lärare som som arbetat minst 12 år på skolan. Dessa lärare upplever istället en positiv balans mellan ansträngning och belöning, vilket innebär att de blir mer eller tillräckligt belönade i förhållande till hur mycket de anstränger sig i arbetet. Dock visar studien att majoriteten av lärarna i undersökningen upplever en negativ balans mellan ansträngning och belöning, vilket enligt Siegrist teori innebär en ökad risk för stressrelaterad ohälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur elever med läs- och skrivsvårigheter och undervisande lärare i svenska på samma skola beskriver och skattar olika för läsförståelsen viktiga färdigheter för att nå förbättrad läsförståelse. I fallstudien i en skola har tre fokusgruppintervjuer genomförts för att undersöka detta. Två fokusgruppintervjuer med elever i årskurserna 7-9 och en fokusgruppintervju med undervisande lärare i svenska i årskurserna 6-9. Elever och lärare förde fram samma synpunkter i stor utsträckning, men med lite olika synvinkel. I vissa frågor tyckte de även olika. Eleverna och lärarna upplevde elevers koncentration som svår att förbättra och framgångsfaktorer var att förbättra elevers ordförståelse för att nå god läsförståelse. Både elever och lärare upplevde val av lagom svåra, för eleverna intressanta texter som ett framgångskoncept och att samtala om texter i klassen eller i ledda elevgruppssamtal som framgångskoncept. Lärarna tyckte att det var svårt att ändra elevers uppfattning om läsning. Eleverna upplevde det som ett hinder att på egen hand förbättra läsning mellan raderna medan lärarna upplever tidspressen att hinna med alla moment i svenskan som ett hinder och nämner då särskilt att de borde ha mer textsamtal som utvecklar elevernas lässtrategier i klasserna. Studien visar på att utvecklandet av läsförståelse inte är något man löser snabbt, utan kräver ett långsiktigt medvetet motivationsarbete med extensiv läsförståelseträning, men det är svårt att hitta tiden för detta långsiktiga arbete då de obligatoriska momenten i svenskans kursplan är många och konkurrerar om tiden. Nyckelord: elever, färdigheter, lärare, läsförståelse, svårigheter,

Studiens syfte var att beskriva och förstå hur en grupp lärare, med egna ord, upplever arbetstillfredsställelse eller ej i förhållande till det ledarskap som de är underställda på arbetsplatsen. En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats utfördes. I studien användes ett målinriktat bekvämlighetsurval och åtta (n=8) lärare på vald skola deltog i studien. Urvalet av deltagare var fördelat på sex (n=6) kvinnor och två (n=2) män. Författarna utformade en intervjumall med utgångspunkt från två tidigare valda teman, vilka var arbetstillfredsställelse och rektors ledarskapsbeteenden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes, vilka spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med utgångspunkt från en tematisk analysmetod och därigenom framkom åtta stycken underteman. Studiens resultat visade att samtliga deltagare upplevde att rektorers ledarskapsbeteenden hade påverkan på deras arbetstillfredsställelse. Några ledarskapsbeteenden som enligt deltagarna var framstående för en högre arbetstillfredsställelse var att rektorer skulle vara närvarande, rak och tydlig.